Bostadshus med ljus puts och röda tegeltak omgivna av grönskande träd i förgrunden, med höga flerbostadshus i ljusa färger i bakgrunden i kvällsljus.
Vy över olika årsringar av bostadsbebyggelse i Solna, med Hagalunds ljusblå skivhus i fonden. Inför ett inventeringsarbete behöver man ta ställning till hur ingående varje byggnad eller område ska dokumenteras. Vad som beskrivs, och hur ingående, påverkar både vad inventeringen kostar att genomföra och vilket stöd den ger i efterföljande processer. Foto: (CC BY)

2. Inventeringens utformning och detaljeringsgrad

En bebyggelseinventering kan utföras med olika detaljeringsgrad och på olika skalnivå beroende på hur resultatet ska användas. Detta kapitel beskriver hur bebyggelseinventeringar kan utformas och användas i olika skeden av plan- och byggprocessen. Det behandlar även vad en inventering kan innehålla samt hur arbetet kan avgränsas och anpassas i skala och detaljeringsgrad utifrån syfte, tid och budget.

Syftet med kapitlet är att ge den som ska beställa en inventering stöd i att välja lämplig detaljeringsgrad och  utformning på inventeringen.

Vad innehåller en inventering?

Det finns många olika modeller för den information som samlas in och redovisas i en bebyggelseinventering och med vilken detaljeringsgrad det görs. Inventeringen innehåller typiskt sett en beskrivning och dokumentation av en byggnad eller ett bebyggelseområde samt en värdering där byggnadens eller bebyggelseområdets kulturvärden analyseras, motiveras och graderas.

För att ge bättre stöd i efterföljande processer kan inventeringen även ange värdebärande egenskaper och karaktärsdrag samt rekommendationer om hur hänsyn till bebyggelsens kulturvärden ska tas. Hur mycket information som redovisas och hur utförlig den är beror på beställarens behov och förutsättningar och vilken detaljeringsnivå som väljs.

Illustrerad översikt av innehållet i en bebyggelseinventering. I mitten syns en person som håller en surfplatta och har en kamera runt halsen. Runtom finns fyra markerade områden med rubrikerna Beskrivning, Dokumentation, Värdering och Rekommendation. Beskrivning innehåller administrativ information, arkitekt eller upphovsperson, karaktärsdrag och kulturhistoriskt sammanhang. Dokumentation innehåller foto och geografisk punkt eller yta. Värdering innehåller motivering, klassificering eller gradering samt värdebärande egenskaper. Rekommendation innehåller rekommenderad hänsyn. I bakgrunden syns en stiliserad stads- och landskapssilhuett med byggnader, träd och en väderkvarn.
Exempel på information och bedömningar som kan redovisas i en inventering av en byggnad eller ett bebyggelseområde. Under administrativ information ingår exempelvis fastighetsbeteckning, byggår, upphovsperson, ursprunglig och nuvarande användning. Det är beställarens behov som behöver styra hur inventeringen ska utformas och avgränsas. Foto: Matador (CC BY)

Ett underlag i olika skeden av plan- och byggprocessen

En bebyggelseinventering kan fungera som ett kunskapsunderlag i olika delar av den kommunala plan- och byggprocessen eller som ett stöd i förvaltningen av fastigheter. Även i andra typer av planprocesser, till exempel inom infrastrukturplanering, behövs ofta ett kunskapsunderlag som beskriver bebyggelsens kulturvärden. En inventering kan också fungera som ett underlag för att utveckla en byggnad eller ett bebyggelseområde utifrån dess befintliga kvaliteter och värden.

Illustration som visar hur en bebyggelseinventering används i planering och handläggning. Överst syns en dator med en karta och platsmarkeringar samt rubriken ”Bebyggelseinventering”. Pilar leder vidare till fyra användningsområden. Till vänster visas ”Strategiska styrdokument och översiktsplan” med en karta. Därefter ”Detaljplan/Områdesbestämmelser” med en illustration av ett planerat bostadsområde. Vidare ”Bygg- och rivningslov” med ett hus under ombyggnad. Längst till höger visas ”Förvaltning och tillsyn” med en person som arbetar vid en byggnad. Illustrationerna är utförda i mjuka färger och akvarellstil.
I kommunala plan- och byggprocesser kan inventeringen fungera som ett kunskapsunderlag om planeringsförutsättningarna i flera delar av processen. Ofta utgör inventeringen ett övergripande kunskapsunderlag som behöver fördjupas när en specifik åtgärd planeras. Foto: Matador (CC BY)

Exempel på användningsområden

Inför en planerad åtgärd som berör kulturvärden behöver informationen i en inventering ofta kompletteras med en fördjupad bedömning och analys av byggnadens eller miljöns egenskaper och värden i relation till den planerade åtgärden. Ett sådant fördjupat underlag kan till exempel vara en kulturmiljöutredning inför detaljplan eller en antikvarisk förundersökning inför bygglov.

Tabellen visar exempel på hur informationen i en inventering kan utgöra ett kunskapsunderlag för olika delar av plan- och byggprocessen.

Strategiska styrdokument och översiktsplan
  • Redovisning av sådana särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden som avses i 8 kap. 13 § samt kommunens syn på vilka hänsyn som krävs för att tillvarata de särskilda värdena
  • Kunskapsunderlag eller strategier som exempelvis kulturmiljöprogram, arkitekturstrategi eller strategi för gestaltad livsmiljö
Detaljplan och områdesbestämmelser
  • Framtagande av skydds- och varsamhetsbestämmelser eller utformningsbestämmelser
  • Fördjupade underlag som exempelvis en kulturmiljöutredning eller antikvarisk konsekvensanalys
Bygg- och rivningslov
  • Prövning av bygglov
  • Prövning av rivningslov
  • Fördjupade underlag som exempelvis en antikvarisk förundersökning eller antikvarisk konsekvensanalys
Förvaltning och tillsyn
  • Vård- och underhållsplan

Inventeringens avgränsning

En bebyggelseinventering kan avgränsas på olika sätt, till exempel geografiskt eller tematiskt, beroende på vilka behov kommunen har.

Inventering av ett större område

En inventering kan täcka ett stort område, exempelvis en stadsdel, tätort eller en hel kommun. En sådan inventering kan vara ett lämpligt underlag inför kommunens redovisning av särskilt värdefulla byggnader, allmänna platser, anläggningar och bebyggelseområden i översiktsplanen. I denna skala kan en översiktlig inventering vara ett bra verktyg för att skapa en övergripande bild av bebyggelsens kulturvärden, som senare kan fördjupas i efterföljande processer. Genom att redovisa informationen i ett GIS-skikt som är tillgängligt för både kommunens handläggare och allmänheten kan inventeringen också fungera som en indikation på att en byggnad eller ett bebyggelseområde har kulturvärden.

Inventeringen bör inte enbart fokusera på de mest värdefulla objekten. Den bör även omfatta byggnader och anläggningar med kulturvärden där det generella kravet på varsamhet kan behöva preciseras i en detaljplan.

En inventering av ett större område kan göras på byggnads- eller områdesnivå. Om man väljer att inventera på byggnadsnivå kan det även kompletteras med karaktärsbeskrivningar av bebyggelseområdena där byggnaderna ingår. Ett sådant tillvägagångsätt ger ett mer utförligt underlag för hur exempelvis den allmänna hänsynen till stads- och landskapsbilden ska tolkas inom området.

Inventering av ett avgränsat område

En inventering kan också avgränsas till ett specifikt område där det finns behov av mer utvecklad information. Denna typ av inventering kan vara aktuell inför nya detaljplaner och områdesbestämmelser eller när äldre stadsplaner och detaljplaner behöver aktualiseras. En sådan inventering kan fungera som underlag för kommunens arbete med skydds- och varsamhetsbestämmelser, rivningsförbud, utformningsbestämmelser eller andra planbestämmelser.

Inventering av särskilda kategorier av byggnader

En inventering kan också fokusera på en viss typ av byggnader eller bebyggelsemiljöer. Det kan handla om bebyggelse från en specifik epok eller av en viss kategori, till exempel postmodern bebyggelse, skolbyggnader, industribebyggelse eller andra byggnadskategorier där projektägaren bedömer att en fördjupad kunskap behövs. Sådana inventeringar kan vara ett bra sätt att komplettera eller aktualisera befintliga underlag. Genom att rikta in inventeringen på en tydligt avgränsad kategori kan kommunen få ett mer samlat och relevant underlag för planering, bedömningar och beslut i efterföljande processer.

Exempel på olika inventeringar

Vill du se hur andra gjort? I vår exempelsamling finns exempel på olika typer av inventeringar.

Inventeringar med olika detaljeringsgrad

Inför ett inventeringsarbete behöver man ta ställning till hur ingående varje byggnad eller område ska dokumenteras. Hur mycket som beskrivs, och hur specifikt, påverkar både vad inventeringen kostar att genomföra och vilket stöd den ger i efterföljande processer. En inventering som täcker ett stort område kan behöva hålla en lägre detaljeringsgrad för att vara genomförbar inom rimlig tid och budget.

Detaljeringsgraden kan förenklas på olika sätt. Beskrivningen av byggnadens eller bebyggelseområdets egenskaper och karaktärsdrag kan hållas kort, och fritextbeskrivningar kan ersättas med förvalslistor. Att använda förvalslistor i stället för byggnadsspecifika beskrivningar i fritext effektiviserar arbetet i fält och kan vara tillräckligt för att signalera byggnadens kulturvärde och värdebärande egenskaper. Nackdelen är att informationen ofta behöver kompletteras med fördjupade bedömningar och analyser i de efterföljande plan- och lovprocesserna.

En mer utförlig dokumentation – med byggnadsspecifika beskrivningar i fritext, utvecklade motiveringar och rekommendationer inför efterföljande processer – ger ett bättre stöd för plan- och bygglovshandläggare och kan bidra till en ökad förståelse för byggnadens värden och kvaliteter hos fastighetsägare och allmänhet. En transparent och tydlig värdering gör inventeringen lättare att förvalta över tid. Det ger också en ökad förutsägbarhet för fastighetsägare om vilka åtgärder som kan vara möjliga att genomföra.

Det behövs alltså en avvägning: en lägre detaljeringsgrad innebär en lägre ingångskostnad men en högre kostnad i efterföljande processer, och en högre detaljeringsgrad innebär det omvända.

Nedan ges två fingerade exempel på inventeringar med olika detaljeringsnivåer. Dessa används för att illustrera spannet mellan översiktliga och mer detaljerade inventeringar, och ska ses som exempel på hur en informationsmodell kan se ut. Det finns många varianter på vilka rubriker och vilken information en inventering kan innehålla.

Översiktlig inventering – ett fiktivt exempel

Exempel på vad en översiktlig inventering kan innehålla där beskrivningar av värdebärande karaktärsdrag väljs ur förvalslistor. En sådan modell ger en tydlig signal om byggnadens kulturvärde, men behöver ofta kompletteras med fördjupade bedömningar i de efterföljande plan- och lovprocesserna.

Information Exempel
Inventeringsdatum 2025-03-14
Fastighetsbeteckning Kristinefors Vitsippan 2:6
Byggår, årtal 1931
Ursprungligt ändamål, förval Bostadshus – Villa
Gradering, förval Höga kulturvärden
Värdebärande karaktärsdrag, förvalslista Volym: ✓
Fasad: ✓
Dörr: X
Fönster: ✓
Takform; ✓
Kommentar, fritext Välbevarad fristående garagebyggnad. Åt söder finns en inglasad veranda som har byggts på med en balkong och utvidgats på 1970-talet.
Bilagor Foto 1, Foto 2

Detaljerad inventering – ett fiktivt exempel

Exempel på vad en mer detaljerad inventering kan innehålla med beskrivningar i fritextformat. De detaljerade beskrivningarna ger ett mer utvecklat stöd i efterföljande plan- och byggprocesser och ökar förutsägbarheten för fastighetsägare om vilka typer av åtgärder som kan vara lämpliga att genomföra.

Information Exempel
Inventeringsdatum 2025-03-14
Namn, fritext Villa Eklunden
Fastighetsbeteckning Kristinefors Vitsippan 2:6
Byggår, årtal 1931
Ursprungligt ändamål, förval Bostadshus – Villa
Arkitekt, fritext Petra Pettersson
Gradering, förval Höga kulturvärden
Beskrivning, fritext Villa Ekudden ligger i området Ekkällan som uppfördes stegvis under perioden 1929–1939. Området byggdes för högre tjänstemän vilket bland annat återspeglas i det stora påkostade villorna med fristående garage. Villa Ekudden är en tvåvåningsvilla med källare. Villan har ett platt plåttäckt tak med invändig avrinning. Åt söder finns en inglasad veranda som har byggts på med en balkong och utvidgats på 1970-talet. Villan har tvåluftsfönster med linoljemålade träkarmar och fönsterbänkar av marmor. Fasaden är slätputsad med väggfält av emaljerad plåt under fönstren på verandan. Åt väster finns en rundad balkong med stålräcke över villans huvudingång. Den ursprungliga dörren är ersatt. Till entrén leder en trappa av granit med ett smidesräcke.
Motivering, fritext Byggnaden återspeglar, genom såväl områdets planstruktur som byggnadens påkostade utformning och materialval, brukssamhällets expansion under mellankrigstiden och framväxten av ett bättre bemedlat tjänstemannaskikt.  Byggnaden representerar genom sin gestaltning med fönster i fasadliv, det platta taket, färgsättningen och detaljutformningen funktionalismens arkitekturideal.
Värdebärande karaktärsdrag, fritext
  • Villabyggnadens ursprungliga storlek och volym, det platta taket och pulpettaket över entrépartiet.
  • Den fristående garagebyggnaden med pulpettak och stående träpanel
  • Fasaduttrycket med vit slätputs och fasaddetaljer i marmor och emaljerad plåt.
  • Fönstersättning med fönster i fasadliv och bågar av trä som är målade med linoljefärg
Hänsyn, fritext För att bevara byggnadens värdebärande uttryck bör underhåll och förändringar göras varsamt och med material och metoder som motsvarar de befintliga.
Bilagor Foto 1, Foto 2

Kontakt

Ebba Gillbrand

Kulturmiljöavdelningen

08-519 181 77 ebba.gillbrand@raa.se

Hanna Gelotte Fernandez

Kulturmiljöavdelningen

08-5191 81 86 hanna.gelotte.fernandez@raa.se

Emy Lanemo

Kulturmiljöavdelningen

08-5191 8508 emy.lanemo@raa.se