Tvådelat foto: en leende kvinna med glasögon på huvudet, en konserthall upplyst i rött.
Annette Prior, museichef på Bohusläns museum, konstaterar att museernas ekonomiska börda i Sverige ännu inte är lika tung som i Storbritannien. Foto: (CC BY)

”Mer negativ problematik på konferensen än väntat”

SPANING I Sverige har museerna än så länge inte lika stora ekonomiska utmaningar med uppsägningar och stängningar som i Storbritannien, konstaterar Annette Prior, museichef på Bohusläns museum. Vid sitt besök på Museums Associations konferens slås hon av den dystra framtidsandan, och att många av deltagarna anser att vissa museer borde stängas för att kunna satsa på andra.

Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

The Power of Museums var titeln på 2023 års konferens från brittiska Museums Association. De tre dagarna var fullspäckade med interaktivt och aktuellt innehåll, inspirerande talare, nätverksmöjligheter, sociala evenemang, fysiska rundturer och övningssessioner i olika format, workshops, paneler och plenarsessioner kring olika teman:

  • Ekonomisk förnyelse och hantering av levnadskostnadskrisen (cost of living crisis)
  • Hur museer kan hjälpa samhällen att blomstra
  • Museers roll i hälsa och välbefinnande
  • Konsekvenser av diskriminering

För en sektor som har kämpat och fortsätter att kämpa, med obevekliga nedskärningar, gamla och trasiga byggnader, uppsägningar och en förlust av kuratoriell kunskap, är det verkligen kraftfullt på så många sätt att se så många eldsjälar samlade.

Stort fokus lades på temat inkludering, vilket återgavs bland annat genom att ha en rullstolsburen moderator, många föreläsningar och workshops i ämnen som funktionshindrades rättigheter, romer och resandefolk, Windrush-skandalen och den stulna generationen i Australien.

Dyster framtidsanda

Även om det lyftes mer negativ problematik på konferensen än vad jag hade förväntat mig – lite som på Omvärldsdagarna i höstas: en dyster framtidsanda – så var det ändå uppmuntrande att höra om allt det fantastiska, hängivna arbete som utförs av kollegor över hela sektorn.

De som arbetar och volonterar i kulturarvsorganisationer gör det för att de verkligen tror på museernas kraft att förändra liv, att förena samhällen, att berätta allas historia och på museernas potential att göra en verklig skillnad. Det är inspirerande. I Sverige har vi ännu inte riktigt så stora ekonomiska utmaningar som i Storbritannien, med besparingar, uppsägningar och stängning av museer, men ser att vi är på väg mer åt det hållet.

En mycket intressant session var ”A new deal for museums: Have your say”. Sessionen bestod av en panel där tre personer med olika åsikter fick svara på samma fråga. Sedan fick vi i publiken via en mentometer-app i våra mobiler svara vad vi tyckte i frågan.

Exempel på frågor som ställdes var: Ska endast statliga museer ha fri entré? Ska fler museer stängas så att det kan satsas ordentligt på färre? Har vi rätt kompetenser för framtiden?

Det var intressant att se, på bilden nedan, att på fråga två (Q2) tyckte hela 83 procent att vissa museer ska stängas för att kunna bevara och satsa på andra.

Välmående på konsthallen

Den tredje konferensdagen gavs möjlighet att besöka en rad museer och gallerier i Newcastle-Gateshead. Det fanns ett program med speciella evenemang, utställningsturer, expertsamtal och besök bakom kulisserna på museer, gallerier och kulturplatser i området.

Wellbeing, välmående, att hand om varandra och värna om gemenskap, är ett inneord som finns i stor omfattning på människors agendor just nu. På Baltic Centre for Contemporary Art blev jag inspirerad av hur en av deras finaste utställningslokaler gjorts om till The Front Room, vilket kan beskrivas som ett vardagsrum med gratis te och kaffe där alla kan känna sig välkomna.

En gatupratare med svart griffeltavla och text skriven med färgkritor.
Front Room har blivit en viktig del av verksamheten på Baltic Centre for Contemporary Art. Foto: (CC BY)

Där pågår även fullt med aktiviteter, det finns böcker att läsa, spel att spela och en lekhörna att leka i, men det viktigaste av allt – där finns någon att prata med. Det här är ett fint exempel på något positivt som växt fram ur coronapandemin och som sedermera har kommit att bli en viktig del av verksamheten.

LISTA: Fem saker som stannat kvar hos mig efter konferensen

1. På Museernas Vårmöte i Sverige delas två priser ut varje år: Årets museum och Årets utställning. I Storbritannien delas en mängd priser ut, såsom Radical Changemaker, Best Museums Change Lives Project, Best Small Museum Project och Decolonising Museums Awards. Inspirerande tycker jag, och anser att vi borde anamma det även i Sverige.

2. Jess Thom från Touretteshero levererade en känsloladdad och kraftfull presentation om arvet från okontrollerad funkofobi (ableism) och effekterna av de barriärer som vi inte ens inser att vi sätter upp. Hon gav mitt favoritcitat från hela konferensen: Vi är ”the makers of history and the creators of culture”. Vad kan bättre sammanfatta den makt som vi alla har att göra skillnad.

3. Hur tolkas våra samlingar – och av vem? En session om antirasism och samtida museipraktik fick mig att tänka på andra hinder som oavsiktligt sätts upp. Det fanns några tankeväckande uttalanden om vithetens inbäddade privilegium i museernas sätt att samla, tolka och förvalta samlingar. Sessionen avslutades med ”Var modig. Var djärv. Vidta åtgärder.” Vilka åtgärder kan jag vidta för att hjälpa till att ge makt och handlingsfrihet till underrepresenterade röster?

4. ”Kraften i att släppa taget.” Varför vi är skyldiga samhället att göra oss av med museisamlingar. Några intressanta utmaningar ställdes i denna session kring hur vi tänker kring samlingar, och att idén om att samla för eftervärlden är långt ifrån hållbar. Våra samlingsmagasin är i princip fulla och ger ett stort koldioxidavtryck, vilket i sig är en etisk fråga. Det blev en del stimulerande samtal om att utöka våra samlingar med fokus på kvalitet i stället för kvantitet, och att frångå sättet att tänka på samlande som ackumulering. Man har av allt att döma kommit mycket längre i diskussionerna kring vad museer ska samla på i framtiden kopplat till museernas hållbarhetsarbete i Storbritannien än vad vi gjort i Sverige. Klimatanpassade förvaringsmagasin för känsliga museiföremål är oerhört energikrävande och museerna måste ta ställning till hur den frågan ska hanteras.

5. Sir Ian Blatchford, chef för Science Museum Group, talade vid en av de första konferenssessionerna jag var på. Han lyfte fram hur tysta och respektfulla vi är som sektor och sade med kraftfull röst att vi kanske borde vara lite mer olydiga. Så nu har jag fått ny kraft och tar med mig nya perspektiv och idéer till mitt eget arbete för att omsätta dem i praktiken, och jag ska börja fundera på hur jag kan bli mer av en rebell!

______________________
av Annette Prior
museichef på Bohusläns museum

Ovanstående text är publicerad på Omvärld & insikt, Riksantikvarieämbetets omvärldsbevakningstjänst för museer. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Har du också besökt en konferens och vill dela dina reflektioner med Omvärld & insikts läsare? Eller vill du skriva en krönika eller debattartikel? Mejla din textidé till omvarld [snabel-a] raa.se!

Kategori

Ämnen


Omvärld och insikt

omvarld@raa.se


  • Publicerad:
  • Uppdaterad: