Frågor och svar om Fornreg

Här hittar du både generella och specifika svar på frågor om Fornreg samt en ordlista som förklarar begrepp och förkortningar i samband med Fornreg. Hör gärna av dig om du har frågor om Fornreg som du inte hittar svar på här. Sidan fylls på kontinuerligt.

Innehållsförteckning

Generella frågor om Fornreg

Här hittar du svar på övergripande frågor om Fornreg.

Vad är Fornreg?

Fornreg är ett registreringsverktyg för yrkesverksamma inom kulturmiljövården för att registrera information om arkeologiska uppdrag och lämningar i Sverige. Fornreg hämtar sin information från Kulturmiljöregistret (KMR) som är det system där fornminnesinformationen lagras. Det är Riksantikvarieämbetet som utvecklar och förvaltar både Fornreg och KMR. Här finns mer information om Fornreg.

När öppnar Fornreg?

Fornreg öppnades upp läns- och etappvis i Sverige hösten och vintern 2018. I samband med att du går en lärarledd utbildning i det nya registreringsverktyget så öppnas behörigheten upp i Fornreg för dig att kunna registrera information om arkeologiska uppdrag och lämningar. Här finns information om utbildningarna och här finns information om behörigheter för Fornreg.

När blir Fornreg helt klart?

Egentligen blir Fornreg aldrig helt klart i och med att utvecklingsarbete ingår i arbetet med att förvalta verktyget och processen. I december 2018 när alla läns respektive information blev överförd till Kulturmiljöregistret (KMR) och alla yrkesverksamma var igång och arbetade i registreringsverktyget Fornreg så fortsätter utvecklingen av, och utbildningarna i verktyget Fornreg  parallellt med förvaltningen. Det arbetssättet går ut på att ständigt fånga in och prioritera bland de behov arkeologiska utförare och kulturmijöhandläggare har för att kunna vara så hjälpta av verktyget som möjligt i sitt arbete. De nyutvecklade funktionerna släpps i täta "releaser / uppdateringar" för att på så sätt ständigt utveckla registreringsverktyget för ökad nytta och användbarhet.

Vad är Kulturmiljöregistret (KMR)?

Kulturmiljöregistret är ett samlingsnamn för det IT-system där Riksantikvarieämbetet lagrar information om arkeologiska uppdrag och lämningar. Kartor med informationslager, Fornreg, Forndok, Lämningsregistret och Uppdragsregistret är exempel på delar som ingår i KMR.

Vad händer med Fornsök när Fornreg införs?

Gamla Fornsök (som hämtar sin information från FMIS) finns kvar i sin nuvarande form parallellt med nya versionen av Fornsök (som hämtar sin information från Kulturmiljöregistret- KMR) fram till 6 november 2019.  Informationen som visas i gamla Fornsök uppdateras alltså inte längre. Den nya versionen av Fornsök finns öppen att använda, den har ett nytt utseende, aktuell fornminnesinformation och ett sökbart register för arkeologiska uppdrag. Länk till nya versionen av Fornsök. Länk till sida som bland annat beskriver vad som är nytt med nya söktjänsten, som visar exempel på ytterligare förbättringar som snart kommer och som beskriver vad de olika delarna i nya Fornsök innehåller.

Vem ansvarar för kvaliteten i registret?

När det gäller kvaliteten på lämningsinformationen på objektsnivå så är det de utförande arkeologiska företagen som registrerar lämningarna som står för kvaliteten. Den länsstyrelse som gett den arkeologiske utföraren uppdraget har ansvar för att följa upp att de fått den kvalitet som var upphandlat och specificerat för det specifika arkeologiska uppdraget. När det gäller kvaliteten på lämningsinformationen på en övergripande nivå så som struktur, användbarhet, systemprestanda, arkivbeständighet, regelverk och så vidare så har Riksantikvarieämbetet det övergripande kvalitetsansvaret. Riksantikvarieämbetet har dessutom ett övergripande ansvar för till exempel utbildningar i användarverktyg och praxis, att erbjuda användarstöd samt ansvar för att förvalta, utveckla och följa upp processen så att hanteringen av fornminnesinformationen fungerar utifrån samhällets krav och behov.

Hur kan jag få hjälp och stöd när jag arbetar i Fornreg?

Du hittar en del svar på vanliga frågor på den här sidan, sedan hittar du stöd på sidan Handledningar och manualer för Fornreg samt utförlig information i de e-utbildningar som finns på sidan Utbildningar i Fornreg. Du kan även ringa supporttelefonen 08-5191 86 00 eller mejla frågor, synpunkter och tips på förbättringar av verktyget till fornsok@raa.se – skriv gärna ”Fornreg” i ämnesraden på mejlet så hittar ditt mejl snabbare fram till rätt person.

Vilka krav ställs för att kunna registrera i Fornreg?

För att registrera och modifiera arkeologiska uppdrag och lämningar i Fornreg behöver du ha gått en lärarledd utbildning i Riksantikvarieämbetets regi. Vidare är kravet att du arbetar antingen som kulturmiljöhandläggare på en länsstyrelse, som arkeolog upphandlad av länsstyrelsen för arkeologiska uppdrag, på universitet/högskola eller på ett museum.

Hur hanteras resultat från forskningsgrävningar och grävningar utanför länsstyrelsebeslut?

Arkeologiska aktiviteter som inte har ett KML-beslut eller som inte är ett uppdrag hos länsstyrelsen går också att registrera i Fornreg. Det kan till exempel handla om forsknings- och seminariegrävningar, ändringar och nyregistreringar utanför uppdrag.

Vilka utmaningar innebär den nya processen för fornminnesinformation?

Att hitta nya arbetssätt och nya rutiner samtidigt som vi ska lära oss nya system innebär stora utmaningar och tar tid, det kommer sannolikt att vara arbetsamt och rörigt i början. Det kommer att dyka upp många nya frågor och tankar i samband med förändringarna. Riksantikvarieämbetet har därför en förstärkt support  för dina frågor och synpunkter, dels för att stödja och men även som ett sätt av flera för att fånga upp vad som fungerar och vad som kan förbättras i den nya processen framgent. Vi kommer ständigt att behöva utveckla och anpassa den arkeologiska processen till samhällets behov. Du hittar supportens kontaktinformation här på sidan.

Vilka fördelar innebär den nya processen?

De förändringar som den nya processen för fornminnesinformation innebär kommer att leda till en snabbare och tydligare arkeologisk process med en klargjord rollfördelning mellan olika aktörer. Den information som skapas ska vara tillgänglig och användbar i samhällsbyggnadsprocessen, bland annat genom kvalitetsmärkningar och att det finns en överensstämmelse mellan registrerat skydd och lagtillämpning. Dagens långa ledtider kommer att vara ett minne blott, till exempel vad gäller tiden för att en lämning ska få ett nummer hos Riksantikvarieämbetet. Allt detta kommer att underlätta förvaltningen av landskapet så att kulturmiljöer kan bevaras, användas och utvecklas, samtidigt som möjligheterna att förstå historiska sammanhang ökar.  


Specifika frågor om Fornreg

Här hittar du specifika frågor om Fornreg och om registrering av arkeologiska uppdrag och ärenden. Information om behörigheter, utbildningar, handledningar, datauttag och så vidare finns på sidan För yrkesanvändare i Fornreg.

Varför visas inte sockennamnet i de nya lämningsnumren?

En registrerad lämning blir i det nyligen sjösatta Kulturmiljöregistret automatiskt tilldelat ett lämningsnummer som består av årtal och löpnummer. I det tidigare systemet FMIS så tilldelades en lämning automatiskt en identitet som bestod av 14 siffror men också en beteckning, ett så kallat RAÄ-nummer, vilket bestod av ett sockennamn och löpnummer. Det är den beteckningen som huvudsakligen använts när man skrivit och pratat om en lämning. I diskussionerna kring numreringssystem har vi övervägt olika alternativ men landat i att lämningsnumret som det ser ut i Fornreg idag är det bästa, vilket vi nu slutgiltigt fattat beslut om. Varför har det ändrats? Orsaken till att vi nu enbart använder ett ID (lämningsnummer) handlar om att det inte ska bli någon sammanblandning eller förvirring utan att det alltid används en alldeles unik identitet för vart och ett av de nästan två miljoner lämningar som finns i registret. Problemen med att använda beteckningen (RAÄ-numret) i dokumentation och kommunikation kring lämningar kan beskrivas så här:

  • Risk med att använda meningsbärande namn vid exakt identifiering: Det är en utmaning att särskilja över 1,7 miljoner lämningar på närmare 600 000 platser runt om i Sverige om vi fortsätter att använda oss av sockennamn. För en tekniskt säker identifiering krävs unika ID-nummer i en sifferserie som inte riskerar att ta slut. Sockenbeteckningen på en lämning blir därför problematisk eftersom det totalt finns 116 sockennamn som förekommer fler än en gång i Sverige och där det till och med används samma sockennamn för olika socknar inom samma län eller landskap. Följden av det blir att samma RAÄ-nummer förekommer flera gånger. Till exempel syftar RAÄ-nummer ”Bro 1:1” på fyra olika lämningar: en stensättning i Stockholms län, en hällristning i Västra Götalands län, ett offerkast i Värmlands län och slutligen så finns det ett gravröse som heter ”Bro 1:1” på Gotland.
  • Lämningar utan sockentillhörighet: Ur ett geografiskt perspektiv omfattar inte heller sockenbeteckningen majoriteten av de lämningar som ligger utanför kusterna så som fartygslämningar. Det här beror på att sockengränserna inte sträcker sig ut från kusterna över havet och inte heller omfattar delar av Vänern och Vättern. Det här har inneburit teknisk speciallogik för ID-numrering av den största delen lämningar under vatten, vilket har inneburit omständliga undantagsregler i systemet för lämningar utan socken, vilket medför stor risk för missförstånd.

Utöver den ovan beskrivna problematiken med att RAÄ-numren inte har varit unika eller heltäckande så har det också varit en osäkerhetsfaktor med ett sockennamn som hänvisning till en geografisk plats eftersom det finns olika sockenindelningar i Sverige. Socken är ett föränderligt begrepp där gränser och namn har ändrats över tid i Sverige och även har indelats olika beroende på vem som gjorde sockenindelningen och när den skedde. Den sockenindelning  som speglas i de tidigare RAÄ-numren utgår från Riksantikvarieämbetets fornminnesinventering som startade 1938. Sedan dess har mycket hänt - sockengränser har ändrats,  socknar har slagits ihop eller upphört. Dessutom har olika nationella arkiv i Sverige olika sockenindelning så som Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA - med en egen sockenindelning från 1880) och Lantmäteriet (med den officiella och samtida indelningen). Så de socknar som visas via RAÄ-numret kan innebära ytterligare en källa till otydlighet och missförstånd då den syftar på fornminnesinventeringens sockenindelning som startade 1938 och inte den nuvarande och officiella. Sammantaget har det här inneburit en rad olika problem både för de som ska använda informationen och för de som ska rapportera in nya fornlämningar. Sockeninformationen finns fortsatt kvar i registret I Fornreg och i den nya versionen av Fornsök så visas det gamla RAÄ-numret tydligt hos alla de lämningar som redan har tilldelats ett RAÄ-nummer. Det går även lätt att söka fram en lämning via sitt RAÄ-nummer i båda tjänsterna. Du kommer som tidigare att kunna filtrera alla lämningar på socken, och alla sockengränser kan visas som ett eget och valbart lager i kartan om du vill. Så sockenbegreppet försvinner alltså inte från informationen, varken från de tidigare registrerade lämningarna eller de nya lämningar som kommer att registreras i framtiden. Fördelar De nya lämningsnumren medför därför en rad fördelar och även en del nytillkomna möjligheter. Så sammanfattat med den problematik som förklaras ovan blir förändringen sammanfattningsvis:

  • Risken att blanda ihop eller inte hitta information om lämningar minskar avsevärt.
  • Lämningsnummer kan tilldelas direkt i Fornreg i samband med registreringen.
  • Det går alltid att hitta rätt lämning i Fornreg och nya Fornsök även om man saknar, eller fått olika uppgifter om vilken socken lämningen ligger i.
  • Sockennamnet finns alltid med som metadata till lämningar, uppdrag och rapporter, vilket visas i båda tjänsterna.
  • Nu framgår det även också om lämningen eventuellt sträcker sig över fler än en socken.
  • Sockenlösa lämningar i vatten följer samma enhetliga tekniska logik som lämningar på land.

Jag kommer inte in i Fornreg, vad ska jag göra?

Kontrollera med behörighetsadministratören på din organisation att du är inlagd som uppdragsregistrerare.

Hur ska jag göra om ett pågående ärende/uppdrag saknas i Fornreg?

Om ett pågående ärende/uppdrag saknas i Fornreg så:

  1. Kontakta vår support på fornsok@raa.se eller 08-5191 86 00.
  2. Vi skickar då en Excel-mall som returneras ifylld så att uppdraget kan registreras av oss på Riksantikvarieämbetet. Vi sätter då en tillfällig geometri på länsstyrelsens kontorsbyggnad samt ger uppdraget statusen "PÅGÅENDE".
  3. Och nu när uppdraget är registrerat och upplagt i Fornreg så meddelar Riksantikvarieämbetet den aktuelle undersökaren uppdragsnumret tillsammans med denna checklista för vad du ska uppdatera på uppdraget.

Är det länsstyrelsen som ska ladda upp den granskade och godkända basrapporten? Ibland kan manus bollas flera gånger mellan utförare och länsstyrelse, inte vill ni väl ha alla de turerna i Fornreg?

Det är den arkeologiska utförararen som ska ladda upp rapporten via uppdraget i Fornreg för e-arkivering i Forndok, när rapporten är godkänd av länsstyrelsen. Detta ersätter den tidigare uppladdningen i Samla.

Vad menas med "basrapport". Kan det kanske heta bara rapport?

Basrapport står det i föreskrifterna för uppdragsarkeologin, därav namnet. Men vi kommer byta till enbart ”Rapport” för att även täcka rapporter från andra typer av uppdrag.

Får länsstyrelsen en avisering om när utföraren ”påbörjar uppdraget” i Fornreg?

Nej, påbörjat uppdrag är tillika de igångsättningsmeddelande som ni får av utförarna idag. Tanken är att länsstyrelsens handläggarsystem ASK ska styra statusen i på dessa uppdrag och att vi inte ska behöva ”klicka” två gånger.

Behöver de arkeologiska rapporterna skrivas ut och skickas in till Riksantikvarieämbetet i det nya arbetssättet med Fornreg?

Nej, inga arkeologiska pappersrapporter behöver skickas in till Riksantikvarieämbetet i fortsättningen. Du laddar upp rapporten via uppdraget i Fornreg där det arkiveras i Forndok. Forndok ombesörjer automatiskt e-pliktleverans till Kungliga biblioteket. Har du en tryckt upplaga behöver du skicka pliktexemplar som vanligt till Kungliga biblioteket och andra instanser.

Kan jag ladda upp information som hör till en fornlämning, som till exempel analysresultat, även om uppdraget är avslutat?

Ja, du kan ladda upp dokument i efterhand om till exempel osteologiska analysresultat eller populärversioner av slutrapporten.

Kan jag som länsstyrelsehandläggare avsluta ett ärende i ASK innan all registrering i Fornreg är färdig?

Om ett uppdrag avslutas i ASK och om det då fortfarande finns obehandlade lämningar skall det först komma en varning om att det finns obehandlade lämningar kvar på uppdraget. Om länsstyrelsehandläggaren klickar bort varningen och ändå avslutar uppdraget i ASK så händer följande med den lämningsinformation som finns på uppdraget: Om lämningsinformationen står som Utkast så kommer informationen att kastas, men om lämningsinformationen står som Väntar på godkännande så kommer lämningsinformationen bli publicerad, även om ingen har granskat informationen. På de ärenden som är avslutade kommer det inte längre gå att lägga till eller göra förändringar på lämningar. Det enda som går att göra på ett avslutat uppdrag är att ladda upp rapporter samt att fylla i om det finns fynd att fyndfördela. Den här processen finns beskriven under rubriken Flöde för länsstyrelseuppdrag som finns i handledningen som ligger på sidan För yrkesanvändare i Fornreg.

Vad händer med beslutade uppdrag i Fornreg som inte blir av?

Uppdrag där länsstyrelsebeslutets giltighetstid har passerats med där inget arbete har påbörjats får status ”Vilande” och visas då inte i Fornreg för andra än länsstyrelsehandläggare och det går inte att göra något då med uppdraget. Om uppdraget ändå ska genomföras så ska ett nytt beslut tas hos länsstyrelsen och då blir det ett nytt ärende/uppdrag.

Vad menas med så kallade "Importerade uppdrag" i Kulturmiljöregistret?

I Kulturmiljöregistret finns arkeologiska uppdrag med status ”Importerad”. Det är arkeologiska uppdrag som avslutades innan Fornreg lanserades hösten 2018 och som importerats, det vill säga lagts in i Kulturmiljöregistret på annat sätt än via reguljär registrering. Flertalet arkeologiska organisationer har tillhandahållit information om sina äldre uppdrag i den mån de fanns i digitalt skick. Eftersom dessa data sammanställts i efterhand så har den informationen många kvalitetsbrister i jämförelse med de uppdrag som registrerats via Fornreg: från lokalisering till innehåll. Läs mer här om de importerade uppdragen, om olika uppdragstyper, om vad som importerats med mera. 

Hur hittar jag som uppdragsarkeolog lättast mitt uppdrag i Fornreg?

Sök på det diarienummer som länsstyrelsen tilldelat uppdraget du ska arbeta med. Du kan också zooma in i kartan över det geografiska område som uppdraget berör.

Finns det någon tidsgräns för hur länge jag kan arbeta med lämningsinformationen i utkastläget?

Nej, du kan arbeta så länge du behöver med ett utkast, se till att spara utkastet regelbundet om du till exempel lämnar din dator en längre tid.


Ord och förkortningar med anknytning till Fornreg

  • Antikvarisk kommentar: Förtydligande kommentar.
  • ASK (Allmänt handläggarstöd Kulturmiljö): Länsstyrelsernas digitala stödsystem för handläggning av fornminnesärenden. Levererar (främst) information till Kulturmiljöregistret (KMR).
  • DAP (Digital Arkeologisk Process): Riksantikvarieämbetets femåriga program mellan 2014-2019 med syfte att samordna samhällets hantering av digital fornminnesinformation.
  • Datum för senaste fältbesök: Datum då lämningen senast bedömdes på plats.
  • Exploateringsområde: Område för exploateringen, ska inte registreras eller användas i Fornreg.
  • Fornlämning: I kulturmiljölagen (KML) anges vad som är en fornlämning och därmed omfattas av lagskyddet. I andra kapitlet i kulturmiljölagen finns en uppräkning som inleds med tre kriterier: Fasta fornlämningar ska vara 1) lämningar efter människors verksamhet under forna tider, 2) de ska ha tillkommit genom äldre tiders bruk och 3) vara varaktigt övergivna.
    Detta gäller dock inte en lämning som tillkommit 1850 eller senare, om inte länsstyrelsen gjort en särskild fornlämningsförklaring. Samma regler gäller för fartygslämningar. Så räknas till exempel ett ålderdomligt järnbruk som ännu är i drift inte som fornlämning i lagens mening, medan en hyttruin från samma tid gör det.
  • Forndok: Forndok är ett arkiv för digitala publikationer, handlingar, dokument och databaser från arkeologiska uppdrag. Forndok ingår i Kulturmiljöregistret och är integrerad med registreringsverktyget Fornreg.
  •  Fornreg: Fornreg är ett webbaserat registrerings- och sökverktyg för den fornminnes- och uppdragsinformation som lagras i Kulturmiljöregistret.
  • GeoJSON/JSON-fil: JavaScript Object Notation (.JSON) är en öppen standard för format att sända dataobjekt som består av attributvärdes-par användbara för kartdata. Dessa filformat för kartor (inklusive zippade shape-filer) är uppladdningsbara i Fornreg.
  • Grad av skada: Beskriver lämningens skick samt om den är skadad och i vilken omfattning en lämning har blivit skadad. Skadan kan vara orsakad av människan eller av naturen. En boplats i åkermark bedöms enligt praxis inte vara skadad medan däremot en boplats i markberedd skogsmark kan bedömas som det.
  • Grävda ytor: Områden som har schaktats/undersökts på något sätt, kan vara från både utredning, förundersökning och slutundersökning.
  • Kartmaterial: Med kartmaterial i Fornreg menas historiska kartor och specialkartor som berör lämningen. Används också för att belägga ett namn eller styrka en antikvarisk bedömning.
  • KML (Kulturmiljölagen): Genom kulturmiljölagen anger samhället grundläggande bestämmelser till skydd för viktiga delar av kulturarvet. Lagen innehåller bland annat bestämmelser för skydd av värdefulla byggnader liksom fornlämningar, fornfynd, kyrkliga kulturminnen och vissa kulturföremål.
  • Kulturmiljöregistret (KMR): KMR är ett samlingsnamn för det IT-system där Riksantikvarieämbetet lagrar information om arkeologiska uppdrag och lämningar. Kartor med informationslager, Fornreg, Forndok, Lämningsregistret och Uppdragsregistret är exempel på delar som ingår i KMR.
  • Lämningsgeometrier: I lämningsregistret lagras information om kända fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar. Lämningsregistret ingår i KMR.
  • Lämningstyp: Benämning på kulturhistorisk lämning som kan registreras separat, enligt praxis i lämningstypslistan. En enkel lämningstyp består av en enstaka lämning, med ibland särskiljande egenskapstyper och egenskapsvärden, till exempel ett röse eller en kolbotten. En sammansatt lämningstyp består av områden av lämningar som bedöms höra ihop funktionellt och kronologiskt, exempelvis ett gravfält eller ett område med skogsbrukslämningar.
  • Lämningstypslistan: Lämningstypslistan listar möjliga lämningstyper och är integrerad med Fornreg.
  • Motivering till annan antikvarisk bedömning: Anges om den antikvariska bedömningen skiljer sig från den rekommenderade i lämningstypslistan. Är då obligatoriskt.
  • Namn på lämningen: Lämningens egennamn.
  • Rekommenderad bedömning: Antikvarisk bedömning enligt rekommendationen i lämningstypslistan.
  • Shape-fil: Ett filformat för att lagra geografisk data i vektorform, förkortas vanligtvis ".shp". Zippade shape-filer (samt GeoJSON/JSON-filer) är de uppladdningsbara formaten för kartor i Fornreg.
  • Skriftlig källa: Litteratur, publikationer och handlingar som berör lämningen.
  • Sweref 99 TM: Fornreg använder sig av Sweref 99 TM som enda koordinatsystem, vilket är ett projicerat koordinatsystem för att ange geografiska positioner i Sverige.
  • Terräng kring lämning: Kortfattad beskrivning av lämningens läge i terrängen med jordart samt markslag/markanvändning och övergripande växtlighet, till exempel: Mindre krön på kuperad moränmark. Skogsmark, barrskog.
  • Tillfälligt arbets-ID (frivilligt): Lämningens arbetsidentitet innan registrering. Värdet försvinner när lämningen registreras.
  • Tradition: Skriftlig eller muntlig tradition knuten till lämningen. Referens ska alltid anges.
  • Undersökningsområde: Det område inom vilket undersökningen sker, baseras på det område som länsstyrelsen uppger.
  • Undersökningsstatus: Om och i vilken omfattning en lämning har blivit arkeologiskt undersökt.
  • Uppdragsregister: I uppdragsregistret lagras information om planerade, pågående eller avslutade arkeologiska uppdrag. Uppdragsregistret ingår i KMR.
  • Uppgiftslämnare eller muntlig källa: Person som lämnat uppgift om lämning eller tradition.
  • Vegetation på lämning: Växtlighet direkt på lämningen, främst eventuella träd och buskar.
  • Ytor med geometrier: Tre typer av ytor med geometrier ska registreras i Fornreg i samband med uppdrag och lämningar, dessa är: undersökningsområde, grävda ytor och lämningsgeometrier. Området för exploateringen (exploateringsområde) ska inte registreras eller användas i Fornreg.

Generella frågor om Fornreg

Här hittar du svar på övergripande frågor om Fornreg.

Vad är Fornreg?

Fornreg är ett registreringsverktyg för yrkesverksamma inom kulturmiljövården för att registrera information om arkeologiska uppdrag och lämningar i Sverige. Fornreg hämtar sin information från Kulturmiljöregistret (KMR) som är det system där fornminnesinformationen lagras. Det är Riksantikvarieämbetet som utvecklar och förvaltar både Fornreg och KMR. Här finns mer information om Fornreg.

När öppnar Fornreg?

Fornreg öppnades upp läns- och etappvis i Sverige hösten och vintern 2018. I samband med att du går en lärarledd utbildning i det nya registreringsverktyget så öppnas behörigheten upp i Fornreg för dig att kunna registrera information om arkeologiska uppdrag och lämningar. Här finns information om utbildningarna och här finns information om behörigheter för Fornreg.

När blir Fornreg helt klart?

Egentligen blir Fornreg aldrig helt klart i och med att utvecklingsarbete ingår i arbetet med att förvalta verktyget och processen. I december 2018 när alla läns respektive information blev överförd till Kulturmiljöregistret (KMR) och alla yrkesverksamma var igång och arbetade i registreringsverktyget Fornreg så fortsätter utvecklingen av, och utbildningarna i verktyget Fornreg  parallellt med förvaltningen. Det arbetssättet går ut på att ständigt fånga in och prioritera bland de behov arkeologiska utförare och kulturmijöhandläggare har för att kunna vara så hjälpta av verktyget som möjligt i sitt arbete. De nyutvecklade funktionerna släpps i täta ”releaser / uppdateringar” för att på så sätt ständigt utveckla registreringsverktyget för ökad nytta och användbarhet.

Vad är Kulturmiljöregistret (KMR)?

Kulturmiljöregistret är ett samlingsnamn för det IT-system där Riksantikvarieämbetet lagrar information om arkeologiska uppdrag och lämningar. Kartor med informationslager, Fornreg, Forndok, Lämningsregistret och Uppdragsregistret är exempel på delar som ingår i KMR.

Vad händer med Fornsök när Fornreg införs?

Gamla Fornsök (som hämtar sin information från FMIS) finns kvar i sin nuvarande form parallellt med nya versionen av Fornsök (som hämtar sin information från Kulturmiljöregistret- KMR) fram till 6 november 2019.  Informationen som visas i gamla Fornsök uppdateras alltså inte längre.

Den nya versionen av Fornsök finns öppen att använda, den har ett nytt utseende, aktuell fornminnesinformation och ett sökbart register för arkeologiska uppdrag.
Länk till nya versionen av Fornsök.

Länk till sida som bland annat beskriver vad som är nytt med nya söktjänsten, som visar exempel på ytterligare förbättringar som snart kommer och som beskriver vad de olika delarna i nya Fornsök innehåller.

Vem ansvarar för kvaliteten i registret?

När det gäller kvaliteten på lämningsinformationen på objektsnivå så är det de utförande arkeologiska företagen som registrerar lämningarna som står för kvaliteten. Den länsstyrelse som gett den arkeologiske utföraren uppdraget har ansvar för att följa upp att de fått den kvalitet som var upphandlat och specificerat för det specifika arkeologiska uppdraget.

När det gäller kvaliteten på lämningsinformationen på en övergripande nivå så som struktur, användbarhet, systemprestanda, arkivbeständighet, regelverk och så vidare så har Riksantikvarieämbetet det övergripande kvalitetsansvaret.

Riksantikvarieämbetet har dessutom ett övergripande ansvar för till exempel utbildningar i användarverktyg och praxis, att erbjuda användarstöd samt ansvar för att förvalta, utveckla och följa upp processen så att hanteringen av fornminnesinformationen fungerar utifrån samhällets krav och behov.

Hur kan jag få hjälp och stöd när jag arbetar i Fornreg?

Du hittar en del svar på vanliga frågor på den här sidan, sedan hittar du stöd på sidan Handledningar och manualer för Fornreg samt utförlig information i de e-utbildningar som finns på sidan Utbildningar i Fornreg. Du kan även ringa supporttelefonen 08-5191 86 00 eller mejla frågor, synpunkter och tips på förbättringar av verktyget till fornsok@raa.se – skriv gärna ”Fornreg” i ämnesraden på mejlet så hittar ditt mejl snabbare fram till rätt person.

Vilka krav ställs för att kunna registrera i Fornreg?

För att registrera och modifiera arkeologiska uppdrag och lämningar i Fornreg behöver du ha gått en lärarledd utbildning i Riksantikvarieämbetets regi. Vidare är kravet att du arbetar antingen som kulturmiljöhandläggare på en länsstyrelse, som arkeolog upphandlad av länsstyrelsen för arkeologiska uppdrag, på universitet/högskola eller på ett museum.

Hur hanteras resultat från forskningsgrävningar och grävningar utanför länsstyrelsebeslut?

Arkeologiska aktiviteter som inte har ett KML-beslut eller som inte är ett uppdrag hos länsstyrelsen går också att registrera i Fornreg. Det kan till exempel handla om forsknings- och seminariegrävningar, ändringar och nyregistreringar utanför uppdrag.

Vilka utmaningar innebär den nya processen för fornminnesinformation?

Att hitta nya arbetssätt och nya rutiner samtidigt som vi ska lära oss nya system innebär stora utmaningar och tar tid, det kommer sannolikt att vara arbetsamt och rörigt i början. Det kommer att dyka upp många nya frågor och tankar i samband med förändringarna. Riksantikvarieämbetet har därför en förstärkt support  för dina frågor och synpunkter, dels för att stödja och men även som ett sätt av flera för att fånga upp vad som fungerar och vad som kan förbättras i den nya processen framgent. Vi kommer ständigt att behöva utveckla och anpassa den arkeologiska processen till samhällets behov. Du hittar supportens kontaktinformation här på sidan.

Vilka fördelar innebär den nya processen?

De förändringar som den nya processen för fornminnesinformation innebär kommer att leda till en snabbare och tydligare arkeologisk process med en klargjord rollfördelning mellan olika aktörer. Den information som skapas ska vara tillgänglig och användbar i samhällsbyggnadsprocessen, bland annat genom kvalitetsmärkningar och att det finns en överensstämmelse mellan registrerat skydd och lagtillämpning.

Dagens långa ledtider kommer att vara ett minne blott, till exempel vad gäller tiden för att en lämning ska få ett nummer hos Riksantikvarieämbetet. Allt detta kommer att underlätta förvaltningen av landskapet så att kulturmiljöer kan bevaras, användas och utvecklas, samtidigt som möjligheterna att förstå historiska sammanhang ökar.

 


Specifika frågor om Fornreg

Här hittar du specifika frågor om Fornreg och om registrering av arkeologiska uppdrag och ärenden. Information om behörigheter, utbildningar, handledningar, datauttag och så vidare finns på sidan För yrkesanvändare i Fornreg.

Varför visas inte sockennamnet i de nya lämningsnumren?

En registrerad lämning blir i det nyligen sjösatta Kulturmiljöregistret automatiskt tilldelat ett lämningsnummer som består av årtal och löpnummer. I det tidigare systemet FMIS så tilldelades en lämning automatiskt en identitet som bestod av 14 siffror men också en beteckning, ett så kallat RAÄ-nummer, vilket bestod av ett sockennamn och löpnummer. Det är den beteckningen som huvudsakligen använts när man skrivit och pratat om en lämning.

I diskussionerna kring numreringssystem har vi övervägt olika alternativ men landat i att lämningsnumret som det ser ut i Fornreg idag är det bästa, vilket vi nu slutgiltigt fattat beslut om.

Varför har det ändrats?
Orsaken till att vi nu enbart använder ett ID (lämningsnummer) handlar om att det inte ska bli någon sammanblandning eller förvirring utan att det alltid används en alldeles unik identitet för vart och ett av de nästan två miljoner lämningar som finns i registret.

Problemen med att använda beteckningen (RAÄ-numret) i dokumentation och kommunikation kring lämningar kan beskrivas så här:

  • Risk med att använda meningsbärande namn vid exakt identifiering: Det är en utmaning att särskilja över 1,7 miljoner lämningar på närmare 600 000 platser runt om i Sverige om vi fortsätter att använda oss av sockennamn. För en tekniskt säker identifiering krävs unika ID-nummer i en sifferserie som inte riskerar att ta slut. Sockenbeteckningen på en lämning blir därför problematisk eftersom det totalt finns 116 sockennamn som förekommer fler än en gång i Sverige och där det till och med används samma sockennamn för olika socknar inom samma län eller landskap. Följden av det blir att samma RAÄ-nummer förekommer flera gånger. Till exempel syftar RAÄ-nummer ”Bro 1:1” på fyra olika lämningar: en stensättning i Stockholms län, en hällristning i Västra Götalands län, ett offerkast i Värmlands län och slutligen så finns det ett gravröse som heter ”Bro 1:1” på Gotland.
  • Lämningar utan sockentillhörighet: Ur ett geografiskt perspektiv omfattar inte heller sockenbeteckningen majoriteten av de lämningar som ligger utanför kusterna så som fartygslämningar. Det här beror på att sockengränserna inte sträcker sig ut från kusterna över havet och inte heller omfattar delar av Vänern och Vättern. Det här har inneburit teknisk speciallogik för ID-numrering av den största delen lämningar under vatten, vilket har inneburit omständliga undantagsregler i systemet för lämningar utan socken, vilket medför stor risk för missförstånd.

Utöver den ovan beskrivna problematiken med att RAÄ-numren inte har varit unika eller heltäckande så har det också varit en osäkerhetsfaktor med ett sockennamn som hänvisning till en geografisk plats eftersom det finns olika sockenindelningar i Sverige. Socken är ett föränderligt begrepp där gränser och namn har ändrats över tid i Sverige och även har indelats olika beroende på vem som gjorde sockenindelningen och när den skedde.

Den sockenindelning  som speglas i de tidigare RAÄ-numren utgår från Riksantikvarieämbetets fornminnesinventering som startade 1938. Sedan dess har mycket hänt – sockengränser har ändrats,  socknar har slagits ihop eller upphört. Dessutom har olika nationella arkiv i Sverige olika sockenindelning så som Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA – med en egen sockenindelning från 1880) och Lantmäteriet (med den officiella och samtida indelningen). Så de socknar som visas via RAÄ-numret kan innebära ytterligare en källa till otydlighet och missförstånd då den syftar på fornminnesinventeringens sockenindelning som startade 1938 och inte den nuvarande och officiella.

Sammantaget har det här inneburit en rad olika problem både för de som ska använda informationen och för de som ska rapportera in nya fornlämningar.

Sockeninformationen finns fortsatt kvar i registret
I Fornreg och i den nya versionen av Fornsök så visas det gamla RAÄ-numret tydligt hos alla de lämningar som redan har tilldelats ett RAÄ-nummer. Det går även lätt att söka fram en lämning via sitt RAÄ-nummer i båda tjänsterna.

Du kommer som tidigare att kunna filtrera alla lämningar på socken, och alla sockengränser kan visas som ett eget och valbart lager i kartan om du vill. Så sockenbegreppet försvinner alltså inte från informationen, varken från de tidigare registrerade lämningarna eller de nya lämningar som kommer att registreras i framtiden.

Fördelar
De nya lämningsnumren medför därför en rad fördelar och även en del nytillkomna möjligheter. Så sammanfattat med den problematik som förklaras ovan blir förändringen sammanfattningsvis:

  • Risken att blanda ihop eller inte hitta information om lämningar minskar avsevärt.
  • Lämningsnummer kan tilldelas direkt i Fornreg i samband med registreringen.
  • Det går alltid att hitta rätt lämning i Fornreg och nya Fornsök även om man saknar, eller fått olika uppgifter om vilken socken lämningen ligger i.
  • Sockennamnet finns alltid med som metadata till lämningar, uppdrag och rapporter, vilket visas i båda tjänsterna.
  • Nu framgår det även också om lämningen eventuellt sträcker sig över fler än en socken.
  • Sockenlösa lämningar i vatten följer samma enhetliga tekniska logik som lämningar på land.

Jag kommer inte in i Fornreg, vad ska jag göra?

Kontrollera med behörighetsadministratören på din organisation att du är inlagd som uppdragsregistrerare.

Hur ska jag göra om ett pågående ärende/uppdrag saknas i Fornreg?

Om ett pågående ärende/uppdrag saknas i Fornreg så:

  1. Kontakta vår support på fornsok@raa.se eller 08-5191 86 00.
  2. Vi skickar då en Excel-mall som returneras ifylld så att uppdraget kan registreras av oss på Riksantikvarieämbetet. Vi sätter då en tillfällig geometri på länsstyrelsens kontorsbyggnad samt ger uppdraget statusen ”PÅGÅENDE”.
  3. Och nu när uppdraget är registrerat och upplagt i Fornreg så meddelar Riksantikvarieämbetet den aktuelle undersökaren uppdragsnumret tillsammans med denna checklista för vad du ska uppdatera på uppdraget.

Är det länsstyrelsen som ska ladda upp den granskade och godkända basrapporten? Ibland kan manus bollas flera gånger mellan utförare och länsstyrelse, inte vill ni väl ha alla de turerna i Fornreg?

Det är den arkeologiska utförararen som ska ladda upp rapporten via uppdraget i Fornreg för e-arkivering i Forndok, när rapporten är godkänd av länsstyrelsen. Detta ersätter den tidigare uppladdningen i Samla.

Vad menas med ”basrapport”. Kan det kanske heta bara rapport?

Basrapport står det i föreskrifterna för uppdragsarkeologin, därav namnet. Men vi kommer byta till enbart ”Rapport” för att även täcka rapporter från andra typer av uppdrag.

Får länsstyrelsen en avisering om när utföraren ”påbörjar uppdraget” i Fornreg?

Nej, påbörjat uppdrag är tillika de igångsättningsmeddelande som ni får av utförarna idag. Tanken är att länsstyrelsens handläggarsystem ASK ska styra statusen i på dessa uppdrag och att vi inte ska behöva ”klicka” två gånger.

Behöver de arkeologiska rapporterna skrivas ut och skickas in till Riksantikvarieämbetet i det nya arbetssättet med Fornreg?

Nej, inga arkeologiska pappersrapporter behöver skickas in till Riksantikvarieämbetet i fortsättningen. Du laddar upp rapporten via uppdraget i Fornreg där det arkiveras i Forndok. Forndok ombesörjer automatiskt e-pliktleverans till Kungliga biblioteket. Har du en tryckt upplaga behöver du skicka pliktexemplar som vanligt till Kungliga biblioteket och andra instanser.

Kan jag ladda upp information som hör till en fornlämning, som till exempel analysresultat, även om uppdraget är avslutat?

Ja, du kan ladda upp dokument i efterhand om till exempel osteologiska analysresultat eller populärversioner av slutrapporten.

Kan jag som länsstyrelsehandläggare avsluta ett ärende i ASK innan all registrering i Fornreg är färdig?

Om ett uppdrag avslutas i ASK och om det då fortfarande finns obehandlade lämningar skall det först komma en varning om att det finns obehandlade lämningar kvar på uppdraget. Om länsstyrelsehandläggaren klickar bort varningen och ändå avslutar uppdraget i ASK så händer följande med den lämningsinformation som finns på uppdraget: Om lämningsinformationen står som Utkast så kommer informationen att kastas, men om lämningsinformationen står som Väntar på godkännande så kommer lämningsinformationen bli publicerad, även om ingen har granskat informationen.

På de ärenden som är avslutade kommer det inte längre gå att lägga till eller göra förändringar på lämningar.

Det enda som går att göra på ett avslutat uppdrag är att ladda upp rapporter samt att fylla i om det finns fynd att fyndfördela.

Den här processen finns beskriven under rubriken Flöde för länsstyrelseuppdrag som finns i handledningen som ligger på sidan För yrkesanvändare i Fornreg.

Vad händer med beslutade uppdrag i Fornreg som inte blir av?

Uppdrag där länsstyrelsebeslutets giltighetstid har passerats med där inget arbete har påbörjats får status ”Vilande” och visas då inte i Fornreg för andra än länsstyrelsehandläggare och det går inte att göra något då med uppdraget. Om uppdraget ändå ska genomföras så ska ett nytt beslut tas hos länsstyrelsen och då blir det ett nytt ärende/uppdrag.

Vad menas med så kallade ”Importerade uppdrag” i Kulturmiljöregistret?

I Kulturmiljöregistret finns arkeologiska uppdrag med status ”Importerad”. Det är arkeologiska uppdrag som avslutades innan Fornreg lanserades hösten 2018 och som importerats, det vill säga lagts in i Kulturmiljöregistret på annat sätt än via reguljär registrering. Flertalet arkeologiska organisationer har tillhandahållit information om sina äldre uppdrag i den mån de fanns i digitalt skick. Eftersom dessa data sammanställts i efterhand så har den informationen många kvalitetsbrister i jämförelse med de uppdrag som registrerats via Fornreg: från lokalisering till innehåll. Läs mer här om de importerade uppdragen, om olika uppdragstyper, om vad som importerats med mera. 

Hur hittar jag som uppdragsarkeolog lättast mitt uppdrag i Fornreg?

Sök på det diarienummer som länsstyrelsen tilldelat uppdraget du ska arbeta med. Du kan också zooma in i kartan över det geografiska område som uppdraget berör.

Finns det någon tidsgräns för hur länge jag kan arbeta med lämningsinformationen i utkastläget?

Nej, du kan arbeta så länge du behöver med ett utkast, se till att spara utkastet regelbundet om du till exempel lämnar din dator en längre tid.


Ord och förkortningar med anknytning till Fornreg

  • Antikvarisk kommentar: Förtydligande kommentar.
  • ASK (Allmänt handläggarstöd Kulturmiljö): Länsstyrelsernas digitala stödsystem för handläggning av fornminnesärenden. Levererar (främst) information till Kulturmiljöregistret (KMR).
  • DAP (Digital Arkeologisk Process): Riksantikvarieämbetets femåriga program mellan 2014-2019 med syfte att samordna samhällets hantering av digital fornminnesinformation.
  • Datum för senaste fältbesök: Datum då lämningen senast bedömdes på plats.
  • Exploateringsområde: Område för exploateringen, ska inte registreras eller användas i Fornreg.
  • Fornlämning: I kulturmiljölagen (KML) anges vad som är en fornlämning och därmed omfattas av lagskyddet. I andra kapitlet i kulturmiljölagen finns en uppräkning som inleds med tre kriterier: Fasta fornlämningar ska vara 1) lämningar efter människors verksamhet under forna tider, 2) de ska ha tillkommit genom äldre tiders bruk och 3) vara varaktigt övergivna.
    Detta gäller dock inte en lämning som tillkommit 1850 eller senare, om inte länsstyrelsen gjort en särskild fornlämningsförklaring. Samma regler gäller för fartygslämningar. Så räknas till exempel ett ålderdomligt järnbruk som ännu är i drift inte som fornlämning i lagens mening, medan en hyttruin från samma tid gör det.
  • Forndok: Forndok är ett arkiv för digitala publikationer, handlingar, dokument och databaser från arkeologiska uppdrag. Forndok ingår i Kulturmiljöregistret och är integrerad med registreringsverktyget Fornreg.
  •  Fornreg: Fornreg är ett webbaserat registrerings- och sökverktyg för den fornminnes- och uppdragsinformation som lagras i Kulturmiljöregistret.
  • GeoJSON/JSON-fil: JavaScript Object Notation (.JSON) är en öppen standard för format att sända dataobjekt som består av attributvärdes-par användbara för kartdata. Dessa filformat för kartor (inklusive zippade shape-filer) är uppladdningsbara i Fornreg.
  • Grad av skada: Beskriver lämningens skick samt om den är skadad och i vilken omfattning en lämning har blivit skadad. Skadan kan vara orsakad av människan eller av naturen. En boplats i åkermark bedöms enligt praxis inte vara skadad medan däremot en boplats i markberedd skogsmark kan bedömas som det.
  • Grävda ytor: Områden som har schaktats/undersökts på något sätt, kan vara från både utredning, förundersökning och slutundersökning.
  • Kartmaterial: Med kartmaterial i Fornreg menas historiska kartor och specialkartor som berör lämningen. Används också för att belägga ett namn eller styrka en antikvarisk bedömning.
  • KML (Kulturmiljölagen): Genom kulturmiljölagen anger samhället grundläggande bestämmelser till skydd för viktiga delar av kulturarvet. Lagen innehåller bland annat bestämmelser för skydd av värdefulla byggnader liksom fornlämningar, fornfynd, kyrkliga kulturminnen och vissa kulturföremål.
  • Kulturmiljöregistret (KMR): KMR är ett samlingsnamn för det IT-system där Riksantikvarieämbetet lagrar information om arkeologiska uppdrag och lämningar. Kartor med informationslager, Fornreg, Forndok, Lämningsregistret och Uppdragsregistret är exempel på delar som ingår i KMR.
  • Lämningsgeometrier: I lämningsregistret lagras information om kända fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar. Lämningsregistret ingår i KMR.
  • Lämningstyp: Benämning på kulturhistorisk lämning som kan registreras separat, enligt praxis i lämningstypslistan. En enkel lämningstyp består av en enstaka lämning, med ibland särskiljande egenskapstyper och egenskapsvärden, till exempel ett röse eller en kolbotten. En sammansatt lämningstyp består av områden av lämningar som bedöms höra ihop funktionellt och kronologiskt, exempelvis ett gravfält eller ett område med skogsbrukslämningar.
  • Lämningstypslistan: Lämningstypslistan listar möjliga lämningstyper och är integrerad med Fornreg.
  • Motivering till annan antikvarisk bedömning: Anges om den antikvariska bedömningen skiljer sig från den rekommenderade i lämningstypslistan. Är då obligatoriskt.
  • Namn på lämningen: Lämningens egennamn.
  • Rekommenderad bedömning: Antikvarisk bedömning enligt rekommendationen i lämningstypslistan.
  • Shape-fil: Ett filformat för att lagra geografisk data i vektorform, förkortas vanligtvis ”.shp”. Zippade shape-filer (samt GeoJSON/JSON-filer) är de uppladdningsbara formaten för kartor i Fornreg.
  • Skriftlig källa: Litteratur, publikationer och handlingar som berör lämningen.
  • Sweref 99 TM: Fornreg använder sig av Sweref 99 TM som enda koordinatsystem, vilket är ett projicerat koordinatsystem för att ange geografiska positioner i Sverige.
  • Terräng kring lämning: Kortfattad beskrivning av lämningens läge i terrängen med jordart samt markslag/markanvändning och övergripande växtlighet, till exempel: Mindre krön på kuperad moränmark. Skogsmark, barrskog.
  • Tillfälligt arbets-ID (frivilligt): Lämningens arbetsidentitet innan registrering. Värdet försvinner när lämningen registreras.
  • Tradition: Skriftlig eller muntlig tradition knuten till lämningen. Referens ska alltid anges.
  • Undersökningsområde: Det område inom vilket undersökningen sker, baseras på det område som länsstyrelsen uppger.
  • Undersökningsstatus: Om och i vilken omfattning en lämning har blivit arkeologiskt undersökt.
  • Uppdragsregister: I uppdragsregistret lagras information om planerade, pågående eller avslutade arkeologiska uppdrag. Uppdragsregistret ingår i KMR.
  • Uppgiftslämnare eller muntlig källa: Person som lämnat uppgift om lämning eller tradition.
  • Vegetation på lämning: Växtlighet direkt på lämningen, främst eventuella träd och buskar.
  • Ytor med geometrier: Tre typer av ytor med geometrier ska registreras i Fornreg i samband med uppdrag och lämningar, dessa är: undersökningsområde, grävda ytor och lämningsgeometrier. Området för exploateringen (exploateringsområde) ska inte registreras eller användas i Fornreg.