Kan museer bli en plats för co-working i det moderna arbetslivet? Det tror Jim Richardson, grundare av MuseumNext. Foto: (CC BY)

“Museer behöver erbjuda sina medarbetare flexibilitet”

Pandemin har förändrat arbetsmarknaden och det påverkar även museer. Jim Richardson, grundare av organisationen MuseumNext, ser flera trender att förhålla sig till framöver.


Under hösten fortsätter intresseorganisationen Sveriges Museer sin digitala föreläsningsserie om kompetensutveckling och hållbar utveckling. Först ut var Jim Richardson, grundare av organisationen MuseumNext, vars föredrag hade rubriken Digital trends for the post-pandemic museum.

Han ägnade en stor del av sitt föredrag åt det nya arbetslivet som uppstått under pandemin och som nu till stora delar kommer att leva kvar, inte minst när det gäller till exempel hemarbete.

Här är några av Jim Richardsons spaningar:

1. Flexibilitet
Det har blivit svårare för museer att anställa personal, inte minst till de digitala teamen. När professionella rekryterare har tittat närmare på annonserna har de konstaterat att de inte tillräckligt mycket understryker möjligheten att till exempel arbeta hemifrån.
– Det spelar ingen roll att man erbjuder en anständig lön, om ni har en intressant organisation att arbeta för – vad människor verkligen vill ha är flexibilitet. Och vad museer verkligen behöver göra är att anpassa sig till det här och erbjuda medarbetare att ha större flexibilitet, säger Richardson i föredraget.

2. En plats att utvecklas
Det nya arbetslivet, med människor som arbetar utspridda över städerna eller regioner, innebär nya möjligheter för museerna. ”Kanske kan museerna vara platsen som förenar människor?”, frågar Richardson och föreslår att museet kan utgöra plats för teamövningar, konferenser eller liknande.

3. Museet som extern arbetsplats
När människor i högre utsträckning inte längre går till ett kontor kan museer erbjuda plats för arbete. Det finns möjlighet för museer att erbjuda plats för co-working, vilket kan ge människor en möjlighet att hitta en sorts arbetsgemenskap på museet.

Även om mycket tyder på att pandemin går mot sitt slut så kommer den att ha inspirerat till en rad nya beteenden hos människor. Richardson berör begreppet slow travel, som symboliserar ett semestrande där resandet tillåts ta längre tid och i många fall görs med tåg istället för flyg och bil.

– Människor kommer att resa mindre, men vilja ha större upplevelser och göra längre resor. Semestrar kommer att bli längre, det visar forskningen tydligt, och kommer att vara mer unika. Museer erbjuder något speciellt och unikt för dem som letar efter mer individuella upplevelser, säger Richardson.

Även detta nya resande kommer att kunna göra museer till en tänkbar arbetsplats.

– Man kanske är ute en månad och passar på att jobba lite på vägen, eftersom man är platsoberoende, och återigen kan museer bli en plats att arbeta från, säger han.

Ta betalt för vuxnas lärande
Jim Richardson konstaterade också att såväl intresset som utbudet för vuxnas lärande ökat under de senaste 18 månaderna. Han nämnde utställningarna Titian: Love, Desire, Death på National Gallery i London samt Barnes Foundation i Philadelphia som framgångsrika exempel på hur museer kunnat ta betalt för pedagogiskt innehåll. Den sistnämnda har dragit in 750000 dollar under pandemin.
– Jag tror att museer har en tanke om att de måste leverera lärandeupplevelser och kvalitet till sina målgrupper gratis, men den här typen av vuxet lärande är något som museer kan ta betalt för. Det finns en medelklass som är van vid att betala för sådana upplevelser. Museer har nu ett bra läge att verkligen dra nytta av det här intresset, att kunna tjäna pengar som kan läggas på att ytterligare utveckla lärandeprogrammen, säger Richardson.

Under sitt föredrag berörde Richardson även bland annat museipublikens ökade intresse för miljö- och hållbarhetsarbete (”det kommer att bli viktigare för museer att kunna ange vilken klimatpåverkan man har, till exempel hur mycket koldioxid man släpper ut”) samt hälsa (”Man kan använda museets lokaler för att hjälpa människor att förebygga sin hälsa, till exempel använda dem för yoga eller meditation”).


Fredrik Emdén

fredrik.emden@raa.se


  • Publicerad:
  • Uppdaterad: