Liv Ramskjær, generalsekreterare för Norges museumsförbund. Foto: (CC BY)

Nya etiska riktlinjer för norska museer

Norges museumsförbund och norska Icom har samarbetat kring att tydliggöra Icoms etiska riktlinjer för norska museer. Nu finns ett förslag ute på remiss.

– Många har önskat sig ett etiskt råd och de här konkretiserade riktlinjerna är ett alternativ till det, säger Liv Ramskjær, generalsekreterare för Norges museumsförbund och en av tre i projektgruppen för riktlinjerna.

Behovet av ökat etiskt stöd hade uttryckts under en längre tid i Norge och röster höjdes för att införa någon form av etiskt råd som kunde stödja museerna i svåra överväganden.

– Men vad vi behöver är levande diskussioner, inte ett avgränsat råd, säger Liv Ramskjær.

När riktlinjer för gallring och avyttring togs fram för några år sedan kom också signaler om att liknande riktlinjer behövdes för fler delar av museernas verksamhet.

– Det har blivit vanligare att museichefer kommer från andra verksamheter, de har alltså inte alltid en museibakgrund – det gör också att det blir viktigare med tydliga etiska riktlinjer, säger Liv Ramskjær.

Särskilt ansvar för inkludering

I april 2019 startade arbetet med att ta fram tydligare etiska riktlinjer för de norska museerna, med utgångspunkt i Icoms etiska regler. Museumsförbundet och norska Icom gick ut med frågor till alla medlemmar om vilka områden de ansåg att de hade behov av att uppmärksamma i riktlinjerna. Det utmynnade i tio områden. En projektgrupp med tre personer formerades och arbetsgrupper skapades för varje område och sedan har projektgruppen sammanställt materialet i sju avsnitt.

Förutom Liv Ramskjær har två representanter från norska Icom ingått i projektgruppen: Kathrin Pabst, som doktorerat i museietik och skrivit boken Museumsetikk i praksis (2016), och Atle Ove Martinussen, ordförande i norska Icom.

De valde att hålla arbetsgrupperna små – endast tre personer i varje – men grupperna hade i gengäld kontakt med många andra sakkunniga under arbetets gång. När projektgruppen började sammanställa arbetsgruppernas arbete märktes att vissa principer återkom inom flera områden. Därför inleds dokumentet med ett antal kärnvärderingar som bildar en grund för riktlinjerna. Här nämns bland annat att museer har ett särskilt ansvar för att inkludera marginaliserade grupper, urfolk och minoritetskulturer.

Har det varit oenighet om några områden?

– En del diskussioner inom grupperna har säkert varit ganska livliga men det har vi i projektgruppen inte sett. Huvudmålet har varit att få med en stor bredd av erfarenheter.

Ett annat område som lyfts fram i utkastet till etiska riktlinjer är olovlig handel och återlämnande av kulturarv.

– Medvetenheten har ökat och frågan om olovlig handel har kommit högre upp på dagordningen. Det är ganska lätt att göra saker som man tror är okej, men där föremålet kan vara olagligt utgrävt och där det kan finnas kopplingar till narkotikahandel.

Skyldighet att undersöka proveniens

När det gäller museers ansvar att efterforska föremåls historia tydliggör riktlinjerna att ”museer har en skyldighet att undersöka proveniensen för föremål som har varit i rörelse tidigare, särskilt när det finns misstanke om olaglig utförsel eller försäljning”.

Ett etikområde som har diskuterats mycket i Norge och även inom detta projekt är gränsdragningarna mellan offentliga och privata intressen. När det norska Nationalmuseets samarbete med Fredriksen-familjen offentliggjordes i juni 2019 ledde det exempelvis till hård kritik, bland annat från Norges museumsförbund och norska Icom. Avtalet innebar att Nationalmuseet fick tillgång och visningsrätt till familjens stora konstsamling, men utlånen var villkorade och museet förband sig att bland annat ordna en Fredriksenutställning (Fredriksen Commission) vartannat år.

Sponsringssamarbeten innebär en svår balansgång mellan att behålla museets integritet och att ge något till sponsorn som den är beredd att betala för. Riktlinjerna poängterar att alla museer ska anta en etisk plattform för att hantera denna typ av intäkter men de anger också gränser för vad sponsorn kan erbjudas, exempelvis i styckets inledning: ”Museet ska alltid skydda sin professionella integritet och behålla kontrollen över innehållet i sina program, utställningar och aktiviteter.”

Ökad politisk påtryckning

Principen om professionell integritet och armlängds avstånd gäller oavsett om finansieringen är offentlig eller privat.

– Det har gjorts undersökningar som visar att museichefer upplever mer politisk påtryckning nu än tidigare. Ett museum ska inte vara ett ensidigt politiskt redskap för att uppnå vissa mål. Museerna till exempel inte till för att gynna resande. God hälsa kan också vara en bonus, men det är inte ett mål i sig med ett museum, säger Liv Ramskjær.

 – Det här är en viktig debatt att ta. I Norge har vi haft en tydlig princip om armlängds avstånd, men i vissa fall har det sagts att politikerna har haft väldigt korta armar.

Så vad händer nu med utkastet till etiska riktlinjer? Projektgruppens ambition är att få en god genomlysning och förankring av dokumentet och att bearbeta det utifrån de synpunkter som kommer in. En webbinarieserie där de olika områdena diskuteras är planerad. Den 14 september håller Norges museumsförbund sitt årsmöte och då kommer projektgruppen hålla en offentlig diskussion och ge medlemmarna möjlighet att komma med inspel inför de sista justeringarna av dokumentet. 

– Det ska inte bli ett statiskt dokument men det kan fungera i kanske fem år i alla fall, säger Liv Ramskjær.

Läs mer

Utkast: Åpent, inkluderende, transparent og profesjonelt. Etiske retningslinjer for norske museer

Nyhetsartikel på Museumsförbundets hemsida: Høringsutkast til de etiske retningslinjer for norske museer

Icoms etiska regler (svenska)

Sverige sneglar på norska riktlinjer

 

Kategori

Ämnen


Lina Wennersten

lina.wennersten@raa.se


  • Publicerad:
  • Uppdaterad: