”AI-bilder hjälper oss inte att förstå det förflutna bättre”
När AI-genererade bilder börjar utge sig för att visa historien ställs museernas ansvar för autenticitet på sin spets. Paweł Sawicki från Auschwitz-museet kommer till Museernas omvärldsdagar för prata om vad som händer när fiktion presenteras som visuella bevis.
Här anmäler du dig till Museernas omvärldsdagar 2026. Anmälningstiden förlängd till och med söndagen den 23 augusti!
AI-sörja är en rak översättning av den engelska termen ”AI-slop” och används för att beskriva medieinnehåll som bilder, video, ljud och text som genererats av artificiell intelligens.
Även om detta innehåll ofta är av låg kvalitet framkallar det på ett enkelt och effektivt sätt känslor hos betraktaren, vilket i en digital miljö är ett sätt att generera intäkter.
Det är lätt att skratta åt detta när innehållet är av underhållande karaktär och uppenbart fejkat. Desto allvarligare blir det när det utger sig för att vara historiskt relevant.
Det var när Paweł Sawicki, presstalesperson på Auschwitz-museet, såg hur AI-sörja gjorde anspråk på att berätta historien om Förintelsen som han började engagerade sig i frågan om etiskt användande av AI.
Nu kommer han till Museernas omvärldsdagar för att berätta hur museet kan hantera denna flod av fejkat material som riskerar att förvrida betraktarens uppfattning om autenticitet.
Du kommer att tala om hur AI-genererade bilder används för att framkalla en känslomässig effekt. Hur tror du att besökarnas förväntningar på museernas egna bilder påverkas av denna utveckling?
– I vårt fall är jag inte säker på att besökarnas förväntningar på själva minnesplatsen förändras. Ett större problem är ju vad som händer i online-sfären när människor söker efter information om Auschwitz. I allt högre grad kommer de att stöta på AI-genererade bilder som ser historiska ut men som är helt fabricerade. Antalet verkliga bilder är begränsat medan förfalskningar kommer att öka. Och de kommer att finnas kvar online. Med tiden kan den typen av bilder påverka hur människor föreställer sig det förflutna och sudda ut skillnaden mellan autentisk dokumentation och visuell fiktion.
Borde museer ha en nolltolerans mot användningen av AI-genererade bilder?
– Jag skulle vara försiktig med termen ”nolltolerans” eftersom den kan främja polarisering. Den väsentliga frågan är vad AI används till. Det finns en grundläggande skillnad mellan att använda AI för att stödja forskning och att generera fiktiva bilder som låtsas visa Auschwitz eller Förintelsen. När AI skapar en falsk visuell återgivning av historien bör samhället ta detta på allvar. Vi har ett ansvar att skydda integriteten hos autentiska fotografiska bevis och inte låta fabricerade bilder konkurrera med dem.
SE ÄVEN: Allt du behöver veta om Museernas omvärldsdagar 2026
Vad hoppas du att publiken ska lära sig av din presentation under Museernas omvärldsdagar?
– Jag hoppas att den kommer att uppmuntra till reflektion över exakt vad vi försöker skydda. I fallet med Auschwitz har vi en autentisk historisk plats, byggnader och ruiner, originalföremål, dokument och naturligtvis ett begränsat antal fotografier. Vi måste acceptera begränsningarna hos dessa källor, snarare än att fylla luckorna med påhittade bilder. AI-genererade bilder hjälper oss inte att förstå det förflutna bättre. När de presenterar fiktion som visuella bevis kan de direkt förvränga vår förståelse av historien.
Vad hoppas du själv lära dig av konferensen?
– Jag hoppas få ha en dialog med svenska musei- och kulturarvsexperter. Att förstå hur andra institutioner närmar sig AI och debattera etik inom digitalt ansvar borde vara värdefullt, särskilt eftersom det handlar om utmaningar som ingen institution helt på egen hand kan hantera.
Museernas omvärldsdagar 2026 arrangeras av Riksantikvarieämbetets omvärldsredaktion i samarbete med Malmö Museum och vänder sig till dig som jobbar med, eller är intresserad av, utvecklingsfrågor inom museisektorn. Konferensen äger rum på High Court i Malmö den 10-11 september. Läs mer om konferensen och anmäl dig här.
