Trädgård vid Kulturens Östarp i Skåne.Foto: Fabian Mebus/RAÄ (CC BY)

Om historiska parker och trädgårdar

Trädgårdar och parker hör till den delen av kulturarvet som kanske minskat mest i Sverige. Trots detta finns det fortfarande ett relativt stort antal historiska anläggningar kvar, allt från små privata trädgårdar till stora offentliga parker.

Mångfald av trädgårdar

Variationen av historiska trädgårdar är stor: Det kan röra sig om allt från slottsparker och engelska parker eller lustgårdar vid herrgårdar till mindre allmogeträdgårdar, kryddland och villaträdgårdar. Många av miljöerna är publika, men det finns också ett stort antal anläggningar som inte är öppna för allmänheten eller där besök endast sker i organiserad form i överenskommelse med ägaren. Många av de publika anläggningar är med i Swedish Society of Public Parks and Gardens (SSPPG).

 

Florensdokumentet om historiska trädgårdar

1982 antog ICOMOS det så kallade Florensdokumentet som utarbetats av ICOMOS-IFLA:s internationella kommitté för historiska parker och trädgårdar som ett tillägg till Venedigdokumentet. Dokumentet beskriver principer för underhåll, bevarande, restaurering, rekonstruktion och användning av historiska parker och trädgårdar.

Enligt Florensdokumentet är begreppet historisk trädgård och historisk park tillämpbart på såväl små trädgårdar som på stora parker, antingen de är formella i sin utformning eller utgör landskap (artikel 6).

Internationellt anses Florensdokumentet utgöra ett grundläggande dokument för diskussionen om bevarande av historiska trädgårdar. Det har dock en stark betoning på medvetet arkitektoniskt utformade trädgårdar och kan vara svårare att tillämpa på mer ”folkliga” nyttoträdgårdar som utgör en viktig del av svensk och internationell trädgårdshistoria.

 

Skydd av historiska trädgårdar

Kulturmiljölagen ger möjlighet att förklara en byggnad, park, trädgård eller annan anläggning som byggnadsminne. Det kan vara en trädgård utan byggnader eller också en trädgård som hör ihop med ett bostadshus, en större anläggning eller en bebyggelsemiljö. Läs mer om byggnadsminnen här.

Parker och trädgårdar i statlig ägo kan skyddas som statliga byggnadsminnen enligt förordningen om statliga byggnadsminnen. Läs mer statliga byggnadsminnen här.

Större helhetsmiljöer, där trädgårdar och parker kan ingå, kan skyddas som kulturreservat. Läs mer om kulturreservat här.

Kommuner kan i detaljplaner och områdesbestämmelser utfärda juridiskt bindande bestämmelser för skydd och varsamhet så att en anläggnings karaktärsdrag beaktas.

Kommunen kan t.ex. införa skyddsbestämmelser om att privata tomter eller kommunalt ägda allmänna platser som är särskilt värdefulla inte får förvanskas. I detaljplanens skyddsbestämmelser kan det också finnas hänvisningar till skötselplaner för kulturhistoriskt värdefull växtlighet eller trädgårdar. Läs mer på Boverkets webbplats.

 

Kunskapsutveckling och utbildning

Detaljerad kunskap om trädgårdsvård i historiska miljöer och om trädgårdshistoria är avgörande för att kunna beskriva, dokumentera, värdera och långsiktigt bevara och förvalta historiska parker och trädgårdar. Forskningen kring trädgårdshistoria har de senaste decennierna varit relativt aktiv och producerat ett 20-tal avhandlingar.

Forskning bedrivs bl.a. vid Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning vid SLU och vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur vid Stockholms Universitet och när det gäller trädgårdsodling i agrara miljöer vid Institutionen för stad och land vid SLU.

Forskning om trädgårdsvård i historiska miljöer är inte lika etablerad. Ett antal forskningsprojekt pågår dock vid Institutionen för kulturvård vid Göteborgs Universitet. Kunskap om vård av historiska trädgårdar utvecklas också bl.a. vid Hantverkslaboratoriet vid Göteborgs Universitet där det också finns ett nätverk för trädgårdsmästare som arbetar i historiska miljöer.

Vid Institutionen för Kulturvård vid Göteborgs Universitet erbjuds också en utbildning om trädgårdens hantverk. Även i Norge finns fortbildningskurser för trädgårdsmästare som arbetar praktiskt i historiska miljöer.

En sammanställning om forskningsläget gällande trädgårdsvård och trädgårdshistoria finns bl.a. i Maria Flincks bok Historiska Trädgårdar – att bevara ett föränderligt kulturarv.

 

Skrifter om parker och trädgårdar

Riksantikvarieämbetet har tagit fram tre skrifter om historiska parker och trädgårdar: