”Självständigheten kommer med ett pris”
2023 övergick Helsingfors konstmuseum från att vara en del av stadens organisation till att drivas av en stiftelse.
– Jag behöver påminna om att vi inte är ett företag bara för att vi ansvarar för vår egen ekonomi, säger museichefen Arja Miller.
På Helsingfors konstmuseum, HAM, lärde sig den unga konsthistorikern Arja Miller hur museiarbete fungerar i praktiken. Helsingfors universitet är hennes alma mater, men det var här på museet, i slutet av 1990-talet, som hon insåg vad akademin inte lärde ut: det praktiska, det organisatoriska och logistiken, avtalen och alla de olika ansvarsområden som följer med arbetet.
– Själv blev jag också alltmer intresserad av tolkning och förmedling: hur man pratar om konst med olika grupper och gör den relevant för fler. Det blev ett viktigt spår för mig, säger hon.
Under ett kvarts sekel arbetade hon sig sedan igenom stadens största konstinstitutioner – HAM, Kiasma och EMMA, Esbo museum för modern konst – innan hon 2023 slöt cirkeln och blev chef för HAM.
Samma år ombildades museet, från att ha varit ägt av Helsingfors stad till att vara en stiftelse. Syftet med omstöpningen var att ge verksamheten större handlingsutrymme. Så länge museet var en del av stadens budget sträckte sig inte den ekonomiska horisonten längre än ett år. Dessutom var ramarna mycket striktare. Helsingfors stad är en stor organisation som sysselsätter omkring 40 000 personer och har processer och system som är inte alltid lätta att tillämpa på en konstmuseiverksamhet.
Ett pris att betala
Arja Miller poängterar att det är naturligt för en konstorganisation att stå på egna ben – att kunna formulera en egen strategi och tydliga mål. Visserligen behöver HAM fortfarande anpassa sig till stadens övergripande strategi, eftersom staden är en partner och de arbetar mot gemensamma mål.
– Vi har fortfarande en mycket nära relation till staden. Helsingfors stad är vår viktigaste partner. Men rent ekonomiskt är det svårt att driva museiverksamhet med en strikt ettårig budget, eftersom arbetet alltid sker med flera års framförhållning. Vi behöver kunna ha våra egna mål. Vi vet redan i dag att vi om tre år ska göra en ambitiös utställning och behöver avsätta resurser för den, säger Arja Miller.
Självständigheten kommer med ett pris. Museet förväntas ta ett större ansvar, inte minst ekonomiskt. Visserligen kommer merparten av museets finansiering, 67 procent, ännu från staden.
Det finns en förväntan att museet ska öka sina egna intäkter.
– Jag upplever att vi i dag har bättre förutsättningar att göra det, säger Arja Miller och påpekar att museet i stiftelseformen blir mer attraktivt för sponsorer – och andra stiftelser, som är förhindrade att ge bidrag till kommunala verksamheter.
Hon beskriver det arbetet som ”ganska framgångsrikt”, i synnerhet verksamhet som är kopplad till Helsingforsbiennalen, som jämte utställningar, samlingar och offentlig konst är utgör museets hörnstenar.
Sponsringsdelen är däremot ännu ”relativt liten”.
– Kanske finns det potential att utveckla den framöver. Samtidigt har den ekonomiska situationen gjort sponsorerna avvaktande – här och i stora delar av Europa, säger hon.
Den statliga finansieringen motsvarar omkring 10 procent av intäkterna, något som Miller knappast tror kommer öka.
– Den andelen var tidigare större, men som du säkert vet har det gjorts nedskärningar i kulturbudgetarna, så det är kanske inte ett område där vi kan räkna med tillväxt framöver, säger hon.
LÄS ÄVEN: Museikortet har gett den finska museisektorn ett lyft – Riksantikvarieämbetet
Utmanande förändring
Upplever museichef Miller att de 75 medarbetarna trivs bättre med att arbeta i en stiftelse än att vara en del av stadens organisation? Inledningsvis var det inte så. Förändringen innebar stora omställningar, inte minst sett till anställningsvillkoren, då det finns olika kollektivavtal för offentlig sektor, stiftelser och privat sektor.
Frågorna var många.
– Som ledare är det en utmaning. Det är helt avgörande att bygga förtroende med medarbetarna – att känna att vi går mot något bättre och att förändringen kommer att löna sig på sikt. Men det händer inte över en natt, säger Arja Miller som tycker att stämningen ”gradvis börjar kännas bättre”.
– För mig som museidirektör är det viktigaste att vi delar samma värderingar i organisationen. Jag behöver ibland påminna om att även om vi nu ansvarar för vår egen ekonomi betyder det inte att vi är ett företag. Vi är en ideell organisation, och vårt mål är att skapa allmännytta genom konsten. Det är i grunden samma uppdrag som när vi var en del av staden, säger hon.
Under de tre år som Arja Miller varit chef på HAM har besöksantalet ökat med 70 000. Förra året hade museet 178 000 besökare. Hon ser det som resultatet av ett lyckat förändringsarbete som bland annat innebär att organisationens potential och kompetens tas tillvara bättre, främst genom tydliga, gemensamma mål.
– Det handlar mycket om ledarskap: att motivera människor att lämna stuprören och samarbeta, och att stärka vår relation till publiken. Det har haft stor betydelse, säger hon.
Förändringsarbetet innefattar även att förbättra besökarupplevelsen och besöksflödet genom museet. Att museet i oktober firar 50-årsjubileum har inneburit en chans att se över både varumärket och själva huset. En annan del av förändringsarbetet har varit en långsiktig satsning på marknadsföring och kommunikation, med fokus på att stärka museets synlighet och relation till publiken.
– När man väl sätter igång och ser att det fungerar växer också självförtroendet: ”Okej, vi kan göra det här – och det här.” Då blir det lättare att bygga vidare och skapa fler kontakter, säger Arja Miller.
– Att bygga partnerskap är också viktigt för tillväxten. Vi gör mer tillsammans med andra och letar efter partners som passar olika satsningar. Vi tänker inte längre att vi måste göra allting själva – i stället kan vi hitta likasinnade organisationer och arbeta gemensamt.
Ny museibyggnad
I samband med ombildandet till en stiftelse åtog sig även Helsingfors stad att förse verksamheten med en ny, ändamålsenlig byggnad. Den plan som har presenterats är att museet ska flytta till Södra hamnen, vid Olympiaterminalen, där även det nya Arkitektur- och designmuseet ska byggas. Den första fasen beräknas vara klar 2030 eller 2031. Den andra, som innefattar HAM, beräknas vara klar omkring 2035.
Det är ännu en cirkel som sluts, med tanke på att Tennispalatset ursprungligen uppfördes för att användas vid de planerade olympiska spelen 1940, men som sköts upp till 1952. Det var i samband med de tävlingarna som Olympiaterminalen byggdes.
Arja Miller ser en tydlig koppling mellan den olympiska tanken och modernismen.
– Modernismen rymmer en optimism: tron på utveckling, på bättre tider och på att arkitektur kan bidra till ett gott liv. Jag tycker om den kopplingen. För även om vi är en stiftelseorganisation så är vi fortfarande ett offentligt museum – vi ser oss som ett museum för allmänheten.
– Och även om vi är en stiftelse så tillhör HAM:s samling fortfarande staden. Det betyder att ägandet i praktiken ligger hos invånarna – det är en mycket offentlig samling. På så sätt kan det här vara en bra riktning.
