Kulturmiljön backar i Boverkets miljömålsrapport

I början av oktober 2026 publicerade Boverket sin fördjupade utvärdering av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Rapporten visar att kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer inte skyddas i tillräcklig omfattning, utan fortsätter att försvinna eller försvagas.

– Utvecklingen för kulturmiljön är inte tillfredställande. Fler inom samhällsbyggnadssektorn behöver se sambanden mellan att varsamt ta vara på befintlig bebyggelse, både för att bevara och utveckla kulturvärden och för att minska bygg- och fastighetssektorns klimatpåverkan. Det är avgörande för utvecklingen av attraktiva livsmiljöer och en god bebyggd miljö, säger riksantikvarie Susanne Thedéen.

Fler kommuner har kulturmiljöunderlag

Drygt 46 procent av de kommuner som svarade på undersökningen uppger att de hade aktuella och kommunomfattande dokument som fyllde funktionen av ett kulturmiljöprogram. Det är en viss ökning jämfört med tidigare år. Ytterligare 23 procent hade motsvarande underlag för delar av kommunen.

Resultaten behöver dock tolkas försiktigt. Svarsfrekvensen har varierat över tid och kommunerna kan ha tolkat frågan på olika sätt. Många kommuner uppger dessutom att befintliga underlag behöver uppdateras. Tolv procent saknar helt kulturmiljöunderlag och 18 procent arbetar med att ta fram sådana.

Boverket bedömer att bristerna sannolikt är större än vad statistiken visar, eftersom kommunerna inte alltid definierar kulturmiljöprogram på samma sätt.

Varannan kommun saknar antikvarisk kompetens

Tillgången till kulturmiljökompetens är en av de största utmaningarna. Jämfört med tidigare uppföljningar har andelen kommuner som har tillgång till antikvarisk kompetens minskat.

47 procent, nästan varannan kommun, uppger att de saknar antikvarisk kompetens. Endast 29 procent har egen kompetens anställd. Ytterligare 18 procent använder externa konsulter genom avtal.

Rapporten visar samtidigt att kompetensen har stor betydelse. Kommuner med egen antikvarisk kompetens har oftare aktuella kulturmiljöprogram och fler skyddade byggnader. De arbetar också mer strategiskt och långsiktigt med kulturmiljöfrågor. De förändringar i PBL som trädde i kraft 2025 kommer enligt Riksantikvarieämbetets bedömning ytterligare öka behovet av antikvarisk kompetens och aktuella kunskapsunderlag i kommunerna.

Rivningar av byggnader med kulturvärden stoppas sällan

Utvärderingen visar att kulturvärden ofta har svårt att få genomslag när kommuner prövar rivningar. Riksantikvarieämbetets analyser av kommunala rivningslov, som ligger till grund för uppföljningen, visar att rivningar av byggnader med kulturvärden mycket sällan stoppas.

Kommunerna använder skyddsbestämmelser, varsamhetskrav och rivningsförbud på ett ojämnt sätt. Arbetet beskrivs som splittrat, politiskt känsligt och ofta otillräckligt. Dessutom saknas nationell statistik över hur många byggnader som rivs och vilka kulturvärden som går förlorade. I uppföljningens sammanfattning lyfts därför behovet av starkare styrmedel för att skydda och utveckla kulturvärden i den byggda miljön.

Nationell överblick saknas

Ett mått i uppföljningen av kulturmiljön är indikatorn skyddad bebyggelse.

Plan- och bygglagen (PBL) ger ett generellt skydd för kulturvärden i bebyggelsen. Kulturvärden ska beaktas i planering, lovgivning och byggprocess och ändringar ska göras varsamt. Därutöver kan kommunerna ge särskilt skydd genom detaljplaner och områdesbestämmelser, medan staten kan skydda bebyggelse med synnerligen högt kulturhistoriskt värde genom byggnadsminnesförklaring. En mycket liten andel av bebyggelsen omfattas av ett sådant formellt skydd.

Indikatorn skyddad bebyggelse visar att antalet byggnader med juridiskt skydd ökar långsamt oavsett lagrum, men utvecklingen är marginell och från en mycket låg nivå. Rapporten pekar särskilt på den svaga utvecklingen av skydd enligt PBL. Boverkets fördjupade utvärdering av God bebyggd miljö bedömer att det kan tyda på att arbetet med att skydda kulturhistoriskt värdefull bebyggelse inte prioriteras tillräckligt i kommunernas detaljplanearbete.

En viktig slutsats i rapporten är att dagens uppföljning av skyddad bebyggelse ger en begränsad bild av kulturmiljöns faktiska tillstånd och utveckling. Det saknas en samlad nationell överblick över hur stor den värdefulla bebyggelsen är totalt och vilka kulturvärden dessa besitter. Därför är det svårt att bedöma hur stor andel av bebyggelsen som borde skyddas och hur stora värden som går förlorade genom rivningar och förändringar.

Klimatförändringarna ökar riskerna för kulturmiljön

Klimatförändringarna innebär ökade risker för den byggda miljön. Av landets knappt 8,8 miljoner registrerade byggnader ligger drygt 900 000 i områden där det finns risk för erosion, ras, skred eller översvämning. I ett framtida scenario ökar antalet till omkring 1,1 miljoner byggnader.

Rapporten anger inte hur många av dessa byggnader som har identifierade kulturvärden. Den lyfter däremot behovet av mer kunskap om hur kulturmiljöer påverkas av klimatförändringar och hur kulturhistoriska värden kan bevaras samtidigt som samhället klimatanpassas.

Det byggda kulturarvet kan bidra till en cirkulär ekonomi

Bygg- och fastighetssektorn står för en stor del av samhällets resursförbrukning, energiförbrukning, avfall och klimatpåverkan. Samtidigt går omställningen till ett mer cirkulärt byggande långsamt. Återbruk och återvinning av byggmaterial sker fortfarande i begränsad omfattning. Rapporten efterlyser därför starkare styrmedel för att minska resursförbrukningen och öka cirkulariteten.

I detta sammanhang framhålls den befintliga bebyggelsen som en viktig del av lösningen. Genom att använda, utveckla och anpassa befintliga byggnader kan behovet av nyproduktion minska. Det kan också minska materialutvinning, energiförbrukning, avfall och klimatpåverkan, samtidigt som kulturhistoriska, sociala och estetiska värden tas till vara.

Rapporten konstaterar att en högre prioritering av befintlig bebyggelse framför nybyggnation kan minska bygg- och fastighetssektorns miljö- och klimatpåverkan och samtidigt bidra till att kulturvärden bevaras och utvecklas.

Sex åtgärder som kan stärka kulturmiljön

Boverket bedömer att dagens styrmedel, kunskapsunderlag och resurser inte räcker för att nå miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö och preciseringen Kulturvärden i den byggda miljön (precisering 6).

För kulturmiljöområdet pekar rapporten särskilt på behovet av

• bättre och mer aktuella kulturmiljöunderlag i kommunernas plan- och lovprocesser
• stärkt antikvarisk kompetens i kommunerna
• bättre statistik om rivningar och kulturmiljöernas tillstånd
• starkare skydd och en mer konsekvent tillämpning av plan- och bygglagens bestämmelser
• bättre integrering av kulturvärden i klimatanpassning, stadsutveckling och samhällsplanering
• styrmedel som främjar återbruk, varsam ombyggnad och cirkulärt byggande.

Riksantikvarieämbetet och Miljömålssystemet

Miljömålssystemet består av ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål och ett antal etappmål. Syftet är att styra Sveriges miljöarbete mot ett långsiktigt hållbart samhälle.

God bebyggd miljö är ett av de 16 miljökvalitetsmålen. Målet omfattar bland annat samhällsplanering, resurshushållning, grönområden, hälsa och kulturvärden. Kulturmiljöområdet berörs både av flera av de andra kulturmiljömålen och av flera av preciseringarna inom God bebyggd miljö, men särskilt tydligt av precisering 6, Kulturvärden i den byggda miljön.

Den formella lydelsen är:

”Det kulturhistoriska värdet i bebyggelse och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap bevaras, används och utvecklas.”

Boverket ansvarar för att samordna uppföljning, utvärdering och rapportering av miljökvalitetsmålet som sedan utgör underlag för Naturvårdsverkets fördjupade utvärdering till regeringen i januari 2027.

Riksantikvarieämbetet bidrar till arbetet med att nå och följa upp målet God bebyggd miljö med kunskap och underlag om kulturmiljöns tillstånd och om hur kulturvärden tas till vara i den byggda miljön. Myndigheten utvecklar också kunskapsstöd, vägledningar och nationella informationssystem för relevanta målgrupper, till exempel kommunerna.

I den aktuella uppföljningen lyfts bland annat Riksantikvarieämbetets arbete med ett nytt bebyggelseregister, metodstöd för inventering av bebyggelse med kulturvärden, metoder för varsam energirenovering och uppföljningar av rivningslov och klimatförändringarnas påverkan på kulturmiljöer fram som viktiga bidrag till miljömålsarbetet.