AI ett stöd när det byggda kulturarvet energieffektiviseras

Alla byggnader i EU, både nya och äldre, ska vara nollutsläppsbyggnader senast 2050, enligt EU-direktivet om byggnaders energiprestanda, EPBD. Direktivet innehåller nya regler som ska minimera energiförbrukning i byggnader och minska utsläppen av växthusgaser från byggsektorn.

När direktivet införs kan det få stor påverkan på det byggda kulturarvet eftersom all bebyggelse omfattas.

– Inte ens byggnader som har ett officiellt skydd som byggnadsminnen eller som är skyddade i detaljplan, får helt undantas, när minimikrav på energiprestanda ska fastställas. Däremot får kraven anpassas, säger Ebba Gillbrand, utredare på Riksantikvarieämbetet.

Byggnader som används för andakt och religiös verksamhet, till exempel kyrkobyggnader, får däremot undantas från minimikraven.

Ofullständig kunskap om kulturhistoriska värden i bebyggelsen

En av utmaningarna när direktivet ska implementeras är att det idag inte finns något fullständigt register över bebyggelse med kulturhistoriska värden i Sverige. Dessutom är kulturvärden ofta felaktigt registrerade i energideklarationerna, där det föreslås vilka energieffektiviseringsåtgärder som kan göras i en byggnad. Det gör det svårt att få en överblick över vilka byggnader som ska omfattas av de anpassade energikraven när direktivet införs.

Det har varit utgångspunkten för ett forskningsprojekt som Riksantikvarieämbetet genomfört tillsammans med forskningsinstitutet RISE om hur AI kan användas för att identifiera kulturvärden i bebyggelsen. Forskare vid forskarskolan ASSURE och institutionen för kulturvård, Uppsala universitet-Campus Gotland har följt studien.

AI har tränats att känna igen kulturvärden i byggnader

I forskningsprojektet har RISE-forskarna Tim Johansson och Mikael Mangold tränat AI på att identifiera och kartlägga kulturhistoriskt värdefulla byggnader i Sverige, utifrån en databas de byggt upp på 250 000 gatubilder från Google Street View.

Förhoppningen var att AI skulle kunna bidra till att komplettera de svenska registrens brister genom att identifiera byggnader med kulturvärden som inte finns i andra register, till exempel Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister, länsstyrelsernas Räkna Q-register och energideklarationsregistret.

Riksantikvarieämbetets bedömning, utifrån denna och tidigare genomförda studier inom ramen för uppföljning av miljömålet God bebyggd miljö, är att cirka 10 procent av det nationella byggnadsbeståndet har sådana kulturvärden som motsvarar direktivets ”byggnader med bevarandevärden” och ”officiellt skyddad bebyggelse”.

Ett stöd i dialogen om hur EPBD ska införas i Sverige

Projektet redovisas i forskningsrapporten Aspekter av kulturvärden – från datorseende och gatubilder. Översikten av kulturvärden i det svenska byggnadsbeståndet är främst tänkt att användas av Riksantikvarieämbetet i dialogen med Boverket om implementeringen av energiprestandadirektivet.

Det finns även en potential att aspekter av kulturvärden identifierade av AI i framtiden kan användas på andra sätt och av andra aktörer, till exempel av energiexperter i samband med att energideklarationer tas fram, av bygglovshandläggare vid prövning av bygglov för åtgärder som rör energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader eller av kommunernas energirådgivare.

– Studiens slutsats är dock att det inte är lämpligt att använda texter från stora språkmodeller om de inte tolkas av experter inom sakområdet. För att göra en korrekt bedömning av en byggnads kulturvärden behövs fler informationskällor och antikvarisk kompetens, säger Ebba Gillbrand.

Studien visar ändå att AI kan fungera som ett verktyg för att klassificera och hantera byggnader med kulturvärde. Exempelvis skulle AI kunna användas för att få en tidig uppfattning om byggnaders kulturvärden för att sedan gå vidare med andra informationskällor, eller för att få en uppfattning där det saknas kunskapsunderlag, som kulturmiljöprogram eller bebyggelseinventeringar. Men metoden behöver bearbetas vidare och valideras ytterligare.

Svar på remiss om EPBD till Klimat- och näringslivsdepartementet

Studien är också ett av underlagen till det yttrande som Riksantikvarieämbetet i dagarna skickade in till Klimat- och näringslivsdepartementet, med anledning av tre rapporter från Boverket om genomförandet av direktivet.

Sammantaget ser Riksantikvarieämbetet positivt på att bebyggelse med kulturvärden har inkluderats i det omarbetade direktivet. Om kulturhistoriskt värdefull bebyggelse helt skulle undantas från kravet på energiåtgärder riskerar den att bli mindre attraktiv att äga och förvalta, till exempel för att den då inte skulle berättiga till ekonomiska stöd, gröna banklån eller försäkringar.

– Det viktiga är att kraven utformas på ett sätt som tar hänsyn till byggnaders kulturvärden. Det arbetar vi för nu i samverkan med Boverket. I vårt yttrande lyfter vi konkreta förslag på hur det kan gå till, säger Ebba Gillbrand.

Korta fakta om EPBD

•  EPBD står för Energy Performance of Buildings Directive, på svenska direktiv om byggnaders energiprestanda
• EPBD är ett viktigt steg mot att uppnå EU:s klimatmål och omställningen till ett mer hållbart samhälle
• EPBD ska vara en del av svensk lagstiftning senast den 29 maj 2026
• Alla byggnader som ägs eller används av offentlig sektor ska vara nollutsläppsbyggnader till 2028
• Nya byggnader ska vara nollutsläppsbyggnader till 2030
• År 2050 ska hela byggnadsbeståndet vara nollutsläppsbyggnader – även befintliga byggnader
• Nollutsläppsbyggnader är byggnader som har mycket hög energiprestanda och genererar noll eller mycket låga utsläpp av växthusgaser från fossila bränslen