Illustration med symboliska bilder som handlar om att uppfatta och förstå information: två personer som har en nyckel till ett nyckelhål samt ett par händer som omsluter en tänd glödlampa
Kognition är en central del av tillgänglighet. Foto: (CC BY)

Museer och kognitiv tillgänglighet på webben

Hur kan museer förbättra den kognitiva tillgängligheten på webben? Stiftelsen Funka har genomfört expertgranskning och användningstester av fem utvalda museers webbplatser för att identifiera generella och återkommande hinder för kognitiv tillgänglighet.

Sara Kjellstrand och Malin Hammarberg från stiftelsen Funka och Viktor Lindbäck från Riksantikvarieämbetet berättade om förstudien i ett digitalt samtal i Riksantikvarieämbetets webbinarieserie om digitalt kulturarv.

Vanligt med brister trots lagkrav

Tillgänglighet är en viktig del av ett inkluderande digitalt samhälle, och innebär att digitala tjänster och produkter ska vara begripliga och användbara för alla, oavsett kognitiva förutsättningar. En förstudie om museers kognitiva tillgänglighet digitalt visar att det är vanligt med komplexa gränssnitt, otydligt språk, svårtolkad navigation och rörigt innehåll, vilket gör det svårt för många användare att hitta och ta till sig informationen.

– Trots lagkrav och riktlinjer för digital tillgänglighet, råder i praktiken både bristande kunskaper och medvetenhet om vad som gör en webbplats och dess information tillgängliga. Målet med förstudien har varit att belysa frågan genom praktiska exempel och erfarenheter från användare, för att bidra till ökad digital kognitiv tillgänglighet hos museerna genom bland annat utbildningsinsatser, berättar Viktor Lindbäck, projektledare för förstudien på Riksantikvarieämbetet.

Digital kognitiv tillgänglighet handlar om att kunna hitta och förstå information, få direkt tillgång till innehåll genom enkel navigation och sökbarhet, och att kunna orientera sig i ett gränssnitt utan att störas av ovidkommande information och grafik.

– De flesta museer tillgängliggör idag en stor del av sitt utbud via sina webbplatser, men att informationen finns på en webbplats innebär inte att den automatiskt blir tillgänglig, säger Viktor Lindbäck.

God vilja till förbättring

De fem museerna som ingått i förstudien har valts ut av Riksantikvarieämbetet för att ge en bred representation av museer med olika storlek, profil och organisationsform.

– Syftet har inte varit att påpeka brister, utan att visa på möjligheter till förbättringar, betonar han och fortsätter:

– Det finns en uttalad vilja hos museerna att bli mer tillgängliga, och att lära sig mer om olika målgruppers behov. Ofta är det små förändringar som kan göra stora skillnader för många. Det gäller bara att känna till vad som behöver förändras.

Höj kunskapen om kognitiv tillgänglighet

Användningstesterna baseras på DOS-lagens minimikrav och ett urval standarder och riktlinjer på området kognition.

– Kognition är en central del av tillgänglighet, men det är ett område som inte har uppmärksammats speciellt mycket, vilket innebär att designers och utvecklare ofta har mindre kunskap om det jämfört med fysisk tillgänglighet, menar Sara Kjellstrand, forskningsansvarig på Stiftelsen Funka, och hon påtalar att personer med kognitiva funktionsnedsättningar sällan blir tillfrågade i användningstester.

– Det gör att gapet blir ännu större. Därför tycker vi att den här undersökningen är ett viktigt och intressant initiativ.

Samstämmig design för text och bilder viktigt

I användningstesterna ingick personer i olika åldersgrupper och med olika slags funktionsnedsättningar, och det visade sig att det finns många gemensamma fallgropar. Tre huvudområden stod i fokus när de granskade och testade webbplatserna: att hitta information, begriplighet samt design och interaktion.

– Visuell inramning är ett område där det finns stor potential att göra skillnad med ganska små medel. Det handlar om att ha en konsekvent design och en samstämmighet mellan text och bild, säger Malin Hammarberg, UX-designer och tillgänglighetsspecialist på Stiftelsen Funka, och Sara Kjellstrand tillägger:

– Det är viktigt att hela tiden ställa sig frågan hur jag kan underlätta för användaren att ta in och bearbeta information.

Förstudien identifierar användarbehov, såsom ökad tydlighet, kontroll och valmöjligheter, för att kunna ta del av innehållet på ett sätt som passar de egna förmågorna. Sara Kjellstrand och Malin Hammarberg skickar med några tips för att förbättra den kognitiva tillgängligheten på webben.

– Fokusera på vad användare har kommit för att göra på sajten och hjälp dem att behålla fokus. Lär er mer om kognitiva riktlinjer och testa med användare med olika förutsättningar, framhåller de.