
Fem röster från Almedalen 2025
Vilka är de viktigaste museifrågorna under Almedalsveckan? Och vilken plats har egentligen kulturen i den politiska debatten? Museer & omvärld fångade fem kulturarvsaktörer i Visbyvimlet.
Frågor om finansiering och beredskap fick stort utrymme då kulturen diskuterades under politikerveckan i Almedalen i Visby. De allra flesta kulturfrågorna samlades under plattformen Kultur i Almedalen, som arrangeras av Svensk Scenkonst och Sveriges Museer.
Vilken plats har kulturen i allmänhet och museerna i synnerhet i Almedalen? Museer & omvärld frågade fem representanter för kultursektorn.

Karin Nilsson, tf överintendent, ArkDes
– En av de mest centrala frågorna är bildningsfrågor, vilket jag tycker att vi pratar alldeles för lite om. Alltså att det är en av de stora frågorna för regeringen. Men frågorna om till exempel breddad finansiering har fått mycket större vikt lagd vid sig. Jag skulle gärna prata mer om vikten av bildning och museer som det fria samtalets mode.
Du deltog i ett seminarium som handlade om hur museerna kan nå de unga vuxna, vad tog du med dig från det samtalet?
– Jag tänker att unga vuxna inte är mer komplicerade än andra människor. Det här med specifika målgruppstanken är väldigt mycket en kommunikationsfråga. När ArkDes öppnades delade vi in samlingsutställningen, som är hjärtat och autenticiteten, i olika platser; platsen för samskapande, platsen för mötet, platsen för design. Då kan vi välja att kommunicera vilken del vi vill, men vi behöver inte anpassa det vi gör för att nå en målgrupp. Jag är inne på något som min gamla kollega Emma Weinerhall ofta har pratat om; att alla i Sverige bara genom två eller tre led kände någon som omkommit i Estonias förlisning. Sverige är så himla litet och behövs inte fler än 800 personer för att nå ut till hela landet. Så att fundera sig sönder och samman på hur TikTok-generationen fungerar komplicerar bara saker. När man har kommit fram till analysen har den redan börjat med något annat.

Johan Wennström, VD, Brakeley Nordic
– Jag tycker att kulturen absolut har en plats i diskussionen i Almedalen. Att så många olika typer av verksamheter kan träffas på samma plats är väldigt positivt.
Det ni arbetar med – att hjälpa kulturaktörer att hitta privat finansiering – har varit ett hett ämne under Almedalen. Vad säger de kulturaktörer som du har mött?
– Det känns verkligen som att det är en fråga som alla funderar kring. Jag tror också att det kommer vara viktigt för alla att förhålla sig till den, även om alla kulturverksamheter inte kommer att söka privat stöd. Det är en fråga som är väldigt viktigt för några och betydelsefull för många.
Det finns en oro hos många kulturaktörer att det offentliga stödet kommer att minska, trots att politikerna bedyrar att det inte kommer att ske. Möter du den oron också?
– Absolut, visst är det så. Och det jag förståelse för. Det är klart att offentligt stöd är väldigt viktigt. Men jag tycker att de diskussioner jag hör här handlar mer om ”hur kan vi arbeta med privat stöd som kompletterande finansiering?” än, som tidigare, ”vem ska betala, det offentliga eller privata?”.
LÄS ÄVEN: ”Fundraising handlar inte bara om pengar” -Riksantikvarieämbetet

Anna Troberg, förbundsordförande, DIK
– Jag upplever att det är fler kulturdiskussioner än tidigare och även diskussioner om till exempel kulturens roll i kris och krig och yttrandefrihet. I frågorna om kultur och beredskap tycker jag att det finns mycket jävlar anamma. Man vill göra någonting. Och det tycker jag genomsyrar alla de här diskussionerna. Stundens allvar har verkligen infunnit sig.
– Almedalen är en viktig arena, men vi ska också komma ihåg att det är en av de veckor under året som det är allra svårast att nå ut med sitt budskap. Så vi lägger ju väldigt mycket krut under årets alla övriga veckor. Men sedan är vi här också. Det är en speciell mötesplats för våra medlemmar som sitter runtom i landet och inte i Visby. De kanske inte känner av Almedalen jättemycket men jag hoppas och tror att de känner av och ser DIK på en massa ställen hela året.
Under de här dagarna har du deltagit i samtal om kulturens beredskap, men även en ganska hätsk debatt om ”den besvärliga kultureliten”. Vilken typ av debatt är roligast att vara med i?
– Det är ju väldigt roligt med diskussioner om kulturens roll i kris och krig, för de blir väldigt konstruktiva. Men sen så tycker jag också att det är väldigt viktigt att man kan mötas och diskutera även då man har vitt och skilda åsikter. Då vi diskuterade debatten om den bortskämda kultureliten hettade det till. Men jag tycker att det är viktigt att man inte bara, som jag, sitter bakom sitt tangentbord och tycker en massa saker, det är viktigt att man även kan mötas och prata med varandra. Man kanske inte kommer överens men det blir ändå ett annat sätt att samtala.

Jenny Westfält, museichef, Gotlands Museum
– De två ämnen som varit viktigast under Almedalsveckan har varit finansiering och beredskap. Finansieringsfrågan är ju grunden till vilken verksamhet vi kan bedriva. Och när vi pratar om beredskapsfrågan, som är oerhört aktuell här på Gotland, innefattar det en god samlingsförvaltning och att ta hand om våra fastigheter – och då snurrar vi tillbaka till finansieringen igen. Så allt hänger ihop. Och jag tycker om Almedalsveckan för at t det är en plats där man möts, inte bara på seminarier utan man har möten med varandra, och det tycker jag är oerhört viktig och givande.
I ett seminarium om finansiering sade kristdemokraten Nike Örbrink att kulturinstitutioner är dåliga på att prata om pengar. Tycker du att det ligger något i det?
– Ja, det tror jag. Det är en kulturförändring som behöver ske, precis som hon säger, i hur vi pratar. Vi behöver lära oss att prata ett språk så att vi blir begripliga för motparten. Det tänker jag att vi behöver öva oss på. Men sedan är vi olika duktiga på olika saker, precis som i alla branscher. Vi på Gotlands museum är så vana att prata pengar eftersom vi har inträdesfinansiering i vårt DNA.

Peter Skogh, museidirektör, Tekniska museet
– Jag tycker att kulturens betydelse för samhället i stort och vår resiliens, som verkar vara ett nytt modeord, har seglat upp på dagordningen. Och det är jag glad för det är ju den tallrik vi äter ifrån. Att den förståelsen har ökat tycker jag är bra. Det är roligt att det är så mycket kulturfolk här, på en arena som egentligen i grunden är politisk, men som färgats av att vara en arena för näringsliv och i någon utsträckning lobbyism. Jag tycker att det är viktigt att kulturen är på plats och förhoppningsvis är en viktig del av det.
– Jag tror generellt sett att det är väldigt bra att man träffas över olika samhällssektorer och det gör man ju i Almedalen. Man kan tycka om mycket men det händer i varje fall och då är det en bra plats för kulturen att vara på.
Så varför ska museerna åka hit nästa år?
– För att vara en del av det här offentliga samtalet som vi säger att vi är platser för men här får vi chans att träffa andra som kanske vill vara på de platserna eller vi vill ha ett samtal med eller om det här så därför är det viktigt.