Frågor och svar om K-samsök

K-samsök är en digital dataförmedlingstjänst som sammanställer och publicerar information från Riksantikvarieämbetet, museer och andra organisationer med kulturarvssamlingar. Det digitala kulturarvet blir enklare att upptäcka och använda.

K-samsök hämtar information från Riksantikvarieämbetets och anslutna organisationers öppet publicerade data, och mappar dessa mot en gemensam datamodell. På så sätt blir det möjligt att hitta relaterad information om kulturhistoriska platser, personer, händelser, föremål och byggnader från många olika källor.

I tjänsten K-samsök finns information om, och länkar till, miljontals objekt i olika kulturarvssamlingar och kulturhistoriska databaser. Länkarna går till texter och bilder om museiföremål, fornlämningar, arkivhandlingar, historiska byggnader och mycket annat som finns i hundratals svenska samlingar och databaser.

K-samsök är inte en söktjänst i vanlig mening, eftersom det krävs kunskap i programmeringsspråk för att söka i innehållet. Det går dock att med hjälp av K-samsöks öppna API:er utveckla webbapplikationer, till exempel olika sorter söktjänster, som är mer människoläsbara.

Det finns idag flera sätt att titta på informationen i K-samsök,  till exempel söktjänsten Kringla  som Riksantikvarieämbetet utvecklat för att visa upp det totala innehållet i K-samsök.

Kringla (kringla.nu)

Nej, K-samsök kan inte lagra eller förvalta samlingsinformation. K-Samsök hämtar data från befintliga samlingsdatabaser och bara det som organisationen väljer att publicera externt. Se mer ovan under svaret på frågan “Vad gör K-samsök”. Informationen lagras således inte i K-samsök utan i respektive organisations databas. Informationen i K-samsök ändras automatiskt när den ändras i källan, oftast med något dygns fördröjning bara.

För att gå med i K-samsök krävs att man är en organisation som har möjlighet att underteckna en överenskommelse med Riksantikvarieämbetet som förtydligar det juridiska ansvaret för datan för respektive part. Projekt och enskilda personer kan tyvärr inte signera en sådan överenskommelse. Det finns dock inga krav på att organisationen måste vara offentligt finansierad.

Genom att gå med i K-samsök bidrar organisationer till att tillgängliggöra sina kulturarvssamlingar i Sverige och i hela världen. Det unika med K-samsök är att objekten kan länkas samman med objekt och information i andra samlingar och på så sätt berikas båda. De digitala samlingarna kan synliggöras och upptäckas i ännu högre grad på webben genom söktjänster som utvecklas av Riksantikvarieämbetet, till exempel Kringla, och andra aktörer.

K-samsök är också Sveriges nationella aggregator för Europeana, den europeiska plattformen för det digitala kulturarvet, vilket gör att svenska organisationers samlingar kan bli sökbara på olika språk i ett internationellt sammanhang.

Europeana (europeana.eu)

Kontakta Riksantikvarieämbetet via adressen ksamsok@raa.se.

Beskriv just din situation för oss. När vi utvärderat din förfrågan kontaktar vi dig och berättar om möjligheterna. Är du ansluten till ett samlingsförvaltningssystem som redan levererar till K-samsök är chanserna stora att du inte behöver göra mycket.

I regel består en anslutning av två tekniska steg:

1. Matcha (mappa) din databas mot K-samsöks datamodell
2. Bygg en anslutning (port) till K-samsök med hjälp av en systemutvecklare

Läs mer ingående information om att gå med i K-samsök

Ett avtal skrivs när vi hittar en framkomlig väg för leverans. I avtalet framgår att det är organisationen, datapartnern, som äger och publicerar datan som delas med Riksantikvarieämbetet. Det är bara datapartnern som har möjlighet att ändra i datan. Riksantikvarieämbetet varken kan eller får ändra i er data. Vi kommer enbart åt data i era system som ni själva valt ut för publicering.

Riksantikvarieämbetet kan avpublicera data från K-samsök om det framkommer att det finns problem med beskrivningar och innehåll. Det ändrar dock inget i källan hos dataleverantören.

Nej, det är helt gratis att vara datapartner i K-samsök. Dock kan själva processen att ansluta sig inledningsvis innebära en del kostnader, beroende på vilket system för digitala samlingar som organisationen använder sig av. Se mer under svaret till frågan “Hur ska organisationer göra för att gå med i K-samsök?”.

Det finns inga krav på museer och andra kulturarvsorganisationer att de ska ansluta sig till K-samsök, och det kan kräva en del insatser inledningsvis i form av arbetstid och i vissa fall även teknisk utveckling. En av anledningarna till att en ny version av K-samsök har utvecklats är för att göra det både enklare och mer givande för fler att ansluta sig till tjänsten.

Riksantikvarieämbetet försöker stödja alla initiativ i den riktningen och ser särskilt positivt på alla former av konstruktivt samarbete mellan olika aktörer.

Det finns några enkla tekniska och icke-tekniska krav. Vad gäller de tekniska kraven ska organisationen kunna mappa sin databas till K-samsöks datamodell. “Mappa” innebär att termer och begrepp i organisationens system passar ihop med K-samsöks. Ungefär som en sorts översättningsbok. Organisationen behöver alltså inte ändra några termer i sin egen databas, men de ska kunna mappas med K-samsöks.

Det finns inga krav på att organisationens system ska innehålla allt som finns i K-samsöks datamodell. K-samsöks “grundnivå” för att ta emot data är mycket rudimentär.

Icke-tekniska krav:

• Det ska finnas en digital datamängd.
• Datat ska vara publicerad på internet.
• Det ska finnas en organisation bakom som förvaltar datat.
• Metadata ska vara licensierat enligt CC0. Om Creative Commonce-licenserna (creativecommons.net)
• All media (bilder, dokument, ljud, 3D-modeller etc.) ska ha en rättighetsmärkning enligt K-samsök rättighetsmodell (LÄNK)
• Efter mappningen behöver organisationen kunna tillgängliggöra utvalda data via en port. Porten är för att K-samsök ska kunna skörda datat.

Observera att det är okej att dela information om media som har någon form av upphovsrätt. Men det är viktigt att all media har licensinformation så att det framgår vet om man får använda dem och eventuella villkor för detta. K-samsök lagrar inga bilder eller annan media, enbart en länk tillbaka till källan.

Varje databas har en egen struktur och modell för hur den lagrar och organisera data. För att det ska gå att beskriva saker från olika datasystem på ett konsekvent och enhetligt sätt, och söka och jämföra poster tvärs olika datamängder, använder K-samsök en gemensam datamodell som alla datapartners anpassar sig efter när de bidrar med sina data.

Att ”mappa” från den interna datamodellen till K-samsöks modell är att beskriva hur man översätter poster från den ena till den andra, och vilka attribut och värden som motsvarar varandra. Mellan institutionens egen databas och porten mot K-samsök ska det finnas ett mappningsskikt, som gör detta översättningsarbetet.

Att K-samsök skördar metadata betyder att K-samsök regelbundet anropar porten hos en datapartner, och ber om att få hämta information om posterna den publicerar. Informationen ska ha mappats mot K-samsöks datamodell, och anropet och svaret följer ett digitalt skördeprotokoll.

K-samsök kan skörda alla poster varje gång den anropar, men skördar helst – om porten stödjer det – bara de posterna som har tillkommit eller ändrats sedan det senaste skördningen. Detta kallas för inkrementell skördning.

K-samsök kan i princip skörda data från vilket databasystem som helst. K-samsök kräver dock att databasens interna datamodell har mappats mot K-samsöks datamodell, och att det finns en port som K-samsök kan skörda från.

Vissa samlingssystem har integrerade lösningar för K-samsök, medan andra har tagit fram specialanpassade portar.

Europeana är en europeisk digital plattform och webbportal finansierad av EU, som ger tillgång till digitaliserade föremål från tusentals bibliotek, arkiv och museer. Syftet är att göra Europas kulturarv fritt tillgängligt för utbildning, forskning och inspiration.

K-samsök är utsedd till nationell aggregator av Europeana. Det betyder att K-samsök får leverera data vidare till plattformen. Det är dock upp till datapartnern att besluta om K-samsök ska leverera deras data till Europeana också.

Europeana har lite andra krav på leveranserna, vilket gör att en hel del objekt som finns i K-samsök inte visas upp på plattformen.

Europeana (europeana.eu)

Varje datapartner bestämmer över sina data. Den som vill leverera till Europeana ska veta att det finns flera olika möjligheter. Varje institution väljer själv om, och hur det ska gå till. I Sverige är så vitt vi vet K-samsök den enda nationella lösningen som har en långsiktigt säkrad drift och förvaltning.

Ur Europeanas perspektiv är det intressant med stora mängder och gärna högkvalitativ data. Men de vill helst inte ha direktkontakt med tusentals institutioner och föreningar i de olika medlemsstaterna. Därför ser de gärna nationellt ansvariga aggregators på olika områden.

Riksantikvarieämbetet skriver, som förvaltare av K-samsök, ett avtal med Europeana  som tydliggör rollfördelning och tydliggör rättigheter till metadata och innehåll mm. Riksantikvarieämbetet säkerställer sedan detta mot de datapartners som levererar till K-samsök med en egen överenskommelse/avtal.

Grunden till K-samsök lades i samband med Museiutredningen 2007–2009 och 2010 gav regeringen Riksantikvarieämbetet i uppdrag att “förvalta och vidareutveckla den digitala infrastruktur som skapats genom K-samsök”.

Nu står det i regeringens förordning med instruktioner för Riksantikvarieämbetet att “Myndigheten ska samordna och stödja arbetet med digitalisering, digitalt bevarande och digital förmedling inom kulturarvsområdet” (§8). K-samsök är en viktig del i detta åtagande.

K-samsök har inte vidareutvecklats på många år. Detta gör att tjänsten inte följt med i de tekniska standarder som växt fram under årens lopp. Omvärldens behov av att länka samman, tillgängliggöra och använda digitaliserat kulturarv har ökat. Därför beslutade Riksantikvarieämbetet att utveckla en ny version som är bättre anpassad för behoven hos samlingsförvaltare och olika sorters användare.

Projektet har samfinansierats av Riksantikvarieämbetet och av Vetenskapsrådet. Vetenskapsrådet stödjer utveckling av forskningsinfrastrukturer som är av nationell betydelse. Tack vare anslaget har projektet kunnat ta in extra resurser så att utvecklingen gått snabbare, och den nya tjänsten har kunnat ta höjd för mer avancerad användning inom forskningen.