Foto: (CC BY)

Ordlista – Förvaltning av kulturarv

Denna ordlista förklarar några av de termer som förekommer i handboken för förvaltning av kulturarv. Begrepp kan ha olika betydelser för olika yrkesgrupper och missförstånd uppstår lätt. Handboken utgår från begrepp som används inom kulturmiljövården i standarder och internationella överenskommelser.

I vissa fall görs nödvändiga förklaringar kring skillnader i begreppsanvändning eftersom detta kan skilja sig mellan allmän fastighetsförvaltning och förvaltning av kulturmiljöer.

Inom allmän fastighetsförvaltning används ofta dokumentet ”Aff-definitioner 15” som definierar ett antal termer som är vanligt förekommande i avtal för entreprenader inom fastighetsförvaltning och service samt Facility Management.  Dokumentet ges ut av Aff-Forum för förvaltning och service som är en förening för verksamma inom fastighetsägande och fastighetsförvaltning. Riksantikvarieämbetet har fått tillstånd från Aff-Forum att citera några av dessa termer.

Anpassade material och metoder

Krav på användning av anpassade eller traditionella material och metoder ställs ofta inom kulturmiljövården och kan förekomma som ett krav i tex en vård- och underhållsplan.

”Anpassade material och metoder, utgår från byggnadsminnets kulturhistoriska värden. Grundprincipen är att material och metoder som använts vid byggnadens uppförande respektive vid om och tillbyggnader oftast är de mest lämpliga att fortsätta med. Materialen ska vara kompatibla med varandra och med de metoder som används. De valda materialen och metoderna ska inte försvåra framtida underhåll och åtgärderna ska kunna upprepas. Begreppet traditionella material och metoder förekommer i äldre skyddsbestämmelser och tolkas då som anpassade material och metoder. Traditionella material och metoder betecknar byggnadsmaterial/konstruktioner och metoder/teknik som huvudsakligen utvecklades och var allenarådande före industrialiseringen av byggandet, och som kräver hantverksmässiga arbetsmetoder vid underhåll och uppförande. Med detta avses som regel material och arbetsmetoder som förts vidare och provats ut av många generationer och som har kulturhistoriskt belägg för sammanhanget (såsom speglade tidsepoker), platsen och objektet.”

se ordlista i Riksantikvarieämbetets vägledning och tillämpning av förordningen om statliga byggnadsminnen 2016

Betydelse- Signifikans

En kombination av alla värden som tillskrivits ett objekt.

Länk till: Bevarande av kulturarv – Generella termer och definitioner SS-EN 15898:2011

Drift

Definieras i ”Aff-definitioner 15” (termer och definitioner för entreprenader inom fastighetsförvaltning och service).

”Tekniska åtgärder som syftar till att upprätthålla funktionen hos ett objekt.

Drift innefattar tillsyn och skötsel och utförs med ett förväntat intervall minst en gång per år. Den funktion som ska upprätthållas är den för tillfället möjliga med hänsyn till slitage, objektets ålder, prestationsförmåga samt till den verksamhet som bedrivs.”

Driftplan

Plan för att sköta löpande funktioner i verksamhet och hos objekt. Den kan omfatta resurssättning samt tydliggöra rutiner och instruktioner.

Förfrågningsunderlag

Dokument som anger förutsättningar för upphandling.

Förvaltningsplan

En förvaltningsplan är ett förvaltningsverktyg som används för stora, komplexa miljöer eller landskapsutsnitt.

Länk till: Handbok i fornminnesvård

Förvaltningsverktyg

Ett förvaltningsverktyg beskriver olika sätt att strukturera planeringen av förvaltning utifrån en strategi. Exempel på förvaltningsverktyg är vårdprogram, underhållsplan, tillsynsplan, arbetsplan, rutinbeskrivning, digital förvaltningsplattform, förvaltningsplan med mera.

Förvanskning

Byggnader som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får enligt plan- och bygglagen (PBL) inte förvanskas.

Länk till: PBL KUNSKAPSBANKEN

Kulturvärden

Kulturvärden är en sammanfattande benämning för vad som bedöms som värdefullt i den fysiska miljön ur kulturhistoriskt, estetiskt och socialt hänseende.

Länk till Boverkets PBL KUNSKAPSBANKEN

Indikator

Indikatorer används för att följa upp verksamhet. De ska spegla kvalitet och effektivitet där man kan använda sig av till exempel SMART-modellen för att utforma dem på ett sådant sätt att de mäter vad man avser. Indikatoruppföljning används inom många samhällsområden bl a för att följa upp miljömål samt vid förvaltning av natur- och kulturreservat enligt miljöbalken.

Länk till Wikipedias beskrivning av smarta mål 

Kvalitetsmål

Målbild för kvalitet och effektivitet. En vårdpolicy kan uttrycka kvalitetsmål.

Kyrkliga kulturminnen

Med kyrkliga kulturminnen avses byggnader och anläggningar som regleras genom kulturmiljölagen (KML), 4 kap.

Löpande drift och underhåll

Daglig skötsel genom fortlöpande hantering av förebyggande åtgärder samt löpande hantering av akuta situationer som annars kan leda till skador eller risker. Synonymt med skötsel.

Objekt

Begreppet objekt definieras som enskild, fysisk manifestation av materiellt kulturarv.

Se Bevarande av kulturarv – Generella termer och definitioner SS-EN 15898:2011

Planerat underhåll

Åtgärder som planerats, avgränsats och tidsbestämts.

Projektering

Utgör del i en förändringsprocess där en byggnads utformning och tekniska egenskaper bestäms i exempelvis förslagshandlingar och bygghandlingar. Projekteringen kan ligga till grund för ett förfrågningsunderlag som preciserar arbetsinsatsen på ett sådant sätt att olika entreprenörer som räknar på arbetet vid ett anbud ska få en korrekt uppfattning om arbetets målsättning, omfattning och utförande.

Länk till: Fem pelare – en vägledning för god byggnadsvård

Skötselbeskrivning

Åtgärdsplan med detaljanvisningar kring arbetets utförande. Begreppet används i detta sammanhang främst inom park-, trädgårds- och begravningsplatsskötsel. Skötselbeskrivningen kan vara utformad som en förvaltningsplan där fasta nyckelkoder för olika arbetsmoment anges.

Skötselplan

Se skötselbeskrivning (ovan).

Skötselmål

Begreppet används bland annat inom naturvården och vård av biologiskt kulturarv för att tydliggöra de mer direkta målen med skötselarbetet.

Tillstånd

Ett objekts fysiska skick vid en bestämd tidpunkt, Tillstånd i det här sammanhanget ska inte förväxlas med tillstånd i betydelsen ”lov till åtgärd”.

Se Bevarande av kulturarv – Generella termer och definitioner SS-EN 15898:2011

Tillståndsundersökning

Inspektion för bedömning av tillstånd.

Se Bevarande av kulturarv – Generella termer och definitioner SS-EN 15898:2011

Tillsyn

Definieras i ”Aff-definitioner 15” (termer och definitioner för entreprenader inom fastighetsförvaltning och service).

”Driftåtgärder som omfattar observation av funktion hos ett objekt och rapportering av eventuella avvikelser”

Tillsynsplan

Ingår som del av förvaltningsprocessen; plan för uppföljning av att arbetet görs på det sätt som avses. Plan ska även finnas för att kvalitetssäkra att tillsynen fungerar på avsett sätt.

Tröskelvärde (gränsvärde)

Tröskelvärdet anger vilken acceptabel variation som finns vid bedömning utifrån en indikator.  Det handlar om hur avgränsning av indikationen ser ut och om man mäter rätt saker genom denna avgränsning.

Underhåll

Regelbunden förebyggande konservering som syftar till att bevara ett objekt i lämpligt tillstånd för att behålla dess signifikans/betydelse.

Se Bevarande av kulturarv – Generella termer och definitioner SS-EN 15898:2011

I Fem pelare för god byggnadsvård anges att underhåll ”omfattar inre som yttre åtgärder som behövs för att vidmakthålla en byggnads eller anläggnings tekniska egenskaper och utseende. Underhåll avser både arbeten som måste göras vid upprepade tillfällen under en byggnads brukstid, och speciella åtgärder som ska hålla byggnaden i ett gott tekniskt skick eller främja en rationell drift av byggnaden. Alla underhållsåtgärder ska utföras så att bebyggelsens värden och karaktär bibehålls.” Till underhåll räknas inte åtgärder som tillför en byggnad nya egenskaper och funktioner eller som höjer dess standard. 

Underhåll definieras enligt ”Aff-definitioner 15” (termer och definitioner för entreprenader inom fastighetsförvaltning och service):

Tekniska åtgärder som syftar till att återställa funktionen hos ett objekt

Återställa inkluderar eventuell förbättrad prestanda på material, vara eller komponent. Underhåll omfattar arbetsprestation, hjälpmedel och byte av material, vara eller komponent.”

Underhåll kan enligt denna definition ses som det samlande begreppet för planerat underhåll och avhjälpande underhåll.

Planerat underhåll: underhållsåtgärder som är planerade till tid, art och omfattning. Vid planerat underhåll återställs funktionen till den ursprungliga nivån. Normalt utförs planerat underhåll innan funktionen uppnått en oacceptabel nivå. Planerat underhåll utförs mer sällan än en gång per år. För exemplifiering se tolkningstabell i Vägledning 15. 

Avhjälpande underhåll: underhållsåtgärder som utförs när funktionen på ett objekt nått en oacceptabel nivå. Vid avhjälpande underhåll återställs normalt funktionen till den nivå som förelåg innan funktionsavbrottet. Åtgärd är avhjälpande underhåll oberoende av orsaken till att funktionen uppnått en oacceptabel nivå. Avhjälpande underhåll avser i första hand byte av komponent till system, inte till byte av hela system. Avhjälpande underhåll utförs normalt genom reparation eller byte av felanmälan, tillsynsrapportering eller larm.

Det är viktigt att vara observant på användningen av begreppet underhåll då den kan tolkas på flera sätt, definitionen i ”Aff-definitioner 15” skiljer sig från den tillämpade definitionen inom kulturmiljöförvaltning.

Underhållsplan

I Fem pelare – en vägledning för god byggnadsvård definieras begreppet underhållsplan:

Underhållsplan är den operativa delen av ett vårdprogram. Här planläggs åtgärdsbehovet för att en bebyggelsemiljös tekniska och estetiska kondition skall vidmakthållas över tiden. I planen anges vilka åtgärder och besiktningar som behöver göras, med vilket tidsintervall, samt vilka material och metoder som skall användas. Förutsättningar och metodbeskrivningar preciseras i vårdprogrammet.

Varsamhet

Varsamhetskravet enligt PBL innebär att ”ändringar av en byggnad ska alltid utföras varsamt så att man tar hänsyn till dess karaktärsdrag och tar tillvara dess tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden.”

Se Boverkets PBL KUNSKAPSBANKEN

Värdestyrning

Med värdestyrning i förvaltningsprocessen  menas i denna handbok att det är bevarandet av de identifierade kulturvärdena som ska leda till handfasta mål med förvaltningen. Dessa implementeras och följs upp i varje steg till praktiskt utförande.  Ett sätt att stämma av värdestyrningen är att formulera mål för verksamheten som utgår från dessa värden. Se Se Wikipedias beskrivning av målstyrning.

Vård och underhåll

Omsorg om att bevarande sker (genom att) regelbundet förebyggande arbete görs som vidmakthåller objektet/platsen i ett sådant skick att dess kulturvärden bibehålls.

Se Bevarande av kulturarv – Generella termer och definitioner SS-EN 15898:2011

Vård- och underhållsplanering

Styrningsverktyg för utveckling och samordning av kulturvårdande åtgärder och insatser.

Se Bevarande av kulturarv – Generella termer och definitioner SS-EN 15898:2011

Vårdplan

Se vårdprogram (nedan).

Vårdpolicy

Riktlinjer som anges för att kulturmiljöns kulturvärden ska bevaras. Vårdpolicyn anger förhållningssätt vid vård- och underhåll men också hur processen ska se ut för att komma fram till lämplig lösning. Vårdpolicyn kan ses som en uppsättning målsättningar för arbetet. Vid framtagandet av en vårdpolicy kan risk- och sårbarhetsanalyser göras för att tydliggöra vilka frågor som behöver lyftas fram och på vilket sätt. I denna handbok förordas att vårdpolicyn formuleras i vårdprogrammet men att den ska styra även underhållsplaner och åtgärdsplaner samt vara utgångspunkt för uppföljningsåtgärder.

Vårdpolicy är i handboken en direktöversättning av den engelska termen ”conservation policy” som används i ICOMOS (International Council on Monuments and Sites) Burra-dokument.

Se Developing policy. Practice note, version 1 november 2013. AUSTRALIA ICOMOS.

Vårdprogram

Ett vårdprogram beskriver ett önskvärt skick och önskvärd vård samt innehåller baskunskap om en bebyggelsemiljö. Det ska innehålla de uppgifter som behövs för att den som sköter det kontinuerliga underhållsarbetet och driften skall veta vad som behöver göras i olika situationer. I vårdprogrammet bör målsättning formuleras, byggnadshistorien redovisas och kulturhistoriskt värde med eventuella skydds­bestämmelser anges. Här bör finnas beskrivningar av särskilda risker, befintliga konstruktioner och byggnadsmaterial, hur mark, byggnader och inventarier ska skötas, besiktningsbehov samt lämpliga underhållsmetoder. Även beteckningen vårdplan förekommer.

Se (sidan 152) Fem pelare – en vägledning för god byggnadsvård

Åtgärdskrav

Ett åtgärdskrav anger vad och hur något ska utföras för att en viss målsättning ska uppnås.

Åtgärdsplan

Detaljanvisning om förvaltningsarbetets utförande som tar sin utgångspunkt i styrdokument av olika slag.