Närbild på ett gammal gulnat kuvert med snirklighandskriven adress. Två frimärken som det står Norge på.
Ett brev från Henrik Ibsen till den tysk-judiske författaren Georg Hirschfeld (1873–1942), daterat 15 mars 1896, är ett av de dokument som Nasjonalbiblioteket har tittat närmare på. Foto: (PDM)

Nasjonalbiblioteket letar efter nazikonfiskerat material

Sedan juni 2020 har norska Nasjonalbiblioteket arbetat med att identifiera möjliga nazikonfiskerade dokument i samlingen.
– Bara man letar så hittar man mer än man tror, säger Bente Granrud, chef för enheten kunskap och forskning.

Våren 2020 fick Nasjonalbiblioteket frågan från norska kulturdepartementet om vad som gjorts för att ta reda på om konfiskerade judiska ägodelar kan finnas i samlingarna. Frågan ställdes apropå att det svenska kulturdepartementet hade gett Riksantikvarieämbetet i uppdrag att se hur de statliga kulturarvsinstitutionerna i Sverige förhöll sig till de så kallade Washingtonprinciperna. Principerna fastslår att de länderna som undertecknat dem ska eftersöka och återbörda föremål som hamnat i orätta händer till följd av nazisternas makt.

– Vi har jobbat med detta många gånger men nu satte vi i gång ett större projekt. Vi ville se närmare på vad som hände under och efter kriget och grundligt dokumentera det vi hittade, säger Bente Granrud.

Nasjonalbiblioteket har hittills inte funnit några föremål som plundrats under nazitiden men i vissa fall finns skäl att göra vidare efterforskningar.

Inom projektet har flera olika metoder använts.

– Vi har prövat att se var i samlingarna det kan finnas en typ av material som skulle kunna behöva undersökas. Vi prövar också att använda digital humaniora för att gå igenom material som kom in efter kriget och sådant som vi har köpt efter kriget.

En metod som har diskuterats är möjligheten att använda processer för bildigenkänning och söka efter bestämda exlibris (bokägarmärken). Bedömningen är att chansen att få träff är liten men att metoden trots detta är värd att testa och dokumentera.

När det gäller inkunabler (böcker från boktryckarkonstens begynnelseskede), privatarkiv och film finns det skäl att vara särskilt uppmärksam på material från Tyskland, även sådant som inkommit i samlingen i senare tid, konstaterar man i en intern rapport.

Litteratur om biblioteksväsendet under kriget har varit en viktig utgångspunkt för att kunna göra avgränsningar i eftersökningarna. Med hjälp av sådan litteratur har biblioteket kunnat undersöka om de har material som kan kopplas till en specifik samling där konfiskerad litteratur har ingått.

– Det är alltid överraskande att se hur mycket man finner om man går in i materialet och fördjupar sig i kontexten. Nu har vi hittat ingångar för att kunna gå vidare, säger Bente Granrud.

Hur har det här projektet förändrat ert sätt att arbeta?

– Vi tittar ännu mer på proveniens vid nyförvärv. Det här projektet har gjort oss ännu klarare över hur viktigt det är.

Kategori

Ämnen


Lina Wennersten

lina.wennersten@raa.se


  • Publicerad:
  • Uppdaterad: