Miljömålssystemet

Det övergripande nationella målet för miljöpolitiken är att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Att bevara och utveckla kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena är viktigt för möjligheterna att nå flera av miljökvalitetsmålen och därmed för omställningen till ett hållbart samhälle.

För kulturmiljön är en hållbar utveckling att historisk mångfald tas tillvara och att skador på kulturmiljön och kulturföremål inte uppstår. Den historiska mångfalden i miljön omfattar spåren av människans bruk av landskapet, genom både markanvändning, bebyggelse och biologiskt kulturarv.

Miljömålen

Miljömålssystemet består av ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål samt ett antal etappmål inom områdena avfall, biologisk mångfald, farliga ämnen, hållbar stadsutveckling, luftföroreningar och klimat. Sveriges miljömål är det nationella genomförandet av den ekologiska dimensionen av de globala hållbarhetsmålen (Agenda 2030). 

Miljömålen med sina preciseringar beskriver målsättningen för en hållbar utveckling i Sverige. För att visa hur miljöarbetet går och vad som måste göras för att uppnå målsättningarna finns kärnindikatorer och etappmål som beskriver vad som behöver hända och när. De svenska miljömålen följs upp genom en årlig uppföljning på nationell och regional nivå. Det görs även en fördjupad utvärdering vart fjärde år.

För mer information om miljökvalitetsmål relevanta för kulturmiljön se Miljökvalitetsmålen. 

Miljömålsrådet

Riksantikvarien Lars Amréus är, tillsammans med 16 myndighetschefer och representanter för de 21 länsstyrelserna, ledamot i Miljömålsrådet. Rådet inrättades 2014 av regeringen för att öka takten i miljömålsarbetet. Rådet består av chefer för 18 myndigheter som är strategiskt viktiga för förutsättningarna att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Ordförande är Göran Enander, landshövding i Uppsala län. Miljömålsrådets uppdrag pågår till maj 2022.

Varje år ska rådet publicera en lista på gemensamma åtgärder som stärker arbetet att nå miljömålen. Vid sidan av de gemensamma åtgärderna ska varje myndighet genomföra egna åtgärder som de själva ansvarar för. Listor över både de gemensamma och myndighetens egna åtgärder publiceras den 1 mars varje år på Miljömålsportalen.

Mer om Miljömålsrådet går att läsa på Miljömålsportalen.

Riksantikvarieämbetets uppdrag

Riksantikvarieämbetet har riksdagens uppdrag att tillsammans med 25 andra centrala myndigheter och länsstyrelserna genomföra det arbete som krävs för att målen ska kunna nås. Det finns ett antal övergripande utgångspunkter som sätter ramarna för Riksantikvarieämbetets roll i miljömålssystemet. Det är miljömålssystemets utformning och förutsättningar, kulturmiljölagen och målen för kulturmiljöarbetet samt myndighetens instruktion.

Riksantikvarieämbetet ansvarar för att genomföra åtgärder som bidrar till att uppnå alla miljökvalitetsmålen och att följa upp resultaten av dem. Som central förvaltningsmyndighet på kulturmiljöområdet ska vi stödja andra myndigheters arbete med miljökvalitetsmål som har preciseringar om kulturmiljön. I denna roll ska myndigheten även analysera och rapportera till regeringen om det samlade kulturmiljöarbetet i miljömålssystemet. Åtgärder i Riksantikvarieämbetets interna miljöarbete ska minska den direkta miljöbelastningen som verksamheten ger upphov till.

Mer om Riksantikvarieämbetets uppdrag går att läsa i Kulturmiljöarbetet och miljömålen – om roller och samverkan.

Kulturmiljööversikten

Under 2018–2021 genomför Riksantikvarieämbetet en kulturmiljööversikt som syftar att bidra till kulturmiljöns ökade synlighet i miljömålssystemet. Under maj 2020 presenteras den första delrapporten Kulturmiljön i miljömålssystemet som består av en kartläggning av hur kulturmiljön fångas upp inom befintlig miljömålsuppföljning. Mer om detta projekt går att läsa här.