”Det är viktigt att klargöra hur AI används för att bearbeta historiskt material”
Forskaren Per Israelson gästar den tredje delen av Museer & omvärlds seminarieserie Museologi på menyn för att prata om museer och AI.
– AI innebär spännande möjligheter till gestaltning och presentation av arkivmaterial. Men hur kan vi garantera att en maskin presenterar en tillförlitlig historieskrivning?, frågar han sig.
I seminarieserien Museologi på menyn får du som arbetar inom musei- och kulturarvssektorn ta del av den senaste forskningen – komprimerad, konkret och direkt tillämpbar. Vid varje seminarietillfälle deltar en forskare och en representant från museisektorn.
Det tredje lunchseminariet tisdag 17 juni handlar om museer och AI. För några veckor sen väcktes stor uppmärksamhet då det blev känt att Malmö museum genom ett AI-verktyg hade gett Förintelseöverlevare smink och snyggare tänder. Incidenten aktualiserar frågan om hur museer och kulturarvsinstitutioner bör förhålla sig till AI när det kommer till att hantera det förflutna.
I detta samtal medverkar Per Israelson, lektor i medie- och kommunikationsvetenskap, och Ellen Hallgren, intendent på Sveriges museum om Förintelsen med inriktning på digital pedagogik.
Museer & omvärld ställde tre frågor till Per Israelson.
Du har precis påbörjat ett forskningsprojekt om AI och historieskrivning. Vilka positiva möjligheter innebär AI för institutioner som förvaltar kulturarv och historiska artefakter, och vilka risker för det med sig?
– Olika former av maskininlärningsmodeller och AI-assisterade program är redan nu djupt integrerade i kulturarvssektorn genom de många digitaliseringsprojekt som har genomförts under de senaste årtiondena. Detta gäller inte minst de digitala arkiven. Här finns förstås positiva effekter i form av deltagande och tillgängliggörande av kulturarv. Samtidigt finns många problem med digitaliseringskravet, som utestängning och förflyttning av offentlig finansiering till kommersiell sektor.
Vad gäller just generativ AI finns spännande möjligheter till nya former av gestaltning och presentation av arkivmaterial och kulturarv. Riskerna med detta är samtidigt uppenbara. Hur kan vi garantera att en maskin presenterar en tillförlitlig historieskrivning? Utöver detta utgör maskininlärning och AI idag ett generellt problem av etisk art, eftersom i stort sett alla tillgängliga modeller i någon form bygger på datamängder som har införskaffats utan tillstånd.
I början av maj blev det en riksnyhet när Malmö museum använde AI för att förbättra fotografier på Förintelseöverlevare, vilket innebar att dessa försågs med smink och läppstift. Vilka lärdomar kan svenska museer dra av denna incident?
– AI-modeller är alltid är integrerade med andra system. Detta gäller inte endast generativa modeller. Det är därför viktigt att tydligt klargöra hur AI-modeller används i bearbetning av det historiska materialet. Men det är också viktigt att vara medveten om att ett system alltid är kopplat till andra system, och att till exempel ett bildredigeringsfilter kan aktiveras i ett senare eller tidigare skede.
AI tenderar att antingen beskrivas som en kunskapsmässig revolution eller en livsfarlig teknik som kommer utplåna allt och alla. Var ligger sanningen?
– Någonstans mittemellan. Hastigheten med vilken maskininlärningsmodeller utvecklas innebär problem för en hel del områden i samhället. Universitetsutbildningar har till exempel varit i konstant kristillstånd sedan ChatGPT lanserades, eftersom en stor del av de examinationsformer som har införts sedan millennieskiftet plötsligt inte är tillförlitliga. En hel del kommersiella sektorer, som reklambransch, formgivning, illustration har som bekant erfarit en ökad ersättning av tjänster med generativa modeller. Risken för ökad spridning av felaktig och vilseledande information är naturligtvis också påtaglig. Att resurs- och energiförbrukningen för AI-modeller är avsevärd är ytterligare ett reellt problem som inte får glömmas bort.
Men vi kan också se enorma möjligheter med AI i form av effektiviserad bearbetning av data och teknik för skapande av olika slag, liksom för informationsspridning och nya sociala gemenskaper. Men för att detta ska bli en hållbar framtid – socialt och politiskt såväl som miljömässigt – krävs att avsevärda resurser avsätts för reglering och folkbildande insatser, nu och i framtiden.
Seminarieserien Museologi på menyn sänds via Teams. Ingen föranmälan krävs.
Vid varje seminarietillfälle deltar en forskare och en representant från museisektorn. Seminarierna avslutas med en samtalsstund där publiken kan ställa frågor. Seminarierna modereras av Daniel Strand, redaktör för Museer & omvärld.
Museologi på menyn #1 | Forntida DNA på museer – frälsning eller fallgrop?
3 juni 2025 12:00 – 12:30
Med Anna Källén, professor i museologi vid Umeå universitet och Helene Ceplitis, utställningsproducent vid Malmö museer.
https://msteams.link/X20Q
Museologi på menyn #2 | Nationalism och museer – plikt eller propaganda?
10 juni 2025 12:00–12:30
Med Olga Zabalueva, lektor i museologi vid Umeå universitet och Fredrik Svanberg, chef för kulturhistoriska samlingarna vid Nordiska museet.
https://msteams.link/YRY7
Museologi på menyn #3 | AI på museer – drivkraft eller dystopi?
17 juni 2025 12:00–12:30
Med Per Israelson, lektor i mediehistoria vid Linnéuniversitetet och Ellen Hallgren, digital pedagog vid Sveriges museum om Förintelsen.
https://msteams.link/0JBP
