”Än viktigare att jobba med queerfrågor”

Rapporten ”Unga tycker om andra” bygger på en undersökning bland 8000 niondeklassare och gymnasieelever. Forum för levande historia, som har genomfört undersökningen på uppdrag av regeringen, konstaterar att negativa attityder gentemot minoritetsgrupper har ökat.

Den största förändringen gäller attityden gentemot homosexuella, bisexuella och transpersoner*.

55 procent av de tillfrågade pojkarna tar avstånd från påståendet att homosexualitet är lika naturligt som heterosexualitet. År 2013 uppgav 30 procent samma svar.

– Siffrorna förvånade oss, säger Ann Bernes, avdelningschef för uppdrag och forskningssamordning på Forum för levande historia.

Hösten 2025 gick RFSL ut med att man dragit ned på skolbesöken på flera orter på grund av otrygghet. Forum för levande historia vissa föraningar om strömningarna, berättar hon.

–  Men en så tydlig förändring, där hbtqi-personer gått från att vara den mest omtyckta gruppen till den minst omtyckta, var svår att förutse. Det är den tydligaste trenden i den här undersökningen. Rapporten visar också att åsikterna är mest utbredda bland unga pojkar.

Tretton hbtqi-strategiska myndigheter

Forum för levande historia är en av tretton myndigheter som utsetts till så kallade hbtqi-strategiska myndigheter av regeringen. Uppdraget innebär att ett hbtqi-perspektiv ska integreras och synliggöras i myndigheternas verksamhet. Även Polismyndigheten, Migrationsverket och Folkhälsomyndigheten har haft samma uppdrag under de senaste åren.

Hur kommer ni att arbeta vidare, nu när ni konstaterat de här siffrorna?

– Vi gjorde omprioriteringar så snart vi fick in datan. Det innebar bland annat att vi tidigarelade översynen av ett undervisningsmaterial om hbtqi-rättigheter genom historien och kunde lansera det strax efter att rapporten publicerades i februari.

Vetskapen om datan bidrog också till att Forum för levande historia förpublicerade ett kunskapsstöd riktat mot offentliganställda som lanseras i samband med den internationella dagen mot homo-, bi- och transfobi den 17 maj.

 – Vi hoppas kunna utveckla vårt material för både skola och offentliganställda – bland annat genom att inkludera kommande forskningsresultat gällande skillnader mellan landsbygd och tätort. För att kunna genomföra detta, och för att studera bakgrunden till de attityder vi ser i skolundersökningen har vi vänt oss till regeringen med ett äskande.

Performance i könsneutral folkdräkt

Sigtuna museum ligger mitt i en av Sveriges äldsta städer. Förra året köpte museet in Bäckadräkten, skapad av konstnären och folkmusikern Fredy Clue. Verket är en folkdräkt i ull och lin där traditionellt kvinnliga och manliga attribut vävts samman till ett könsneutralt plagg.

Samma dräkt fungerade som utgångspunkt i ”Där Sverige börjar” som fokuserade på frågor kring identitet, plats och ursprung. Utställningen, som fortsatt pågår, öppnades på Sveriges nationaldag 2025.

– Vi var förberedda på reaktioner, men det har inte skett några händelser i museirummet. Det har snarare varit väldigt positiva tongångar, säger Jennifer Bergstén, konstintendent.

– Härom veckan gjorde även konstnären ett performance i dräkten här på museet. Även då var det en väldigt positiv publik.

Kommer den här nya statistiken vad gäller ungas åsikter att forma ert arbete framöver?

– Utställningarna speglar alltid vad som händer i samhället på ett eller annat vis – samtidigt som konsten är fri. Vi tar emot jättemånga skolklasser och det är klart att vetskapen om de här siffrorna följer med oss.

Uppskattade visningar

På Moderna museet i Stockholm har man fullt upp med att hänga en utställning av den ungersk-franske fotografen Brassaï, med bilder från bordeller och gaybarer i Paris nattliv på 1930-talet.

– Vissa museer plockar upp queera berättelser främst under Pride men vi har en rätt gedigen utställnings- och programverksamhet som jobbar kontinuerligt med den här sortens teman säger curator Jo Widoff.

På museet visas just nu även Karol Radziszewskis ”The Classroom” där konstnären iscensatt sin barndoms klassrum i 1990-talets Polen.

– Han belyser hur röster som ryms inom ramen för hbtqi-grupperingar har marginaliserats och i princip raderats ur den central- och östeuropeiska historieskrivningen.

”Magnificent product”, en utställning som visade den Los Angeles-baserade queerikonen Vaginal Davis konst, ägde rum på Moderna museet år 2024.

– Både Davis och Radziszewskis utställningar är utpräglat queeraktivistiska. Just därför hade jag också förväntat mig motfrågor eller reaktioner. Jag har frågat runt bland mina kollegor, men ingenting har skett, säger Jo Widoff.

Inte heller ”Protect the dolls”, ett visningsinitiativ som ämnar ge transfeministiska perspektiv på museets samlingar har inneburit några särskilda händelser.

– Det har varit fullbokade och väldigt uppskattade visningar. Vi ser ingen pushback eller något påverkansarbete. Ännu, kanske man bör tillägga.

I januari i år rapporterade Magasin K att bibliotekarier smygfilmats och konfronterats angående hbtqi-innehåll i barnböcker. I en ny sammanställning av insamlade rapporter vad gäller otillbörlig påverkan på biblioteken under 2025 konstateras att 70 procent av de händelser som anmälts till Svensk biblioteksförening har en koppling till hbtqi-frågor. Besökare har bland annat gömt regnbågsflaggor och böcker med hbtqi-tema. Böcker med hbtqi-innehåll har även ifrågasatts som propaganda.

Jobba mer uppsökande

Varför skiljer sig bilden åt, vad gäller museer respektive bibliotek? Jo Widoff på Moderna museet tror att det är en spegling av vilken sorts mötesplats man är.

– Biblioteket är ett väldigt offentlig rum, och en öppen arena för alla typer av samtal.

Det är däremot inte museet i samma utsträckning, menar hon.

– För en stor grupp av befolkningen är inte museet en lika given plats att besöka.

Har attitydförändringarna i skolorna och händelserna på biblioteken någon påverkan på er verksamhet?

– De gör det fortsatt än viktigare att jobba med den här sortens frågor. Men kanske bör vi också jobba mer aktivt och uppsökande vad gäller den unga publiken.

– Jag hoppas faktiskt att den grupp som hyser de här åsikterna besöker museet i högre grad. Jag tror att vi skulle kunna ha ett bra samtal.

Bygga broar mellan åsikter

Tillbaka till Bäckadräkten, som numera även är en del av Röhsska museets permanenta samlingar.

Också upphovspersonen Fredy Clue skulle gärna se museet just som en plats för dialog större utsträckning – om det är ett välmodererat samtal utan aggressioner.

– Jag har gjort ett femtiotal skolföreställningar inom ramen för det här projektet och ibland möter jag barn som skriker saker till mig rakt ut.

Vad gör du då?

– Min metod har blivit att lyssna och ge dem plats en kort stund. Då brukar de tystna. Jag är jätteintresserad av samtal där många röster får höras, och att vara en del i det.  Det är också min poäng med Bäckadräkten-projektet – att försöka bygga broar mellan olika åsikter.

Av Ida Säll
frilansskribent

*Påståenden om homosexuella, bisexuella och transpersoner ingick även i undersökningen 2013, och för att kunna göra jämförelser användes samma påståenden i undersökningen 2024/2025. Detta innebär att det äldre begreppet ”hbt” används i Forum för levande historias rapport i stället för det nu etablerade ”hbtqi”.