Standarder för bevarande av kulturarv blir globala
Sedan länge finns ett europeiskt arbete med gemensamma standarder för bevarande av kulturarv. Nu har ett motsvarande arbete för globala standarder påbörjats. I september träffades 22 länders delegationer i Kina för att dra upp riktlinjerna.
Den svenska delegationen, som deltog i mötet digitalt, utgjordes av Alissa Anderson och Ilse Vuijsters Hammarström som arbetar med konserveringsfrågor vid Riksantikvarieämbetet. Alissa Anderson är ordförande i den svenska tekniska kommittén (SIS/TK 479) som är part i såväl det europeiska som det globala samarbetet.
Flera fördelar med standarder
I arbetet med standarder för bevarande av kulturarv så skapas en enhetlighet över landsgränser i hur kulturarvet beskrivs och hanteras. Det gör arbetet mer enhetligt och underlättar samarbete över gränserna.
– Med globala standarder kan man bedriva kulturarvsarbete och forskning på samma sätt oavsett var i världen man befinner sig. Det ökar möjligheten till förståelse och kunskapsutbyte mellan länder. Det gynnar sektorn, kulturarvet och forskningen om kulturarvet, säger Alissa Anderson.
Initiativ från Kina
I Europa finns ett långt gånget samarbete kring standarder och en stark samsyn kring hur standarder tas fram, vilka etiska riktlinjer man ska följa och att grunden för framtagandet av standarder är konsensus. Kina har visat intresse för det europeiska arbetet och år 2024 tog landet initiativ till att starta en global kommitté för standarder inom bevarande av kulturarv.
Den 17–19 september 2025 stod Kina värd för det första globala mötet för ISO:s tekniska kommitté (ISO/TC 349). Under mötet där kommittéer från 22 länder deltog, på plats eller på distans, diskuterades bland annat standarder för silke, kalligrafi, muralmåleri, sten i byggnader och keramik.
Sverige aktiv part
I en diskussion om terminologi framhöll Sverige vikten av att undvika parallella terminologistrukturer och stödde tillsammans med många andra länder Frankrikes förslag att lyfta befintliga terminologistandarder inom det europeiska nätverket till global ISO-nivå.
– Det var lite trevande, men får ändå ses som ett lyckat möte. Det vi nu efterlyser är fler yrkeskunniga svenska experter som kan ingå i den svenska tekniska kommittén och delta i internationella expertgrupper för olika standarder, säger Alissa Anderson.
Yrkesgrupper som efterlyses är till exempel arkeologer, materialexperter och konservatorer.
Nästa möte äger rum 2026 och då står Italien som värd i Florens.