Kulturarvsinkubatorn

Kulturarvet som affärsmöjlighet

Syftet med projektet var att testa och utvärdera en nationell kulturarvsinkubator med geografisk placering på Gotland. Projektet handlade dels om förutsättningar för ökad tillväxt baserat på varor och tjänster kopplade till arbetet med att bevara, utforska, tillgängliggöra och förmedla kulturarv samt dels om behov av stöd till entreprenörer inom kulturarvsområdet. Det övergripande målet var att främja innovation och teknisk utveckling samt att öka entreprenörskap och företagande inom kulturarvsområdet inriktat på digitala tjänster och produkter.

Just Gotland har en unik position med sin kombination av både stor specialisering inom kulturarvsområdet och goda förutsättningar för företagande inom området. Det finns ett brett utbud av forskning, utbildning och statliga aktörer med kulturarvet som utgångspunkt.

Men kulturarvet är också en, hittills, ganska outnyttjad möjlighet och resurs inom andra relaterade branscher. Det kan ge mervärde inom en stor mängd produkter, tjänster och upplevelser. Kulturarvet är en stark drivkraft för tillväxt och utveckling i Sverige såväl som internationellt.

Kulturarvsinkubator – för vem?

Kulturarvsinkubatorns program har erbjudit stöd till företag vars idéer och koncept, vara eller tjänst, innebär en lösning på kända problem eller bidrar till ökad användning, spridning och tillgängliggörande av kulturarv. En så kallad Problem To Solution Fit inom kulturarvsarbetet. Programmet har kunnat tillhandahålla stöd för att utveckla en vara eller tjänst så att den blir affärsmässigt hållbar – Product to Market Fit.

Kulturarvsinkubatorns program riktade sig till små och medelstora företag vars tekniska eller digitala idéer utvecklar koncept, varor eller tjänster som innebär en lösning på kända problem, eller en ökad användning, spridning och tillgängliggörande av kulturarv.

Vi har arbetat med en inkluderande och icke-diskriminerande modell för att attrahera och ingå samverkan med entreprenörer. Kulturarvsinkubatorns verksamhet utgår från värderingarna jämställdhet och respekt, öppenhet och transparens samt initiativtagande och engagemang. Det lägger därmed en bra grund för den inkluderande och icke-diskriminerande modellen. Det handlar om att tillgängliggöra Kulturarvsinkubatorns verksamhet för alla oavsett kön, funktionsvariation, ålder, geografisk hemvist och ekonomiska möjligheter.

Erfarenhet inget krav

Företagen kunde vara helt nystartade och drivas av, en eller gärna ett team av, personer med affärsidéer som utgår från och värnar om kulturarvet, och som helt eller delvis saknar tidigare erfarenhet av kulturarvsarbete, företagande och entreprenörskap.

Kulturarvsinkubatorn har också riktat sig till arkiv, bibliotek, museer och kulturmiljöområdet. Liksom till forskare och studenter inom till exempel IT-utveckling, digital kommunikation, digitalisering och speldesign. Det vill säga personer som har ett stort intresse av att gemensamt finna lösningar på olika behov och ser möjligheter.

Program för företag

Kulturarvsinkubatorn genomförde fyra programomgångar av stöd för företag under projekttiden. Första och andra omgången bestod av fysiska träffar varvat med digital coachning på Gotland respektive Stockholm. De två senare omgångarna har genomförts genomgående digitalt på grund av Covid-19. Covid-19 påverkade möjligheten till fysiska träffar och resande men projektgruppen har arbetat med alternativa digitala lösningar och överlag har det fungerat bra.

Projektgruppen upplever genom dialog med deltagarna, men också från utvärderingar och genom intervjuer som genomförts med företagen, att projektets aktiviteter har kunnat ge ett reellt stöd till deltagarna i inkubatorprogrammet baserat på deras individuella behov och på så sätt varit till nytta för deltagarna i inkubatorprogrammet.

Kulturarvsinkubatorn erbjöd ett program med workshops, föreläsningar och seminarier inom kulturarvsområdet där nyckelpersoner inom den digitala kulturarvsbranschen har delat med sig av kunskap och insikter.

Programmet har också haft föreläsningar och workshops inom områden som affärsrådgivning, offentlig upphandling, speldesign, marknadsföring och kundrelationer, investering och finansiering samt möjligheterna med att använda öppna kulturarvsdata.

Kulturarvsinkubatorns kontaktnät har kunnat hjälpa till att hitta samarbeten mellan arkiv, bibliotek, museer och kulturmiljöområdet och företagen.

 

Innovation camps

Kulturarvsinkubatorn har arbetat med återkommande regionala och nationella Innovation camps. Totalt har 13 Innovation camps genomförts under hela projekttiden och med över 900 deltagare. Från våren 2020 har de främst arrangerats digitalt på grund av Covid-19.

Syftet var att erbjuda oberoende kulturarvsaktörer, forskare, studenter och museer med flera en gemensam plattform för idégenerering och samverkan inom kulturarvsområdet. Nätverkande och kunskapsutbyte över olika ämnes- och sektorsgränser är också positiva effekter som kan uppstå i dessa möten.

Några av de som deltagit på ett Innovation camp har sedan ansökt om en plats i Kulturarvsinkubatorns program för företag. Exempel på ett Innovation camp är Hack for Heritage som har arrangerats tre gånger under projekttiden.

Extern utvärdering och följeforskning

Projektet har arbetat löpande med externa utvärderare som har följt arbetet och levererat delrapporter gällande hur Kulturarvsinkubatorn genomfört aktiviteter enligt plan, och hur väl vi nått våra mål i projektet.

De har också i omgångar utfört ett flertal djupintervjuer med företagare i Kulturarvsinkubatorns program, deltagare i Innovation camps samt med intressenter till Kulturarvsinkubatorn (till exempel museianställda).

Den externa utvärderingen applicerade också ett horisontellt perspektiv på verksamheten, med särskilt fokus på jämlikhet och mångfald.

Två följeforskare från Uppsala universitet undersökte 2020 de digitala aspekterna av ett antal av de innovationer som tagits fram med stöd av Kulturarvsinkubatorn samt vilka värden och nyttor som kommit ut av innovationerna.

Rapporten poängterar att en innovativ öppen miljö med interaktivitet mellan företag och andra aktörer är viktig för att idéer ska utvecklas, och att entreprenörerna önskar få stöd i att balansera öppenhet, kontroll och lösa samarbetsformer med mer formella avtal.

Lärdomar

Projektgruppen har genom det underlag vi fått från den externa utvärderingen, följeforskningen och utvärderingar med företagen efter programträffar, kunnat justera format och innehåll löpande efter behov och synpunkter från deltagarna på inkubatorprogrammet.

Möjligheten till god flexibilitet att utforma upplägg och aktiviteter med kort framförhållning har varit fördelaktigt för deltagarna och har på ett bra sätt tillgodosett deras behov.

Dessa utvärderingar tillsammans med våra egna insikter och reflektioner har utgjort grunden för hur en fortsatt verksamhet kan bedrivas samt tydliggjort urval av aktiviteter och fokusområden.

Nedan redovisas de viktigaste lärdomarna vi erfarit genom projektets utvärderingar.

Hållbara affärsmodeller

Det finns en svårighet att navigera mellan kreativitet och lönsamhet som ofta skiljer sig nämnvärt från företag i andra branscher. Exempelvis är kulturarvsentreprenörernas innovation och affärsidé ofta knuten till en individs förmåga och talang, vilket kan påverka både affärsidéns skalbarhet och hur potentialen i affärsidén bedöms.

Företagen måste ofta balansera det kommersiella med det konstnärliga och kreativa då fokus ofta är på produkten snarare än på marknaden. Den kreativa processen skiljer sig ibland från de traditionella inkubatorernas struktur som har en mer styrd och linjär affärsutvecklingsprocess.

Finansiering

Kulturarvsorganisationer och museer som kunder och beställare av tjänster är en utmaning i sig då det finns begränsade resurser att investera i innovativ verksamhet och oprövade metoder. Digital mognad och kompetens kan också spela roll för beställningen av uppdrag och tjänster.

Att stötta möjlighet till gemensamma ansökningar gällande finansiella medel mellan dessa parter ur fonder, bidrag och anslag för digital innovativ verksamhet kan öka samarbeten och stimulera digital innovation inom kulturarvsområdet.

Några företag har också berättat att deras deltagande i Kulturarvsinkubatorn har bidragit till företagets trovärdighet till exempel vid ansökningar om finansiering hos annan part.

Gemensamma plattformar och kontaktytor

Ett återkommande önskemål från kulturarvsföretagare men även från exempelvis museer är att underlätta kontakter och mötestillfällen mellan parterna. Det handlar både om att förstå varandras behov och perspektiv, dela kunskap och insikter, men också att knyta potentiella kundkontakter och etablera framtida samarbeten.

Att underlätta och skapa kontakter mellan företagen och kulturarvsorganisationer har därför varit ett av de viktigaste stöden som Kulturarvsinkubatorn kunnat erbjuda, genom de programträffar, Innovation camps och det nätverk som projektorganisationen och Riksantikvarieämbetet som myndighet har.

Covid-19 påverkade från våren 2020 möjligheterna till att träffas fysiskt och Kulturarvsinkubatorn gjorde en snabb omställning till digitala aktiviteter.

Resurser och varierande behov av stöd

De företag som har deltagit i Kulturarvsinkubatorns program har haft olika behov av stöd och har kommit olika långt i sin utveckling. En del erbjuder redan produkter och tjänster, en del har varit i lanseringsfas medan några har varit i en uppstartsfas (koncept- och idéfas).

En del har framförallt behövt hjälp med att utöka sitt kontaktnät till presumtiva kunder eller samarbetspartners, synlighet och marknadsföring. Andra har haft behov av stöd i utformningen av koncept eller idé.

Kulturarvsinkubatorn har arbetat med gemensamma programträffar varvat med individuellt stöd för att på bästa sätt tillgodose de varierande behoven av stöd. Den kontorslokal och workshopyta som Kulturarvsinkubatorn erbjudit i Visby för deltagande företag, har främst använts av ett fåtal lokala gotlandsbaserade företag på grund av den geografiska placeringen.

Framgångsfaktorer

Kulturarvinkubatorn har uppnått målen i projektet, och baserat på de många utvärderingar som har gjorts under projekttiden har projektet också kunnat leverera reellt stöd som gjort skillnad för företagens utveckling inom kulturarvsområdet.

Iterativt arbetssätt

Flexibilitet för justeringar av upplägg, aktiviteter och erbjudande baserat på behov från målgrupp och deltagare. En förutsättning för detta har varit att ansökan till projektet och senare beslutet om stöd, inte för snävt beskrivit aktiviteternas utformning utan givit utrymme för projektorganisationen att situationsanpassa aktiviteter.

Rätt kompetens i projektgruppen

Sammansättningen i projektgruppen har spelat roll för upplevelsen av Kulturarvsinkubatorns stöd, att vi som arbetat i projektet upplevts som tillgängliga och hjälpsamma med relevanta kunskaper och nätverk för företag och intressenters behov.

Partners och samarbete

En viktig del av Kulturarvinkubatorns erbjudande har varit ett gott samarbete med partners i projektet och ett brett och etablerat nätverk inom kulturarvsområdet.

Science Park Gotland har varit en god hjälp för flera av företagen gällande affärsrådgivning men också delat med sig av omvärldsbevakning och trender inom digital teknik.

Uppsala Universitet/Campus Gotland har deltagit genom uppskattade föreläsningar om speldesign, följeforskning och workshops med studenter på kulturvårdsprogrammet.

Flera föreläsare från bland annat museisektorn har varit med upprepade gånger och varit positiva till Kulturarvsinkubatorns verksamhet som stöttar och underlättar kontakterna och erfarenhetsutbyte mellan oberoende kulturarvsaktörer/företag och kulturarvsorganisationer.

Kulturarvsinkubatorn och dess deltagare har också haft värdefullt stöd från Riksantikvarieämbetets utställningsverkstad som bidragit med tekniskt och praktiskt stöd och prototypbyggande till företag men även vid Innovation camps.

Den externa utvärderingen har också varit ett bra stöd och bollplank för projektgruppen, och har avlastat arbetet med utvärdering, uppföljning och intervjuer med deltagande företag.

Projektet har genom Kulturarvsinkubatorns arbetsmetoder och samarbeten både externt och internt, utvecklat Riksantikvarieämbetets förmåga att arbeta med innovation och utveckling på kulturarvsområdet. Detta är kunskaper och erfarenheter som är viktiga att underhålla och ta med i utformningen av hur en fortsatt verksamhet framöver kan bedrivas.

Utmaningar

Här följer några utmaningar som vi sett under projektets gång.

Geografisk placering Gotland

Kulturarvsinkubatorn har varit öppen för företag från hela Sverige men har haft ett särskilt fokus på regional programnivå (Småland, Öland och Gotland) och lokal nivå (Gotland).

Gotland och Visby har många goda förutsättningar som ”kulturarvshub” med mixen av kulturarvsföretagande, kulturarvsturism, akademi och forskning, kulturarvsorganisationer och institutioner. Med ett nationellt kulturarvsinkubatorprogram kommer dock vissa utmaningar.

Den första programomgången för företag genomfördes på Gotland men praktiska bestyr med resor och övernattningar för deltagare från fastlandet gjorde att vi under programomgång två flyttade träffarna till Stockholm för att underlätta deltagandet, då fler företag från fastlandet deltog den andra omgången.

I och med Covid-19 förlades alla aktiviteter digitalt. Detta ökade faktiskt deltagandet på program för företag och har fungerat bra. Deltagarna saknar dock det fysiska mötet och den sociala komponenten. Ett optimalt upplägg för program för företag tror vi därför är en mix av fysiska och digitala träffar, till exempel uppstart och avslut som fysiska träffar, men mestadels digitala träffar däremellan.

Urval av deltagande företag och aktiviteter

Urvalet av företag inom kulturarvsområdet som utvecklar digitala tjänster och produkter både begränsade och förenklade deltagandet. Kulturarvsföretagare finns det många av men med nischen digitalt fokus föll en del bort. Utan denna digitala nisch hade det varit svårare att genomföra gemensamma programträffar med innehåll som var relevant för samtliga och sannolikt krävt mer fokus på individuellt stöd och en annan typ av upplägg.

Administration, uppföljning och redovisning

Den ekonomiska och verksamhetsmässiga uppföljningen och rapporteringen till Tillväxtverket är omfattande och kräver ett noggrant och dedikerat arbete. Vi upplever att det ändå har gått bra och att vi har haft god kontakt med Tillväxtverket (och även med Region Gotland) vid behov, men att det tar tid att förstå och bygga upp en rutin för hur redovisningen ska genomföras.

Foto: Illustration av Joakim Bergbom (CC BY)

Hur vi arbetar vidare med projektets resultat efter projektets slut

Ambitionen är att integrera Kulturarvsinkubatorns verksamhet i befintlig linjeverksamhet. Vilket innebär ett fortsatt fokus på att skapa förutsättningar för samarbete och ökad kontakt mellan kulturarvsinstitutioner, kulturarvsaktörer och näringslivssidan genom kulturarvsföretag och entreprenörer.

Lämpliga aktiviteter som kan genomföras i linjeverksamheten för att främja detta är en fortsatt programverksamhet med öppna föreläsningar och att erbjuda plattformar för erfarenhetsutbyte och nätverkande, seminarier, workshops och hackathons.

Behov

• Fortsätta att skapa och driva arenor och kontaktytor för samarbeten mellan företag, entreprenörer, kulturarvsaktörer och kulturarvsinstitutioner, som driver utvecklingen av tjänster och produkter framåt inom kulturarvsområdet.
• Fortsätta att underhålla och vårda de entreprenörsnätverk och de intressenter som byggts upp under projektets gång och bevaka deras intressen.
• Inkludera nätverket i lämpliga aktiviteter som Riksantikvarieämbetet arrangerar eller medarrangerar.
• Öka möjligheter till kontaktytor mellan företag och kulturarvsaktörer.
• Underlätta samarbetsprojekt mellan företag, museer och kulturarvsaktörer/organisationer.
• Underlätta finansieringsmöjligheter för experimentell, innovativ verksamhet för till exempel museer att ingå i ett pilotprojekt med extern leverantör.
• Arbeta kontinuerligt med förmedling av resultat, goda exempel och paketerade stöddokument i olika kanaler beroende på syfte och målgrupp.
• Stötta och öka digital mognad och utveckling hos museer och kulturarvsinstitutioner.
• Kunskapsdelning om möjligheterna med kulturarv och kulturarvsdata som resurs för företagande, samt tillgång till feedback och kravställare från användargrupper.
• Stöd till en bredare målgrupp av företagare inom kulturarvsområdet, inte enbart företag med digitalt fokus i sina produkter och tjänster.

Effekt

• Förståelse och lärande av behov, förutsättningar och efterfrågan inom de olika branscherna.
• En ökad mångfald med innovativa lösningar och tjänster inom kulturarvsområdet.
• Ett utvecklat tvärsektoriellt nätverk med mycket god samlad kunskap.
• Ökat intresse och framgång för företagande inom kulturarvsområdet.

En fortsättning av Kulturarvsinkubatorns verksamhet bidrar också till att nå ett av målen i Riksantikvarieämbetets strategiska plan:

”Landets kulturarvsaktörer är starkare tillsammans.”

”Genom kunskapsuppbyggnad, praktiknära utvecklingsarbete och samordning av digitaliseringsarbetet utmanar vi landets kulturarvsaktörer att tillsammans utveckla musei- och kulturarvsarbetet.”

Detta strategiska mål utpekar privata aktörer som prioriterad målgrupp där kulturarvsentreprenörer och företag inom kulturarvsområdet utgör en viktig grupp. Det talar också för vikten av att fortsätta Kulturarvsinkubatorns verksamhet om än i annan form, med aktiviteter som fokuserar på att erbjuda inkluderande plattformar och mötesformer där personer från olika branscher träffas för erfarenhetsutbyte och kontakt- och nätverksbyggande.