En illustration i gula toner, med texten "Museernas omvärldsdagar". I nedre högra hörnet Riksantikvarieämbetets och Malmö stads logotyper. Foto: (CC BY)

Allt du behöver veta inför Museernas omvärldsdagar 2026

Den 10–11 september går den fjärde upplagan av Museernas omvärldsdagar av stapeln. Här är all information du behöver om talarna, programmet och minglet. Vi ses i Malmö!

När: 10–11 september 2026
Var: HighCourt Gamla Hovrätten, Malmöhusvägen 1, Malmö
Sista anmälningsdag: Söndagen den 23 augusti

Museernas omvärldsdagar är mötesplatsen för museisektorns viktigaste framtidsfrågor. Konferensen arrangeras av Riksantikvarieämbetets omvärldsredaktion och vänder sig till dig som jobbar med, eller är intresserad av, utvecklingsfrågor på svenska museer.

Under två halvdagar bjuds du på ett tiotal inspirerande föreläsningar och samtal med forskare och experter, som belyser ett brett spektrum av ämnen – där framtidens museum är den röda tråden.

Museernas omvärldsdagar 2026 arrangeras i samarbete med Malmö museum och äger rum på HighCourt Gamla Hovrätten – ett stenkast från museet.

Konferensen leds av Fredrik Emdén och Karin Malmer från Riksantikvarieämbetets omvärldsredaktion.

Digitalt: Konferensen streamas inte utan ges endast på plats. Däremot filmas de flesta föreläsningar och publiceras efterhand på Riksantikvarieämbetets Youtube-kanal. Håll utkik i nyhetsbrevet Museer & omvärld under hösten!

Program Museernas omvärldsdagar 2026

Läs mer om respektive talare längre ner på denna sida.

Torsdag 10 september

10.30 | Guidad visning av Malmö museums nya basutställning Malmö – Först, bäst och vackrast (föranmälan krävs)
12.00–13.00 | Registrering
13.00 | Programmet börjar
13.15 | Petter Wallenberg: Hat och hot och glittrande motståndskraft
13.45 | Maja Hagerman: Spåren av det förflutna i framtidens kunskap
14.15 | Paweł Sawicki: Förintelsen som AI-sörja
14.45 | Kaffe
15.30 | Pontus Wärnestål: Framtiden efter AI
16.15 | Museipanelen
16.45 | Avrundning
17.00–18.30 | Mingel
19.30| Frivillig kvällsaktivitet (föranmälan krävs): Museernas Mest Minnesvärda Misstag #2.
Lokal: Restaurang Wega, Malmö museum OBS! Ny tid!

Fredag 11 september

9.00 | Programmet börjar
9.05 | Maria Wolrath Söderberg: Mer än homo economicus – att utmana klimatpassivitetens berättelse
9.45 | Line Bjerg och Malin Forssell: Tillsammans för museisamlingens framtida relevans
10.15 | Kaffe
10.45 | Jonathan Lindström: Forntidens människor i framtidens museer
11.15 | Martin Brandt Djupdræt: Museernas framtida värde
11.45 | Museispanarna
12.15–12.30 | Sammanfattning och avslutning
13.00 | Guidad visning av Malmö museums nya basutställning Malmö – Först, bäst och vackrast (föranmälan krävs)

Alla talare på Museernas omvärldsdagar 2026

En man med skägg håller i en mikrofon och gestikulerar med andra handen, i bakgrunden texten Auschwitz Birkenau.
Paweł Sawicki, presstalesperson på Auschwitz-Birkenau-museet.
Foto:
(Alla rättigheter förbehålles)

Paweł Sawicki: Förintelsen som AI-sörja

När Paweł Sawicki, presstalesperson på Auschwitz-museet, scrollade på Facebook i maj 2025 såg han dem för första gången: märkligt bekanta, men ändå främmande bilder av människor med tomma blickar och fabriksliknande tegelbyggnader som påstods vara från nazisternas förintelseläger. Men det rörde sig inte om historiska fotografier, utan bilder genererade med artificiell intelligens. Motivet verkar inte vara att förneka Förintelsen, utan snarare att uppnå en känslomässig effekt, enligt Paweł Sawicki. Hur hanterar museet denna aldrig sinande flod av fejkmaterial? Och vad gör det med vår uppfattning om autenticitet när sociala medieplattformar översköljs av AI-sörja om historiens värsta folkmord? Om det handlar Paweł Sawickis föreläsning på Museernas omvärldsdagar.

Porträttfoto på kvinna med gråsprängt hår.
Maja Hagerman, författare och filmare.
Foto:
(Alla rättigheter förbehålles)

Maja Hagerman: Spåren av det förflutna i framtidens kunskap

Hur ska vi förhålla oss till att fotografier märkta som ”rastyper” och tryckta i rasbiologiska böcker, nu digitaliseras av bibliotek över hela jorden? Som kan användas vid maskininlärning för biometri och ansiktsigenkänning, men även som en resurs för politiska krafter. Och hur kan museer bidra till att belysa att sådant som en gång var gammal ”kunskap” och respekterad vetenskap  behöver förstås i ett annat ljus i vår tid?

Som författare och filmare arbetar Maja Hagerman med dokumentärt berättande om historia. Bland hennes böcker kan nämnas ”Käraste Herman” (2015), den första biografin om rasbiologen Herman Lundborg samt essäsamlingen ”Minnesbrunnen – Om skallmätare, helgon och hotet mot demokratin”.

LÄS MER: Hon vill sätta myror i huvudet på åhörarna – Museer & omvärld intervjuar Maja Hagerman

Porträttbild på skallig man med skägg som står med armarna i kors och ser in i kameran.
Petter Wallenberg, grundare av Bland drakar och dragqueens.
Foto:
(Alla rättigheter förbehålles)

Petter Wallenberg: Hat och hot och glittrande motståndskraft

Aktuella rapporter visar att negativa attityder gentemot homosexuella, bisexuella och transpersoner ökar. Skolan och biblioteket är inte längre trygga arenor för hbtq-frågor och hatbrotten ökar markant. Vad kan museerna göra för att vara platser som vågar fortsätta lyfta fram queerfrågor? Vad kan vi lära oss av hbtq-historien, queerkulturen och samtidens kulturkrig för att rusta oss inför framtiden?

Petter Wallenberg är grundare och regissör för Bland drakar och dragqueens, Nordens största dragteaterkompani. Han är även författare, konstnär, föreläsare och hbtq-aktivist.

LÄS MER: ”Queer historia ska inte bara berättas när det är Pridevecka” – Museer & omvärld intervjuar Petter Wallenberg

Porträttfoto på man med glasögon och scarf.
Jonathan Lindström, arkeolog och författare.
Foto: (Alla rättigheter förbehålles)

Jonathan Lindström: Forntidens människor i framtidens museer

Genom utgrävningar, forskning, vetenskapliga artiklar, egenhändigt illustrerade barnböcker, läromedel, tegelstenstjocka vuxenböcker, föreläsningar, guideresor, radio och tv har arkeologen Jonathan Lindström ägnat större delen av sitt yrkesliv åt att väcka de döda till liv. I sin föreläsning, med titeln ”Forntidens människor i framtidens museer”, utlovar han starka, både välgrundade och ogrundade, åsikter om hur forntidsmänniskans berättelser ska berättas på framtidens museum.

LÄS MER: ”Museerna behöver släppa på ytlig, självupptagen samtidsfixering” – Museer & omvärld intervjuar Jonathan Lindström

Porträttbild föreställande kvinna som vilar hakan i ena handen, rosa bakgrund.
Maria Wolrath, docent i retorik vid Södertörns högskola.
Foto:
(Alla rättigheter förbehålles)

Maria Wolrath Söderberg: Mer än homo economicus – att utmana klimatpassivitetens berättelse

”Jag cyklar till jobbet, jag äter vegetariskt flera gånger i veckan och köper kravodlat kaffe – så jag kan unna mig den där flygresan till Bangkok.” I sitt Sommar i P1 avslöjade Maria Wolrath Söderberg hur vi alla lurar oss själva – för att ”slippa” ställa om och leva klimatsmart. Som docent i retorik vid Södertörns högskola forskar hon om varför klimatomställningen går så trögt och vad som kan få fart på oss. I sin föreläsning på Museernas omvärldsdagar pekar hon på historiens, krisernas – och museernas – potential att bryta vanmakt och passivitet.

Porträttfoto föreställande man i blommig skjorta.
Pontus Wärnestål, tjänstedesigner och biträdande professor i informationsteknologi
vid Högskolan i Halmstad.
Foto: (Alla rättigheter förbehålles)

Pontus Wärnestål: Framtiden efter AI

Hur kommer människor i framtiden att se tillbaka på dagens AI-utveckling? Vad har vi för blinda fläckar idag som kommer att bli tydliga när man tittar tillbaka på vår tid? Kommer det att likna hur vi i dag betraktar historiska fenomen som kolonialism och slaveri? Pontus Wärnestål, tjänstedesigner och biträdande professor i informationsteknologi vid Högskolan i Halmstad, har över 20 års erfarenhet inom människocentrerad AI. Han ser betydande ekologiska, sociala och ekonomiska hållbarhetsproblem med de LLM-baserade AI-tjänster som ökat explosionsartat de senaste åren – men menar att vi snart kan se slutet på den här eran. Vad vi kan förvänta oss i dess ställe? Det får vi veta i hans föreläsning i Malmö.

Porträttfoto taget utomhus på man med manchesterskjorta.
Martin Brandt Djupdræt Foto: (Alla rättigheter förbehålles)

Martin Brandt Djupdræt: Museernas framtida värde

I sin avhandling ”Museibesöket: En studie av användning, nytta och upplevt värde” undersöker museologen Martin Brandt Djupdræt på djupet vad museer betyder för besökare, med fokus på besökarnas upplevda värde snarare än institutionella mål.

Martin Brandt Djupdræt är nytillträdd intendent på Frederiksborg Nationalhistorisk Museum. Nu kommer han till Museernas omvärldsdagar för att, med sin forskning i ryggen, prata om museernas framtida värde.

LÄS MER: Vad händer när besökarens upplevda värde får styra verksamheten? – Museer & omvärld intervjuar Martin Brandt Djupdræt 

En kvinna i svart klänning står framför en kvinna i grön klänning, båda ser in i kameran.
Malin Forssell, intendent på Malmö konstmuseum och Line Bjerg, chef för samling
och forskning på Malmö museum.
 Foto: (Alla rättigheter förbehålles)

Line Bjerg och Malin Forssell: Tillsammans för museisamlingens framtida relevans

Vad händer när konsten och kultur- och naturvetenskap tillsammans utforskar museisamlingarna? Utställningen An order of Things och seminariet Object 2026 ställde frågor om hierarkier och klassifikation inom museisamlingarna och utgick från ett samarbete mellan Konstmuseet i Malmö och Malmö museum. En gemensam kritisk dialog om samlingarnas relevans i relation till identitetsbyggande, demokrati och representativitet behövs for att säkra samlingarnas framtida relevans – och vilka frågor vi kan förvänta oss att kunna besvara i framtiden.

Line Bjerg är chef för Samling och forskning på Malmö museum och Malin Forssell är intendent på Konstmuseet i Malmö.

Anmäl dig till Museernas omvärldsdagar 2026 här – senast söndagen den 23 augusti

Kategori


Museer & omvärld

omvarld@raa.se


  • Publicerad:
  • Uppdaterad: