Nyhetsarkiv
Svartvit bild inifrån en kyrka fylld med lådor, i bakgrunden altaret och i mitten står en soldat iklädd hjälm.
En amerikansk soldat inspekterar tyskt stöldgods i Schloßkirche i den tyska staden Ellingen i april 1945. Bilden är omslagsbild på rapporten "Hoten mot kulturarven" som FOI tagit fram på uppdrag av Riksantikvarieämbetet. Foto: (PDM)

Aktörsdrivna hot mot kulturarven – ny rapport

Vilka aktörsdrivna hot kan kulturarv i Sverige utsättas för? Det har forskare från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) kartlagt i en ny rapport som är framtagen på uppdrag av Riksantikvarieämbetet.

Forskarna beskriver i rapporten hur hoten mot kulturarv kan se ut. Både de plötsliga hoten, som till exempel förstörelse eller stöld, och de mer långsamt urholkande som cyberhot och desinformation. De aktörsdrivna hoten mot kulturarvet förekommer i väpnad konflikt men även i gråzonen mellan väpnad konflikt och fred, och i fredstid.

– Förmågan att samla in, skydda och bevara kulturarv är nödvändigt för samhällets grundläggande behov, värden och säkerhet. Att identifiera hoten mot detta är dock svårt och en analys anpassad för kulturarvsaktörernas beredskapsplanering har därför varit efterfrågad av många, säger Eric Fugeläng, chef för Museiavdelningen på Riksantikvarieämbetet.

Hotbilden förändras konstant

Hotbilden mot kulturarv i Sverige förändras konstant och påverkas av olika aktörers agerande, omvärldsläget och säkerhetspolitiska händelser. Koranbränningarna i Sverige och den höjda terrornivån är två exempel på det.

– Vårt mål med rapporten är ge stöd till de som förvaltar kulturarv i Sverige att förstå mekanismerna bakom de konstanta förändringarna av hotbilden och samtidigt peka på ett antal trender i återkommande hot som vi ser, säger Anna McWilliams, docent i arkeologi och projektledare för studien vid FOI.

Olika typer av hot

Den vanligaste bilden av hot mot kulturarv är kanske att fienden i en väpnad konflikt förstör byggnader och monument, avsiktligt eller oavsiktligt, och stjäl värdefulla föremål. Det finns dock fler potentiella hot mot kulturarven än förstörelse och stöld.

Framför allt kan hotbilder vara svåra att ringa in i gråzonen mellan krig och fred. Förvaltare av kulturarv behöver ha beredskap för de hot mot kulturarv som cyberangrepp kan utgöra. De behöver också vara beredda på att bemöta desinformations- eller påverkanskampanjer som utnyttjar kulturarv i syfte att skada.

Att analysera hotbilden

Rapporten ger underlag för förvaltare av kulturarv att kunna analysera vilka risker som de kan stå inför. Varje förvaltare behöver i sin analys sätta hoten i dess egen kontext, som exempelvis geografiskt läge, och eventuella aktörer och syften som kan finnas för att skada kulturarvsaktörens egendom.

FOI:s pressmeddelande om rapporten.

Läs rapporten ”Hoten mot kulturarven. En analys av aktörsdrivna hot mot kulturarven i Sverige”.

När du vill veta mer

  • Publicerad:
  • Uppdaterad: