5. Kulturvärden och hållbarhet

Att ställa om innebär att ta vara på de värden och kvaliteter som finns i det redan byggda och varsamt utveckla byggnader och bebyggelsemiljöer för att möta förändrade behov.

Cirkulär ekonomi är ett sätt att tänka och organisera samhället så att resurser används så effektivt och länge som möjligt. Det sker genom förvaltning, renovering, återanvändning och återvinning i stället för att riva och bygga nytt. Målet är att minska avfall och miljöpåverkan genom att skapa ett kretslopp där byggnader och byggnadsmaterial får en längre livslängd.

Omställningen till en cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn innebär, ur ett kulturmiljöperspektiv, framför allt att rivning av befintliga byggnader minskar och att byggnader i stället varsamt förvaltas, omvandlas och utvecklas för nya behov. Även vid renovering av befintliga byggnader är det betydelsefullt att behålla byggnadsdelar och material som kan återanvändas.

Den cirkulära omställningen av byggsektorn kräver nya arbetssätt i allt från inventering, planering och gestaltning av byggnader till frågor om upphandling och ekonomiska modeller. En förutsättning för att kunna omvandla och utveckla bebyggelse varsamt är att ha kunskap om bebyggelsens kulturvärden. Kunskap om kvalitativa och beständiga material, metoder och arbetssätt för att varsamt renovera, bygga till och om, är en viktig tillgång i omställningen.

Bebyggelseinventeringen kan, genom att den identifierar byggnader med kulturvärden, underlätta för kommunens eller fastighetsägarens arbete med klimatanpassning och energieffektivisering. Den kan vara ett stöd vid förvaltning, renovering, återanvändning och återbruk av byggnader och byggnadsdelar. Den kan även vara en utgångspunkt för beslut om energieffektivisering, till exempel i samband med bygglovsprövning, och fungera som underlag för risk- och sårbarhetsanalyser samt livscykelanalyser.

Det ingår inte i den antikvariska kompetensen att göra klimat- och energibedömningar. Däremot är det värdefullt om inventeringen kan peka ut byggnadsdelar som kan vara känsliga för ändringar, till exempel vid energieffektiviseringsåtgärder.

Vid en inventering beskrivs karaktärsbärande byggnadsdelar som väggar, fasader, tak, dörrar och fönster, som kan påverkas av energieffektiviserings- och klimatanpassningsåtgärder. Exempelvis kan fönsterbyten och tilläggsisolering riskera att skada en byggnads kulturvärden medan åtgärder som intrimning av styr- och reglerfunktioner eller översyn av ventilation normalt sett inte gör det, se tabell nedan.

Inventeringen kan därmed fungera som ett övergripande kunskapsunderlag inför senare bedömningar av åtgärder och vad som kan betraktas som varsamt eller inte. Fördjupade underlag som till exempel en antikvarisk förundersökning kan ofta behöva tas fram inför exempelvis beslut om bygglov.

Tabell över karaktärsbärande byggnadsdelar som kan påverkas av olika typer av energieffektiviseringsåtgärder.