Röntgen och UV-ljus ger nya perspektiv på Zorns konst
Konsthistorikern Emma Jansson använder analysinstrument för att – bokstavligen – sprida nytt ljus över Anders Zorns måleri. I samarbete med bland annat Riksantikvarieämbetet genomför hon den första större tekniska undersökningen hittills av en svensk konstnär.
Anders Zorn (1860–1920) är en av våra mest folkkära konstnärer. Många förknippar honom med nakna dalkullor och motiv från svenskt skärgårdsliv. Internationellt betraktas Anders Zorn som en av Sveriges främsta konstnärer – hans målningar hänger bland annat på Nationalmuseum, Musée d’Orsay i Paris och The Met (The Metropolitan Museum of Art) i New York.
Hittills är dock lite känt om de måleritekniker och de material han använde. Emma Jansson, forskare vid Institutionen för kultur och estetik vid Stockholms universitet, försöker i sitt pågående doktorandarbete att nyansera bilden av Zorns konstnärskap.
– Mitt arbete bidrar med viktig och ny kunskap om Zorns konst, bland annat var han köpte sitt material och hur han målade. Det ger ett annat perspektiv än vad som hittills framkommit i exempelvis brevväxlingar och i litteraturen, säger Emma Jansson.
Anders Zorn beskrivs i litteraturen ofta som ’virtuos’ och som en konstnär med ’flödande penselteknik’. Men sådana beskrivningar ger inga detaljer om hans måleri, konstaterar Emma Jansson.
– I mitt projekt kan vi exakt säga vilka dukar och grunderingar han använde, hur han målade rent tekniskt och med vilka färger.
Med hjälp av instrument som röntgenfluorescens, röntgen och multispektral kamera (både med IR- och UV-ljus) har Emma Jansson tillsammans med Riksantikvarieämbetet studerat över trettio verk av Anders Zorn, såväl målningar som skisser. Hon har även analyserat material från hans ateljé: färgtuber, fernissor, penslar och paletter.
Emma Jansson har bland annat kunnat visa att Zorn i sina målningar använde koboltblå och kromgrönt – i tillägg till den begränsade färgskala med svart, cinnober, vitt och ockra som tidigare varit känt.
De tekniska analyserna har också visat att Zorn i sitt oljemåleri efter sekelskiftet börjar måla på ett sätt som, snarare än traditionell oljeteknik, liknar akvarellmåleri – som Zorn jobbade med tidigt i sin karriär.
– Man brukar i litteraturen tala om att Zorn målar tjockt. Men jag har visat att han i början av 1900-talet började späda ut oljefärgerna mer än vanligt och att han då målar tunt och även transparent.
Den djuplodande tekniska analysen kombineras med arkivforskning och litteraturgranskning för att sätta in Anders Zorns konstnärskap i ett bredare europeiskt sammanhang runt förra sekelskiftet.
– Anders Zorn verkade i en spännande och dynamisk tid med många nya material, där konstnärerna också hade en nyvunnen frihet i sina måleritekniker. Han var en kosmopolit och levde i både Paris och London.
Kulturarvslaboratoriet bidrar med avancerad analysutrustning
Zorn-projektet genomförs i samverkan mellan Stockholms universitet, Nationalmuseum, Thielska galleriet, Zornmuseet, Prins Eugens Waldemarsudde och Riksantikvarieämbetet. För Riksantikvarieämbetet är det ett spännande och roligt projekt, konstaterar Tom Sandström, utredare vid Kulturarvslaboratoriet i Visby med expertis inom konst och konserveringsvetenskap.
– Det är första gången vi knyter till oss en doktorand under en flerårig tid som gästkollega i laboratoriet. Vi stödjer Emma med de analysresurser vi har vid laboratoriet, och får själva möjlighet att utveckla kunskap och våra referensdatabaser, säger Tom Sandström.
Projektet innebär en möjlighet att lyfta betydelsen av teknisk konstvetenskap, enligt Tom Sandström. Att kombinera konsthistoria med naturvetenskapliga analyser för att närma sig konstnärer är en spännande del inom heritage science, säger han.
– Teknisk konstvetenskap ger oss möjlighet att se och tolka alla ledtrådar som finns dolda under ytan som kan berätta om konstnärens arbetssätt, intention och den tid och kontext som verket speglar, säger Tom Sandström.
Hoppas att Zorn-projektet följs av fler studier
Vid Kulturarvslaboratoriet finns utrustning för svepelektronmikroskopi och röntgenflourescens – som bland annat ger svar om innehåll av grundämnen och därför används för att identifiera pigment som Zorn använt.
Vintern 2020 var Emma Jansson och Riksantikvarieämbetet på Zornmuseet i Mora för en första analys. Coronapandemin satte sedan stopp för fler besök under våren, men under hösten hoppas Tom Sandström kunna fortsätta med fler analyser på laboratoriet i Visby.
Emma Janssons avhandling beräknas bli klar under 2022. Resultaten räknar hon med att sammanställa i en open source-databas, och hon ser gärna att konservatorer och andra forskare kan bygga vidare på hennes arbeten.
– Jag hoppas att mitt arbete kan lägga grunden för fortsatta tekniska analyser om andra svenska konstnärer. Det finns ett tydligt släktskap mellan Zorn och exempelvis Carl Larsson och Bruno Liljefors, både vad gäller utbildning och materialanvändning, säger Emma Jansson.
Läs mer
Följ Emma Janssons Zorn-forskning på Instagram @projectzorn
Zorn-utställning på Nationalmuseum 2021