Sårbara museer ska stöttas till förnyelse

Museiverket är den myndighet som skyddar och vårdar Finlands kulturmiljö, byggnadsarv, fornlämningar och kulturhistoriska föremål. Genom att bland annat förmedla information och bevilja understöd har verket i uppdrag att utveckla museisektorn.

Hit hör även att förvalta det tiotalet museer som faller under Finlands Nationalmuseum, bland annat Nationalmuseum i Helsingfors, Fölisö friluftsmuseum och Finlands sjöhistoriska museum i Kotka.

Sedan i vintras ingår även Sveaborgs fästning i myndigheten.

Museiverket delar vanligtvis lokaler med Nationalmuseum, som just nu genomgår en omfattande renovering och som ska öppna under våren 2027.

Därför tar Pirjo Hamari, chef för enheten Museernas utveckling, emot i myndighetens tillfälliga kontor vid Hagnäskajen i stadsdelen Broholmen i Helsingfors.

Totalt har myndigheten 300 anställda, varav ungefär hälften hör till Finlands Nationalmuseum och Sveaborg.

Så här i slutet av arbetsdagen är det glest bland kollegorna i det moderna kontorshuset.

Anställda permitterades

Museernas besöksantal har under de senaste åren ökat stadigt, vilket gläder Pirjo Hamari. När Museer & omvärld besöker Museiverket väntas 2025 års siffror presenteras när som helst, men hon ser inget som skulle tyda på att intresset skulle ha minskat.

LÄS ÄVEN: Museikortet har gett den finska museisektorn ett lyft – Riksantikvarieämbetet

Men den övergripande känslan är ändå att sektorn har det tufft, till följd av att nedskärningarna i stadsbudgeten som drabbar kulturen.

– Museerna är i regel ganska små institutioner, de är sårbara. De får en stor del av sina inkomster från publika medel. Vi har haft flera svåra år och det är uppenbart att tillgången till publika medel inte kommer att kunna öka. De små kommer att få svårt att klara sig, säger hon.

Det pågår en diskussion om att skattelättnader ska göra det lättare att donera pengar till kommunala museer.

– Om vi skulle få en förbättring skulle det så klart hjälpa till. Nackdelen är att vi inte vill att publik finansiering helt och hållet ska ersättas av privata medel, säger Pirjo Hamari.

– Vi betonar resiliens, eller vikten av att förnya sig. För vår egen del innebär det inte att vi måste sluta med allt vi gör bara för att vår finansiering minskar. Vi får tänka om och fokusera på det som är relevant för samhället. På samma sätt krävs det av museerna att de tar reda på vem de vänder sig till, säger hon.

Och ja, nedskärningarna i den finska statsbudgeten har påverkat även Museiverket. Under 2025 minskades finansieringen med 872 000 euro.

Lägg därtill att renoveringen av Finlands Nationalmuseum slukar pengar.

För att möta de finansiella förutsättningarna har det genomförts organisationsförändringar på myndigheten. Ytterligare är att vänta. Förra årets permitterades de anställda och fick stanna hemma från arbetet utan lön under en månad.

Vanligtvis brukar Museiverket arrangera den årliga konferensen Museibranschens temadagar, men har av ekonomiska skäl pausats under 2025 och 2026. Förhoppningsvis kan den återuppstå nästa år.

– Alla budgetar skärs ned. Museiverket har tio procent mindre än för fem år sedan. Det kanske inte låter så mycket, men vi har så stora fasta kostnader, så i slutändan blir det ganska lite kvar där vi kan spara. Bland de få sätten finns personalkostnader, som innebär också att stänga några museer, säger Pirjo Hamari.

Utveckling och kärnuppdrag

Just detta har lett till en het diskussion i media. Hösten 2024 presenterade Museiverket ett förslag på sparåtgärder museer, som innebar att bland annat Villnäs slott i Masku, Fölisö friluftsmuseum i Helsingfors och Hvitträsk i Kyrkslätt tills vidare skulle stängas.

Protesterna från sektorn och publiken lät inte vänta på sig. Och till slut sköt regeringen till 2,1 miljoner euro samt ytterligare medel som garanterade att museerna inte stängs.

– Ingen blev upprörd över att någon administratör från kulturmiljöavdelningen skulle sägas upp, men däremot om museer skulle läggas ned, säger Pirjo Hamari och skrattar lite uppgivet.

LÄS ÄVEN: Resurssnål innovation banar väg för ökade resurser – Riksantikvarieämbetet

Att utifrån dessa förutsättningar arbeta med museernas förnyelse är naturligtvis en utmaning. ”Framgångsrika och betydelsefulla museer har alltid rört sig i takt med sin tid – men samtidigt hållit fast vid sitt kärnuppdrag”, konstaterar Pirjo Hamari och belyser att museernas behov av utveckling idag handlar om flera saker: om att stärka både individers och gemenskapers delaktighet, om att ta till vara digitaliseringens möjligheter, om nya kompetensbehov och om organisationernas förmåga att utvecklas.

Detta innebär nya processer, nya arbetssätt och nya sätt att tänka kring museernas tjänster. Det handlar också, understryker Pirjo Hamari, om en växande professionell mångfald inom museiorganisationerna – något som berikar hela fältet.

Den enhet som hon leder, Museiverkets enhet för utveckling av museisektorn, stödjer den här utvecklingen genom projektbidrag och genom olika utvecklingsverktyg.

– Och särskilt genom vår modell för kollegial utveckling, där museer med olika behov samlas för att gå igenom en gemensam, handledd utvecklingsprocess, säger Pirjo Hamari.

I den nya museilagen, som trädde i kraft 2020, utsågs 32 regionala och 17 nationella ansvarsmuseer i Finland. De regionala museerna har i uppgift att ge utlåtanden, delta som sakkunnig i kulturmiljöprojekt och rörande arkeologiska kulturarvet samt fungera som rådgivande instans.

De har också till uppgift att främja den regionala museiverksamheten.

Tillsammans med museerna gör Museiverket upp den plan som ligger till grund för varje museums fyraåriga avtal med staten. Därefter följs det upp och utvärderas, vilket resulterar i en rekommendation till ministeriet, som betalar ut medel.

Avtalsstyrningen är ett av Museiverkets största åtaganden mot museifältet.

– Museerna vet bäst, det är de som har kunskapen om sina regioners behov, men vi har en bättre nationell överblick. Vi brukar justera planerna lite. Sedan rapporterar vi till kulturministeriet hur mycket medel de behöver, säger Pirjo Hamari.

När museerna hör av sig till Museiverket är det oftast med frågor kring just finansiering eller museilagen.

– Det kan vara svårt att skilja olika finansiering, de vill att vi ska hjälpa dem att tolka beslut. Många hör av sig när kommunen vill skära ner. Men vi kan inte tvinga kommunerna att stödja museerna, säger Pirjo Hamari.

Viktigt med museologisk kompetens

I den finska museilagen står kravet på museologisk kompetens inskrivet. För att erhålla statsunderstöd ska ett museum ha åtminstone två professionellt utbildade medarbetare, varav minst en ska ha gått en grundkurs i museologi.

– Vi kom överens med branschen att det var något som alla ville ha. Det är viktigt med museologi, vi behöver vara säkra på att museernas drivs på de principerna, säger Pirjo Hamari.

Det finns ett behov av att förbättra förbindelsen mellan undervisning och forskning inom museologi. Museologi går just nu att studera vid universiteten i Jyväskylä, Åbo och Helsingfors.  Jyväskylä universitet är det enda som har en professur i museologi.

– En forskningsstrategi ska förhoppningsvis vara klar under året. Nästa år kommer en större version vara klar, säger Pirjo Hamari.

Nyligen har gjordes en utvärdering av utbildningskraven på museerna.

– Det är viktigt att museerna har kärnkompetenserna, som konservering, forskning, historiekunskap. Men det blir mer och mer viktigt med även andra kompetenser, till exempel kommunikation eller förmåga att arbeta i projekt, tillsammans med branscher som ligger utanför. Inte humanistisk forskning, säger hon.

Det är få finska museer som har personal, tid eller utbildning att forska.

– Det är svårt för museerna att separera tid för medarbetare att bedriva forskning. Därför är strategin viktig, inte glömma bort att forskning är en del av museernas uppdrag, hur kan vi stödja forskning i en tid när det är svårt att hitta resurser, säger Pirjo Hamari.

Museernas besöksantal ökar samtidigt som det offentliga stödet minskar – hur tror du att den här utvecklingen på sikt kommer att påverka museernas roll i samhället?
– Så länge museerna är offentliga, samhälleliga och icke‑kommersiella aktörer tror jag inte att museernas roll kommer att förändras nämnvärt. Att det offentliga stödet minskar är inte positivt, men museerna kan och bör ändå ha en viktig och aktiv samhällelig roll. En etiskt hållbar breddning av finansieringsbasen kan till och med stärka denna roll. Det viktiga är att vi som bransch kan förklara denna roll väl och begripligt – och göra den konkret.