Tillgängliga sevärdheter i Gävleborg

Fågelsjö Gammelgård i Orsa Finnmark är en av de många miljöer och sevärdheter i Gävleborgs län som är värd en omväg. Nu ska den unika världsarvsgården bilda skola för att bättre kunna välkomna besökare som har svårt att se, höra, förstå språket eller röra sig fritt.

Vilka besöksmål skulle väljas ut som försöksobjekt i ett externt finansierat projekt om tillgänglighet? Att tillgängliggöra Gävleborgs läns 172 naturreservat, två nationalparker, tre kulturreservat, cirka 30 vårdade fornlämningar och 107 byggnadsminnen, inklusive sju hälsingegårdar på UNESCO:s världsarvslista, var knappast ett alternativ. Urvalet av miljöer kom därför att ske utifrån faktorer som besöksantal, terrängbeskrivning, närhet till samhällen, befintliga kommunikationer, ägarskap och öppethållande, med mera.

– Projektet drogs igång när natur- och kulturförvaltningen åkte på kurs samtidigt, berättar Karin Brolin, biolog på Länsstyrelsen i Gävleborg och projektledare. Hon menar att de har lärt sig mycket av varandra och kan jämföra sina utmaningar. Även på andra områden finns liknande samarbete mellan länets kultur- och naturförvaltning, till exempel de så kallade integrationsresorna, där Länsstyrelsen och elever på SFI besöker naturreservat, lantbruk och kulturmiljöer. Enligt projektmedarbetaren Barbro Hårding, arkeolog och handläggare på Länsstyrelsens kulturenhet, har kollegorna på natursidan kommit längre i arbetet med att göra ”sina” miljöer mer tillgängliga. Hamra nationalpark är paradexemplet, där spänger, skyltning och ledmarkeringar gjort det möjligt för fler att besöka området. Kultursidan hade inför projektet en utmaning i att lära sig göra byggnader tillgängliga utan att de kulturhistoriska värdena minskade.

tillgänglighetskonsult på Gammelgården Bortom åaTillgänglighetskonsult Lars-Göran Wadén inspekterar på plats världsarvsgården Fågelsjö. Hans rapport har blivit underlag till åtgärder som nu utformas i samarbete med Länsstyrelsen och Ljusdals kommun som äger gården. Foto: Barbro Hårding, Länsstyrelsen Gävleborg (CC BY)

Fågelsjö – hälsingegård med höga trösklar

Världsarvsgården Fågelsjö Gammelgård (eller Bortom åa, som den också kallas) valdes som försöksobjekt. Där finns en del att göra för att den unika miljön ska kunna upplevas av fler. En tillgänglighetskonsult engagerades och flera av hans konkreta förbättringsförslag är relativt enkla och billiga att genomföra, till exempel små ramper att lägga över höga trösklar, bättre skyltning, fler ledstänger och bänkar utomhus. En arkitekt på Ljusdals kommun är nu engagerad för att skissa på lämplig design för ledstänger, ramper och bänkar. I nästa steg kommer skyltning. Även en översyn av informationsmaterialet – en broschyr på lättläst svenska är ett av förslagen – står på listan. När det blir dags att skriva broschyr och skyltar ska journalister med kunskap om att skriva på lättläst svenska kopplas in.

Projekt eller ordinarie verksamhet?

På Länsstyrelsen i Gävleborg är det meningen att frågor kring tillgänglighet automatiskt ska in i den ordinarie verksamheten för att undvika att projektet dör när projektpengarna är slut.

– Själva projekttanken är att göra ett par miljöer tillgängliga för alla, säger Barbro Hårding på Länsstyrelsen, där satsar vi mycket. Exempel på sådana större insatser är just världsarvsgården Fågelsjö och kulturreservatet Axmar bruk. En del övriga miljöer kan förbättras rejält med mindre insats, till exempel skyltning och bänkar. Det kopplar vi in i den vanliga verksamheten. Barbro Hårding tycker att det redan har blivit mer tillgänglighetstänk över lag. Hon poängterar också att avtalen för alla åtgärder måste vara långsiktiga, de ska servas och underhållas.

Barbro Hårding menar att extern finansiering är en förutsättning för att liknande projekt ska äga rum, tid och plats inom den ordinarie verksamheten saknas.

– Nu när vi lärt oss mycket mer om tillgänglighet, kommer frågan att få en naturlig plats bland annat när det gäller de så kallade kulturmiljövårdsanslagen, fortsätter Barbro Hårding. För att ge ett exempel: Om två likvärdiga bidragsansökningar om restaurering skulle komma in till Länsstyrelsen, men bara den ena har med lösningar för att undanröja funktionshinder, kan det bli en avgörande faktor för tilldelning av anslag.

”Produktkatalog” för bra lösningar

I projektet ingår också ett försök att utforma en förteckning med bland annat skyltställ, picknickbänkar och bord, vindskydd med mera. Goda exempel på hur sådana kan utformas finns att ta del av bland annat i rapporten Tillgängliga natur- och kulturområden, utarbetad av Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Handisam (nu Myndigheten för delaktighet). Länsstyrelsen i Gävleborg vill göra en sammanställning av dessa goda lösningar så att de finns lättillgängliga när handläggare behöver dem för att ge till snickerier eller andra leverantörer.

Målsättningar som formulerades för natur- och kulturreservatet Axmar bruk

Upplevelser som alla besökare ska kunna ta del av under snöfria perioder:

  • Ta sig runt på 90 procent av stigarna i parken och på övriga gångstråk i kulturreservatet.
  • Komma in i hyttbyggnaden, sjöboden och magasinet ”Bläckhornet”.
  • Ta del av utställningar.
  •  Besöka hamnmiljön.
  • Komma in i ruinen.
  • Ta del av informationen.

Servicenivå som alla besökare ska kunna ta del av:

  • Fika på café.
  • Besöka försäljningsställen.
  • Använda toalett.
  • Använda bord och bänkar för egen picknick.
  • Använda bänkar vid stigarna.
  • Ha tillgång till sopsortering.
  • Skriven av: Eva Fadeel
  • Publicerad: 24 augusti 2017
  • Uppdaterad: 22 november 2017