Från vänster: Skelettsalen i det gamla Zoologiska museet, Martia Mostadius med skalle i samlingen3D-scannar en skalle, Maria Mostadius.
Från vänster: Skelettsalen i det gamla Zoologiska museet, Martia Mostadius med skalle i samlingen3D-scannar en skalle, Maria Mostadius. Foto: ( CC BY)

Öppnare magasin för forskare

Biologiska museet i Lund sin publika verksamhet år 2011. Men i dag är samlingarna mer tillgängliga än någonsin – för forskare. Att öppna magasinen för alla går inte, däremot lever drömmen om att sprida forskningen genom utställningar.

Biologiska museet i Lund är egentligen tre museer: Zoologiska, Botaniska och Entomologiska. Fram till 2011 kunde allmänheten besöka Zoologiska museet – det äldsta i sitt slag i Sverige – men då stängdes utställningsverksamheten till följd av ett rektorsbeslut som fattats långt tidigare.

– Vi var ett museum i skymundan. Många höll på med forskning eller föremålsregistrering medan utställningsverksamheten var en rolig vid-sidan-om-aktivitet, säger Maria Mostadius, museiintendent vid Biologiska museet.

I dag finns de zoologiska och botaniska samlingarna magasinerade på Arkivcentrum Syd, en stor anläggning i utkanten av Lund som delas av ett flertal institutioner. De entomologiska samlingarna finns däremot i Ekologihuset som ligger några kilometer norrut.

Samarbetar med forskarvärlden
Under de sex år som har gått sedan dess har museet kommit att samarbeta allt mer intimt med forskarvärlden och med institutionerna inom Lunds universitet. Exempelvis pågår ett samarbete om att 3D-scanna föremål ur samlingen.

– Vi är en del av universitetet så vi kan utnyttja teknik som vi inte har själva. Och vi interagerar med forskarvärlden mer aktivt än tidigare, säger Maria Mostadius.

Ungefär 12 miljoner exemplar av växter och djur finns i samlingarna. Det mesta är sökbart i en databas som i sin tur är uppkopplad mot en internationell databas. Förfrågningarna kommer från hela världen – häromåret fick museet till exempel besök av en japansk forskare som kom enbart för att studera en specifik anemon. För trots att anemonen lever utanför Japans kust så fanns den inte i någon japansk samling – men väl i Biologiska museets samling.

Farligt gods
Samlingen av typdjur* är särskilt efterfrågad och när Smithsonian ville CT-scanna en viss typfisk bad de museet att skicka fisken i fråga.

– Men det är inte helt enkelt att skicka en fisk som ligger i etanol – den kan till exempel fastna i tullen på grund av lagstiftningen om farligt gods. Vi tog i stället reda på att vi kunde CT-scanna den på biomedicinska institutionen här i Lund och sedan mejlade vi bilderna till Smithsonian. En sådan sak hade vi inte gjort för några år sedan, säger Maria Mostadius.

Ibland får frågeställaren själv bidra med att förslag på vilken provmetod som bör användas. Det kan till exempel handla om att plocka ut DNA ur fjäderpennor – hur görs det på bästa vis? Om museet får veta hur provet ska tas kan personalen lättare ta hjälp inom universitetet.

Besökarna kan gå in i vilken hylldel de vill och ta del av samlingarna med hjälp av museets personal.

Vore det tänkbart att öppna magasinen för allmänheten?
– Vi skulle vilja att allmänheten kunde ta del av våra samlingar mer, men öppna magasin innebär en ökad risk för skadedjur, stöld och olyckor. Riskfaktorn höjs dramatiskt och det skapar mer jobb än vad vi har personal till, säger Maria Mostadius.

I stället bidrar Biologiska museet med kunskap och föremål till andra museers utställningar. Samtidigt lever drömmen om att ha en egen publik verksamhet.
– Många ser forskarvärlden som ganska stängd och vi kan bidra till att öppna upp den för allmänheten. Vi hoppas att vi kan få gehör för våra idéer så att vi kan få göra utställningar igen.

*Typdjur: Varje typ har en beskrivning som specificerar just den specifika arten, det vill säga en typart. Typerna finns förvarade i samlingar vid olika museer och universitet och är de viktigaste referenssamlingarna vad gäller alla de organismer som finns och har funnits på jorden.