Utökat skydd för kulturarv i Libanon efter Unescobeslut
39 kulturegendomar i Libanon har beviljats provisoriskt förstärkt skydd enligt 1954 års Haagkonvention vid ett extrainsatt möte i Unesco. Beslutet speglar ett ökat behov av att skydda kulturarv i pågående konflikter och lyfter samtidigt vikten av nationella förberedelser i fredstid.
Vid ett extrainsatt möte i Unesco den första april beslutade kommittén för Haagkonventionens andra tilläggsprotokoll att 39 kulturegendomar i Libanon ska ges provisoriskt förstärkt skydd. Beslutet grundar sig i det akuta hot som egendomarna bedöms vara utsatta för i den pågående konflikten i regionen. Libanon har sedan tidigare provisoriskt förstärkt skydd för bland annat världsarven Baalbek och Tyre och på den uppdaterade listan finns nu flera moskéer i Tripoli, Nationalbiblioteket i Beirut och det historiska centret i Saida. Sverige är inte medlem i kommittén men följer arbetet som statspart och observatör.
Förstärkt skydd är den högsta skyddsnivån för kulturegendom inom internationell rätt. Provisoriskt förstärkt skydd är en tillfällig åtgärd som kan beslutas snabbt vid akuta hot mot kulturarv. Skyddsformen innebär ökad internationell uppmärksamhet och skärpta skyldigheter för konfliktens parter att undvika skador. Åtgärden har fått en viktig betydelse i konflikter i Jemen, Libanon, Palestina och Ukraina. I slutet av december 2025 omfattade den internationella förteckningen 88 objekt. Beslutet om ytterligare 39 objekt i Libanon innebär alltså en tydlig ökning.
Permanent förstärkt skydd
Permanent förstärkt skydd innebär ett starkt och långsiktigt skydd mot angrepp och militär användning. För att omfattas krävs att egendomen har stor betydelse för mänskligheten, skyddas genom nationella åtgärder och inte används för militära syften. Hittills har 14 länder fått beviljat förstärkt skydd vilket inkluderar bland annat egendomar i Brasilien, Estland och Italien.
– Att förstöra kulturegendom i krig, både medvetet och omedvetet, är ett brott mot internationell rätt. Att fler länder nu använder sig av förstärkt skydd, inte minst i pågående konflikter, visar på skyddets praktiska betydelse och understryker vikten av att även länder i fredstid utvecklar och etablerar egna processer för att kunna tillämpa det, säger Nicole Badylak, handläggare på Riksantikvarieämbetet.
Riksantikvarieämbetet ansvarar för implementeringen av 1954 års Haagkonvention i Sverige och fattar beslut om utmärkning med den blåvita skölden som för närvarande genomförs av landets länsstyrelser. Myndigheten verkar även för att Sverige ska kunna märka ut egendom med förstärkt skydd, vilket skulle ge det mest betydelsefulla kulturarvet det starkaste juridiska skyddet vid en eventuell väpnad konflikt.
