Riksantikvarieämbetet fördelar 299 miljoner till kulturmiljövård
Bidraget är det största ekonomiska styrmedlet för kulturmiljövård i landet och är av stor betydelse för kulturmiljövården lokalt, regionalt och nationellt.
Den största delen fördelar Riksantikvarieämbetet till länsstyrelserna som sedan använder dessa medel för att dela ut bidrag till olika kulturmiljövårdande insatser. Länsstyrelserna kan också använda delar av medlen själva, till exempel för att göra fornlämningar mer tillgängliga eller för att ta fram olika typer av kunskapsunderlag i samhällsplaneringssyfte.
2025 har bidraget förstärkts tillfälligt med fem miljoner kronor. Dessa medel ska gå till att ta fram kommunala kunskapsunderlag och är en satsning som ska pågå i fem år.
– Det är glädjande att vi har fått medel för kommunerna att ta fram aktuella kunskapsunderlag som kan stödja dem i samhällsplaneringen, säger riksantikvarie Susanne Thedéen.
Riksantikvarieämbetet reserverar 36 miljoner för egna åtgärder vilket är mer än vanligt. Det beror bland annat på att det har kommit in höga äskanden om medel rörande vissa arkeologiska åtgärder samt intrångsersättningar för bildande av kulturreservat och byggnadsminnen.
Exempel på insatser gjorda med bidraget under 2024
- Stockholm: Illustrerad forntid: ett pedagogiskt bildmaterial om forntiden för skolelever. Kopplat till en befintlig lärarhandledning.
- Blekinge: Arkeologipodden. Ett privat initiativ. 24 000 nedladdningar.
- Dalarna: Vård av besöksmål inom ekomuseum Husbyringen: maskinhuset inom Rällingsbergs gruvor samt Gudsberga klosterruin.
- Gotland: Gotlands museum har skapat en vandring där man på utvalda platser digitalt genom en app med AR-funktion kan synliggöra det som finns under marken.
- Halland: Stråtaksrenovering på bland annat Gammelstugan i Moruo, Gammelgården i Hishult och på kulturreservatet Bollaltebygget.
- Jämtland: Fäboden Jon Jonsvallen (byggnadsminne) har förfallit, men i år har ansvaret tagits över av Bäckedals folkhögskola som använder den som utbildningsverksamhet. Bidrag har gått till restaurering av byggnader på vallen.
- Kalmar: Bidraget har medverkat till att vingarna på Sandviks borg på Öland åter är på plats.
- Kronoberg: Renovering och tillgänglighetsanpassning av det nytillkomna byggnadsminnet Virdavallens läktare från 1930-talet i Alvesta.
- Skåne: Fornvård i ett drygt tiotal kommuner i länet. Cirka 230 fornlämningar har vårdats och tillgängliggjorts med skyltar.
- Norrbotten: Restaurering av kulisser i Folkets hus i Båtskärsnäs.
Om anslaget för Kulturmiljövård
Riksantikvarieämbetet har till uppgift att varje år fördela anslaget för kulturmiljövård till länsstyrelserna. Det är riksdagen som beslutar storleken på anslaget. I regeringens regleringsbrev anges hur medlen ska användas.
Kulturmiljövårdsanslaget (Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård) används främst till vård av och information om kulturhistoriskt värdefulla byggnader, landskap och fornlämningar. Hur bidraget ska användas styrs av Förordning (2010:1121) om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer och kan lämnas till vård, information och tillgängliggörande, kunskapsunderlag samt till vissa arkeologiska insatser. Ersättningar enligt Kulturmiljölag (1988:950) fördelas också från anslaget.
De pengar som inte fördelas till länsstyrelserna reserveras för åtgärder som är utpekade i Riksantikvarieämbetets regleringsbrev. Bland dem finns kostnader för konservering av vissa arkeologiska material, ersättning för hembudspliktiga fornfynd och ersättning till världsarvet Laponia.