Arsenalen vill göra sin digitala förmedling ekonomiskt hållbar

Arsenalen utanför Strängnäs har med sitt filmade material byggt upp en trogen och stor följarskara. Museichefen Stefan Karlsson är en av alla kulturarvsaktörer som nu vill ta nästa steg och göra det digitala arbetet till en del av den vanliga verksamheten. Hur gör man digital förmedling ekonomiskt hållbar?

Om man går in på Arsenalens youtubekonto ser man museichefen Stefan Karlsson i kockmössa och vit lösmustasch. Han inleder filmen som den svenske kocken i mupparna och ikläder sig sedan sin gamla uniform från tiden som kompanichef (uniformen har krympt sedan dess) och kliver ned i stridsvagnen för att berätta om hur matlagning därinne går till. Den 20 minuter långa filmen har drygt 170 000 visningar och sammantaget har Arsenalens filmer över en halv miljon visningar.

– Det var lite av en slump som vi aktivt började göra filmer och inlägg på sociala medier. Vi hade besök av den amerikanska influencern Sofilein och då hakade vi på det, berättar Stefan Karlsson.

Många följare utomlands

Sofilein gör innehåll kopplat till spelet World of Tanks och under hennes besök gjorde Arsenalen egna filmer tillsammans med henne. Filmerna var av naturliga skäl på engelska och museet har fortsatt att göra den största delen av sitt material på engelska, eftersom många följare finns utanför Sverige.

Stefan Karlsson har sett filmerna som marknadsföring, som ett sätt att väcka intresse för museet och få fler att komma dit.

– När corona kom hade vi just haft en amerikansk kille (Nicholas Moran, The Chieftain) på besök som gjorde inslag, så när världen stängde sina dörrar bara några veckor efteråt hade vi lite material redo. Vi tänkte att det var viktigt att inte bli bortglömda och det fanns ett embryo till något. Nu gällde det att hålla liv i det under den här perioden som vi då inte visste hur länge den skulle vara, säger Stefan Karlsson.

Museet gjorde flera inlägg i veckan till olika målgrupper och just det är en svårighet: hur enhetligt ska ett konto vara? Kan samma konto rikta sig till olika målgrupper eller ska man göra separata konton? Kan man växla mellan svenska och engelska? För Arsenalens del har det mesta filmade materialet varit på engelska och när någon film har gjorts på svenska har den utländska publiken upprört bett om översättning. På facebook har Arsenalen gjort inläggen på svenska och förlitat sig på de automatiska översättningarna. Huruvida det är rätt väg att gå eller ej vet de ännu inte.

Samarbete med andra museer

Arsenalen har haft mycket kontakt med kollegor i Tyskland och Storbritannien när det gäller arbetet med digitalt innehåll. De har också gjort samarbeten och därmed kunnat nå varandras följare; ett exempel är en film där Stefan Karlsson berättar om sina favoriter i det egna museet och i samlingarna på Tank Museum, Bovington.

Han framhåller Tank Museum som ett av de museer som ligger längst fram när det gäller filmat innehåll. Även hos tyska Panzermuseum Munster finns inspiration att hämta, tycker Stefan Karlsson.

Men att göra bra filmer är en sak – att få en långsiktig hållbarhet i det är en annan och vid det vägskälet befinner sig Arsenalen just nu, i gott sällskap av många andra museer.

– Förut kunde vi se filmerna som marknadsföring men nu vill vi ju egentligen inte ha hit besökarna. Då uppstår frågan: Hur ska vi kunna få intäkter?, säger Stefan Karlsson.

– Ska vi ta betalt för att vi berättar en historia? Samtidigt kostar böcker pengar, och går du in på ett museum accepterar du att betala inträde. Vad är okej att göra och fortfarande ha god relation till besökarna? Nu har vi ju skämt bort besökarna genom att ge dem bra material gratis.

Mer personal behövs

Just nu arbetar en person heltid med digital innehållsproduktion på Arsenalen, utöver museichefen Stefan Karlsson som står framför kameran. Satsningen gör att andra delar av verksamheten blir lidande och om museet ska utöka sin digitala förmedling behövs mer personal, vilket inte är möjligt i dag.

– Grundproblemet blir då hur man ska finansiera detta. Risken finns ju att man sätter igång något som kräver mer personal än vad man har råd med. Att ta betalt för det man erbjuder är ett sätt, men man kanske måste ha flera ägg i korgen för att kunna lösa det långsiktigt.

Tank Museum, Bovington, använder sig av ett patreonsystem och får därigenom ett litet men stadigt ekonomiskt inflöde. De ger dock ett produktionslöfte till sina gynnare som skulle vara svårt att leva upp till för Arsenalen, menar Stefan Karlsson. Om de skulle ha ett liknande system skulle de behöva anpassa löftet så att de kan hålla det.

Stefan Karlsson resonerar kring att vissa saker kanske ska ligga offentligt gratis, medan andra delar kräver att besökaren eller deltagaren betalar. Arsenalen överväger till exempel att ta betalt för digitala visningar, vilket flera museer redan gör. Betalsystemen får dock inte vara så administrationskrävande att de kostar mer än de ger.

– Den digitala verksamheten kommer inte vara något vi gör i stället för den vanliga men som ett komplement. Nu är vi i ett läge där vi undrar hur vi ska ta nästa steg, för det här är framtiden, säger Stefan Karlsson.

Delta i webbinarier

I januari startar Riksantikvarieämbetet en webbinarieserie om hållbar digital förmedling. Där kommer vi att lyfta olika sätt att skapa långsiktig hållbarhet och att kunna få intäkter från verksamhet på nätet. Under tre tillfällen i vintern – 15 januari, 29 januari och 12 februari – utforskar vi metoder, möjligheter och utmaningar genom diskussioner inom sektorn och utblickar till andra branscher.

Anmäl dig gärna redan nu via e-post till bjorn.sundberg@raa.se för att delta. Under webbinarierna är erfarenhetsutbyte en viktig del, så ladda gärna upp med både frågor och egna erfarenheter.

Läs mer om webbinarieserien Hållbar digital förmedling.

  • Publicerad:
  • Uppdaterad: