Experiment och dialog skapar framtidens museum i Malmö
En fyrtio år gammal fråga är på väg att få sin lösning. Det före detta kasinot i Kungsparken kan bli ny hemvist för Malmö konstmuseum. Men redan nu används platsen för att undersöka en större fråga: vad ska framtidens konstmuseum vara?
I mer än fyra decennier har frågan om Malmö konstmuseums framtid varit olöst. De lokaler som i dag rymmer verksamheten på Malmö museum har begränsade utställningsytor och saknar fullt ut de förutsättningar som krävs för en konsthistorisk samling på 40 000 verk.
I september förra året tog frågan ett konkret steg framåt när kommunstyrelsen fattade ett inriktningsbeslut om att utreda restaurangpaviljongen i Kungsparken som nytt hem för museet. Lokalen har stått tom sedan 2024, då Svenska Spel lade ner sin kasinoverksamhet. Till hösten ska en arkitekttävling utlysas.
Även om ombyggnaden av paviljongen inte har inletts än har konstmuseet redan tagit plats i lokalen. Sedan förra hösten används den för utställningar, seminarier och lunchsamtal. När Museer & omvärld besöker lokalen visas en utställning av Conny Karlsson Lundgren, där queer-teman i museets samling knyts till parkens historia som mötesplats för homosexuella. I serien The Spell of New undersöker konstnärer från Malmö platsens historia, minnen och framtida möjligheter. Utanför syns bland annat en installation av Matti Sumari.
Lätt att kliva in
Den röda tråden i verksamheten i restaurangpaviljongen är sökandet efter svar på en större fråga: vad är framtidens konstmuseum?
I den ännu sparsamt möblerade lokalen vid Kungsparken är kontrasten fortfarande skarp mellan kasinots estetik och den äldre byggnadens arkitektur. Men arbetet med den nya platsen handlar om mer än tillgänglighet och klimatanpassning. Det handlar om att sänka trösklar, både fysiskt och mentalt.
– Ambitionen är att fler människor ska känna att de kan kliva in direkt, ställa frågor och möta konsten utan förkunskaper. När verksamheten öppnar sig mot parken, med aktiviteter både inne och utomhus, uppstår en mer vardaglig relation till museet. Det blir en plats för spontana besök och många olika slags användning, säger Kirse Junge-Stevnsborg, som har varit chef för Malmö konstmuseum i sju år.
Frågan om vad framtidens konstmuseum kan vara har präglat verksamheten under större delen av Kirse Junge-Stevnsborgs tid som chef. År 2023 flyttade museet tillfälligt in i en tidigare butikslokal på Södergatan, mitt i centrala Malmö. Sedan 90-talet har Malmö konstmuseum varit känt för en rad experimentella omlokaliseringar, bland annat i Rosengård.
Egen nyckel
På Södergatan anlitades, efter en open call, konstnärerna Marie Kraft och Sandi Hilal för att undersöka hur ett museum kan utvecklas när samlingar och verksamhet sätts i direkt kontakt med samhället och invånarna. Konststudenter fick i uppdrag att pröva hur museet kan fungera både som mötesplats och förvaltare av konst. Lokalen på Södergatan fylldes med människor, samtal och utställningar. Samarbete och partnerskap i olika format testades för att skapa synergi och lärdomar kring nya perspektiv.
– Sandi Hilal arbetar med värdskap och med hur man ser på sig själv som värd och gäst i ett sammanhang. Det har vi tagit fasta på: att inte arbeta utifrån ett traditionellt uppifrån-och-ner-perspektiv, utan utifrån den kunskap som finns i rummet. Det är något vi arbetar med varje dag, säger Kirse Junge-Stevnsborg.
Konstnärer och studenter fick en egen nyckel till lokalen.
– Det blev ett fint sätt att organisera sig. Allt handlade om nya steg i undersökningen av hur konstmuseet skulle kunna bli, och hur vi skulle kunna vara i vår stad. Vi visste ju inte det. Vi visste heller inte var det skulle ligga eller hur det skulle vara och vem vi skulle kunna kroka arm med, säger hon.
Tid för experiment
Visionen för nya Malmö konstmuseum är inte att återvända till ett slutet institutionsbygge, utan att förena det klassiska museiuppdraget med öppnare format. Ett framtida museum måste både kunna ta hand om samlingen utifrån specifika museala standarder och ge utrymme för fler verksamheter i samarbete kring platsutveckling, konstnärliga samtal, seminarier, pedagogik och sociala möten.
Sällan får en museiverksamhet möjlighet att så strukturerat fördjupa sig i frågor om konstnärligt innehåll, deltagande, demokrati, lärande, kulturarv och konstens betydelse för en stad och dess utveckling som Malmö konstmuseum gör just nu.
– Jag tror att vi också har förälskat oss lite i det här: det stora och det väldigt flexibla. Och att få experimentera. I ett samhälle där vi vill vara så relevanta som möjligt kan ett museum vara många olika saker. Samtalen vi för med publiken just nu är otroligt viktiga, så att vi kan ta konsten och föra den vidare i olika format. Och själva poängen med de experiment vi gör och de arbetssätt vi testar är att det bli något vi kan fortsätta med, säger Kirse Junge-Stevnsborg.
Breddad finansiering
Arbetet sker i nära samspel med andra delar av staden. Kulturförvaltning, stadsbyggnad, näringsliv och externa partners är redan involverade. År 2018 bildades Stiftelsen Malmö konstmuseum, som vill bidra till finansieringen av ett nytt hus för samlingen.
Parallellt har samarbeten med bland andra universitetet, kulturskolor, stadsarkiv och festivalaktörer byggts upp för att nå nya grupper och göra platsen till en del av Malmös offentliga liv.
– Arbetet med den kompletterande finansieringen är ett pågående och långsiktigt arbete, men redan nu har vi fått möjlighet att testa affärsmodeller, öppna dörrar, ingå fler partnerskap och också några fler medarbetare som arbetar med värdskap, säger Kirse Junge-Stevnsborg.
Tanken är att det nya konstmuseet ska vara öppet och tillgängligt dygnet runt. Det är Kirse Junge-Stevnsborgs personliga vision, men också en tanke som ligger i linje med det politiska uppdraget: museet ska vara tillgängligt för hela Malmö.
– Det hänger ihop med stadens utveckling. Under de kommande 50 åren kommer Malmö att behöva bygga många nya skolor och flera simhallar. Men vi kommer bara att få ett nytt konstmuseum.
