Museer och MIK – trovärdighet i informationsflödet

Medie- och informationskunnighet (MIK) handlar om källkritik och källtillit, men även om nödvändiga kunskaper för att kunna ta till sig tillförlitlig information, bilda åsikter och göra sin röst hörd. Mediemyndigheten har i uppgift att verka för medie- och informationskunnighet och samordna det nationella arbetet.

Medie- och informationskunnighet i DNA:t

Medier, bibliotek och museer är förmedlare och informationskanaler som följer medborgarna genom hela livet.

– De har en viktig funktion i samhället som allmänna platser för kunskap, information och samtal, säger Anders Wesslén, museisamordnare på Riksantikvarieämbetet.

– MIK är en del av vårt DNA då vi arbetar för människors självständighet och egenmakt att själva kunna söka och hitta information, konstaterar Marika Alneng, verksamhetsutvecklare på Biblioteksutveckling i Region Gävleborg och författare till flera böcker i ämnet.

Sociala mediers genomslagskraft i samhället

Ett av samtalets teman var hur bibliotek och museer hanterar dagens informationsöverflöd, ”fake news”, desinformation och ifrågasättanden av vetenskaplig konsensus.

– Sociala medier har en otrolig inverkan på vårt samhälle i dag. Det finns en stark koppling mellan hur sociala medier formar vår uppfattning och hur det påverkar just området medie- och informationskunnighet, säger Riksantikvarieämbetets Björn Sundberg, som leder samtalet.

På sociala medier, som kännetecknas av snabbhet, blandas fakta med budskap, reklam och känslomässiga åsikter.

– Det handlar om att kunna sortera väl. Vi som institutioner behöver också finnas där och stå för trovärdig kunskap och information, menar Marika Alneng och fortsätter:

– En av våra styrkor är tillgängligheten, att människor kommer till biblioteken på alla orter i hela Sverige. En av våra utmaningar är att använda våra rum på bästa sätt och signalera vår kompetens.

Museer och bibliotek skapar sammanhang

Anders Wesslén berättade om Riksantikvarieämbetets projekt ”Räkna med museerna”, där man tittar på olika områden vad gäller museernas samhällsrelevans, allt från regional utveckling till inkludering och beredskap.

– Museer och bibliotek skapar sammanhang i utställningar och programverksamhet, vilket är raka motsatsen till vad som sker på sociala medier där vi istället får saker och ting tagna ur sitt sammanhang, ibland i syfte att skada eller förvirra. Därför har vi en viktig roll som motvikt till det, betonar han och tillägger:

– Fake news har funnits sedan tidernas begynnelse, men nu går det väldigt mycket snabbare att sprida falsk information och det är sådana enorma mängder. I fysiska och digitala möten med besökare på bibliotek och museer är det viktigt att hela tiden ha ett kritiskt tänkande. Om vi vågar ställa frågor och se saker från olika perspektiv är vi också bättre rustade.

Styrka i att samverka

En annan fråga som samtalet kretsade kring var på vilket sätt bibliotek och museum kan samverka för att öka både sin egen och medborgarnas medie- och informationskunnighet. Anders Wesslén framhöll att man i arbetet med att skapa en kunskapsbank kring en utställning kan ha stor hjälp av bibliotek.

– Många museer tillför litteratur i en utställning som ett sätt att öppna för fördjupning, men också transparens för att visa vilka böcker museet har använt sig av när man tagit fram utställningen.

I museilagen står det att museerna ska bidra till samhället och dess utveckling genom att främja kunskap, kulturupplevelser och fri åsiktsbildning. I bibliotekslagen nämns att biblioteken ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning.

– Hur blir vi den plattformen för fri åsiktsbildning samtidigt som vi kämpar mot desinformation och faktaresistens? undrar Björn Sundberg.

– Ett bibliotek kan diskutera svåra frågor utifrån en bok, liksom museer kan göra det utifrån sina samlingar med ett historiskt perspektiv. Det kan vara ett bra sätt att stimulera ett samtal, resonerar Anders Wesslén och Marika Alneng håller med:

– Ja, jag tror också mycket på samtalet och att vi spetsar vår kompetens genom att möta andra kompetenser och allmänheten där de är, även utanför våra egna rum. Vi kan bidra med vår kunskap på olika plattformar och samtidigt vara öppna för att lära.

Användning av AI bör ske transparent

Slutligen diskuterades hur museerna och biblioteken kan öka transparens och trovärdighet i sin digitala kunskapsförmedling. Anders Wesslén lyfte AI, artificiell intelligens, som exempel på en ny utmaning.

– AI kommer att inverka på människors förmåga att tolka källor. När ett museum använder tekniken, för att till exempel förhöja upplevelsen i en utställning, förvanskar eller manipulerar man samtidigt ett källmaterial. Genom att öka transparensen om hur vi själva använder verktygen och varför, skapar vi trovärdighet hos oss som kulturarvsinstitutioner, säger Anders Wesslén.