Tegelfasad på en byggnad i flera våningar med horisontellt mönstrat tegel och fönster med gröna karmar. Ovanför fasaden syns ett ljusgrönt plåttak med takkupor och ett runt hörnparti, mot en klar blå himmel.
Kontorsbyggnad i Hagalunds industriområde, Solna. Sen- och postmodernismens bebyggelse utgör en stor del av vårt urbana vardagslandskap och har kulturvärden som ofta förbises. En förutsättning för omställningen till en cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn är att utgå från det redan byggda. Foto: (CC BY)

5. Kulturvärden och hållbarhet

Klimatförändringarna gör att samhället behöver ställa om till klimatneutral energianvändning och öka energieffektiviseringen av bebyggelsen. För att underlätta omställningsarbetet behövs ökad kunskap om bebyggelsens kulturvärden. I det här kapitlet ges stöd i hur en bebyggelseinventering kan utformas för att fungera som underlag för exempelvis varsam energieffektivisering och klimatanpassning av befintliga byggnader.

Att ställa om innebär att ta vara på de värden och kvaliteter som finns i det redan byggda och varsamt utveckla byggnader och bebyggelsemiljöer för att möta förändrade behov.

Ta vara på det befintliga byggnadsbeståndet

Cirkulär ekonomi är ett sätt att tänka och organisera samhället så att resurser används så effektivt och länge som möjligt. Det sker genom förvaltning, renovering, återanvändning och återvinning i stället för att riva och bygga nytt. Målet är att minska avfall och miljöpåverkan genom att skapa ett kretslopp där byggnader och byggnadsmaterial får en längre livslängd.

Omställningen till en cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn innebär, ur ett kulturmiljöperspektiv, framför allt att rivning av befintliga byggnader minskar och att byggnader i stället varsamt förvaltas, omvandlas och utvecklas för nya behov. Även vid renovering av befintliga byggnader är det betydelsefullt att behålla byggnadsdelar och material som kan återanvändas.

Illustration av en trappa med fyra steg som visar en prioriteringsordning i byggprocessen. Steg 1 är ”Tänk till!” och visar en sittande person med en tanke om ett hus. Steg 2 är ”Använd befintligt” med en ritning av ett hus. Steg 3 är ”Anpassa befintligt” och visar en verktygslåda med verktyg. Steg 4 är ”Lägg till nytt” och visar en lastbil med kran som lyfter byggmaterial. Illustration i mjuka färger på vit bakgrund.
Trappan illustrerar en tankemodell för varsam ombyggnad och resurshushållning som fastighetsägare eller beslutsfattare kan använda inför ett byggprojekt. Modellen är inspirerad av Trafikverkets respektive Boverkets fyrstegsprincip för resurshushållning. Foto: Matador (CC BY)

Den cirkulära omställningen av byggsektorn kräver nya arbetssätt i allt från inventering, planering och gestaltning av byggnader till frågor om upphandling och ekonomiska modeller. En förutsättning för att kunna omvandla och utveckla bebyggelse varsamt är att ha kunskap om bebyggelsens kulturvärden. Kunskap om kvalitativa och beständiga material, metoder och arbetssätt för att varsamt renovera, bygga till och om, är en viktig tillgång i omställningen.

Klimatanpassning och energieffektivisering

Bebyggelseinventeringen kan, genom att den identifierar byggnader med kulturvärden, underlätta för kommunens eller fastighetsägarens arbete med klimatanpassning och energieffektivisering. Den kan vara ett stöd vid förvaltning, renovering, återanvändning och återbruk av byggnader och byggnadsdelar. Den kan även vara en utgångspunkt för beslut om energieffektivisering, till exempel i samband med bygglovsprövning, och fungera som underlag för risk- och sårbarhetsanalyser samt livscykelanalyser.

Det ingår inte i den antikvariska kompetensen att göra klimat- och energibedömningar. Däremot är det värdefullt om inventeringen kan peka ut byggnadsdelar som kan vara känsliga för ändringar, till exempel vid energieffektiviseringsåtgärder.

Vid en inventering beskrivs karaktärsbärande byggnadsdelar som väggar, fasader, tak, dörrar och fönster, som kan påverkas av energieffektiviserings- och klimatanpassningsåtgärder. Exempelvis kan fönsterbyten och tilläggsisolering riskera att skada en byggnads kulturvärden medan åtgärder som intrimning av styr- och reglerfunktioner eller översyn av ventilation normalt sett inte gör det, se tabell nedan.

Inventeringen kan därmed fungera som ett övergripande kunskapsunderlag inför senare bedömningar av åtgärder och vad som kan betraktas som varsamt eller inte. Fördjupade underlag som till exempel en antikvarisk förundersökning kan ofta behöva tas fram inför exempelvis beslut om bygglov.

Karaktärsbärande byggnadsdelar Exempel på energieffektiviseringsåtgärder
som kan skada kulturvärden
Väggar och fasader Tilläggsisolering ytterväggar
Fönster och dörrar Byte till nya energieffektiva fönster
Tak och takelement Installation av solceller eller solpaneler

Tabell över karaktärsbärande byggnadsdelar som kan påverkas av olika typer av energieffektiviseringsåtgärder.

Energiprestandadirektivet och energideklarationen

Det reviderade EU-direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) handlar om energi- och utsläppskrav för byggnader. Direktivet implementeras i svensk lagstiftning under 2026. Syftet är att unionens hela byggnadsbestånd ska utgöras av så kallade nollutsläppsbyggnader senast år 2050. En viktig förändring är att energieffektivisering även ska genomföras i det befintliga byggnadsbeståndet.

Skyddade byggnader på nationell, regional och lokal nivå omfattas av direktivet, men kraven får anpassas. Vissa byggnadstyper, exempelvis kyrkobyggnader, är undantagna från direktivets krav. En byggnad med kulturvärden där man genomfört varsamma energieffektiviseringsåtgärder kan räknas som en nollutsläppsbyggnad enligt direktivet.

Energideklarationen är ett viktigt styrmedel för genomförandet av direktivet och ska tas fram bland annat vid försäljning av byggnader, med vissa undantag. Energideklarationen tas fram av en certifierad energiexpert och ger fastighetsägaren vägledning om energiförbättringar baserat på rekommendationer i deklarationen.

Det finns två typer av behörighet för energiexperter, N (normal) och K (kvalificerad). När det gäller särskilt värdefulla byggnader ska energiexperten ha behörighet K. I energideklarationen ska energiexperten ange om byggnaden har kulturvärden och föreslå åtgärder som inte riskerar att skada dessa. En antikvarisk sakkunnig bör granska energiexpertens förslag.

Här kan du läsa mer

 

Kontakt

Ebba Gillbrand

Kulturmiljöavdelningen

08-519 181 77 ebba.gillbrand@raa.se

Hanna Gelotte Fernandez

Kulturmiljöavdelningen

08-5191 81 86 hanna.gelotte.fernandez@raa.se

Emy Lanemo

Kulturmiljöavdelningen

08-5191 8508 emy.lanemo@raa.se