AI kan bidra till att öppna museisamlingarna – men även påverka museernas trovärdighet. Behövs tekniken för att göra museerna relevanta? Museer & omvärld gick på Digikult och frågade fem museiföreträdare.

VIDEO Vad var ”AI” år 2026? I sin föreläsning från Museernas omvärldsdagar tar forskaren Pontus Wärnestål med publiken till år 2126 och en utställning som synliggör de stora techbolagens dominans, lågavlönade arbetare i den globala södern, destruktivt skannade böcker, stöld och homogenisering.

AI kan vara superrelevant för museerna. De behöver bara bli bättre på att använda den. Det säger forskaren Kristina Knaving, som förutspår att AI-bubblan kommer att spricka – men att tekniken är här för att stanna.

En förmåga att arbeta flexibelt och i korta projekt, men också att våga experimentera, misslyckas och sedan dela sina erfarenheter. Det är vad museer som framgångsrikt använder AI har gemensamt.
– Om några år kommer AI vara ett verktyg i mängden för museerna, säger den franska AI-experten Marion Carré.

Forskaren Per Israelson gästar den tredje delen av Museer & omvärlds seminarieserie Museologi på menyn för att prata om museer och AI.
– AI innebär spännande möjligheter till gestaltning och presentation av arkivmaterial. Men hur kan vi garantera att en maskin presenterar en tillförlitlig historieskrivning?, frågar han sig.

Alla talar om AI – men vad kommer tekniken innebära för museerna? Sara Öhrvall, en av Sveriges ledande experter inom digital utveckling, ger sin bild av hur AI förändrar vår syn på kunskap, berättande och värdeskapande i sin föreläsning på Omvärldsdagarna 2023. Se den i efterhand här!