Riksintresset Ängsfruktodlingsområdet kring södra Åsnen. Sveriges sista sammanhängande odlingsområde för fruktträd som växer på ängsmark. Foto: ( CC BY)

Revidering av riksintressen

Riksintressebeskrivningen ska ge en koncentrerad redogörelse av de kulturhistoriska värden som utgör riksintresseområdet. Den består av två delar, motivering och uttryck:

Motivering

Varför är området riksintressant? Syns en samhällsprocess eller verksamhet extra tydligt i området? Utgå från de landskaps- och kulturmiljötyper som uttrycker riksintresset och deras samband med varandra. Kulturmiljötyperna (t.ex. gårdsmiljö eller industrimiljö) skrivs kursiverat. Du hittar dem i vår ordlista med kulturhistoriska begreppsdefinitioner:

Ordlista med kulturhistoriska begreppsdefinitioner till miljöer av riksintresse för kulturmiljövården

Exempel 1: motivering Grinda (AB 614) (Värmdö kommun):

Sommarnöjesmiljö av socialhistoriskt intresse med tältplats och uthyrningsstugor uppförda på 1940-och 1970-talen av Stockholms stad för att ge ”mindre bemedlade storstadsbor” möjlighet att komma ut i skärgården och uppleva havsbad och ett levande skärgårdsjordbruk. (Sommarnöjesmiljö )

Exempel 2: motivering Karlskrona (K 15) (Karlskrona kommun):

Residensstad, svenska flottans huvudstation sedan 1680-talet och en av Europas bäst bevarade exempel på örlogsstad som genom påkostad arkitektur, tekniskt innovativa anläggningar och den ståndsmässigt anlagda civila staden med omgivande befästningar och försörjningssystem visar på den svenska stormaktstidens ambitioner att utöka och upprätthålla en maktställning i Europa och runt Östersjön. Speglar tydligt statsmakternas inflytande bakom stadsbildningar under 1500- och 1600-talen. (Stadsmiljö; residensstad, garnisonsstad, kvarnmiljö)

Uttryck

Räkna upp samtliga synliga uttryck (objekt, lämningar, egenskaper, strukturer m.m.) som ingår i det kulturhistoriska sammanhang som riksintresset avser återspegla. Det handlar alltså inte om att redogöra för alla fysiska uttryck som finns i området, utan bara de komponenter som tillhör den riksintressanta berättelsen och som speglar motivet till att området är utpekat som riksintresse. Beskriv också kortfattat t.ex. de landskapstyper, öppna ytor och samband i landskapet eller stadsmiljön som är möjliga att uppfatta och som behövs för att förstå riksintresset.

Beskriv kort och övergripande, om det är motiverat utifrån syftet med riksintresset, utseenden och karaktärsdrag på utpekade uttryck. Mer detaljerade beskrivningar av t ex bebyggelse kan vara relevant om just arkitektoniska ideal och byggnaders funktioner tillhör motivbilden. I fördjupade kunskapsunderlag kan man utveckla sådana beskrivningar. Ta också med siktlinjer, utblickar och lokaliseringar som är viktiga för förståelsen. Beskrivningstexten ska vara till hjälp för planerare eller bygglovshandläggare.

Exempel 1, uttryckstext Grinda [AB 614] (Värmdö kommun):

Område med enkla och små fritidsstugor i tidstypiskt utförande, med faluröd, brun eller grön träpanel, sadeltak täckta med papp eller enkupigt tegel, utplacerade på ett terränganpassat sätt i skogsbackarna. Utedass, brunnar och grillplatser. Vandrarhemmets expedition och servicelokaler. Tältplats. Småskaliga grusvägar samt ett finmaskigt välordnat stigsystem i skogsterrängen. Öppen betad jordbruksmark med lövskog centralt på ön. Obebyggda skogspartier och bryggor. 

Exempel 2, uttryckstext Karlskrona (K 15) (Karlskrona kommun):

Den sedan 1680-talet bibehållna rutnätsplanen med kvartersindelningen, de breda paradgatorna, gatustrukturen med strålgator och Kungsgatan som mittaxel. Offentliga byggnader med koppling till stadens funktion som residensstad, såsom Rådhuset, Residenset och andra successivt uppförda offentliga byggnader. Stortorget som den civila stadens centrum med sin monumentala karaktär och bebyggelse, liksom de långa utblickarna över den omgivande, lägre belägna staden. 1700- och 1800-talsbebyggelse på Trossö, i stråk eller som enstaka inslag i kvarteren, bestående av låg trähusbebyggelse, ofta med välbevarade innegårdsmiljöer. Trossös jämna och låga siluett som följer topografin och underordnar sig Stortorgets kyrkor. Björkholmen där den kuperade terrängen, småskaliga tomtindelningen samt en större andel äldre bebyggelse med små låga stugor, träbyggnader i 1–2 våningar, generellt placerade med gaveln ut mot gatan, är karaktärsskapande. Örlogsvarvet och Nya varvet, som i skala och struktur skiljer sig från den civila staden genom fristående ofta storskaliga byggnader, placerade utan kvartersstruktur, omgivna av stora, öppna funktionsytor, och där bebyggelse och anläggningar från sent 1600-tal och framåt visar på olika tiders arkitektoniska ideal och tekniska förutsättningar. Rester av den gamla sträckningsmuren, Vallgatans sträckning, varvsmuren och mötet mellan den civila och militära staden. Stumholmen med sin mångfald av bevarade och fristående funktionsbyggnader från olika tider och med koppling till flottans intendentur till exempel kronobageriet och beklädnadsverkstaden. Inre och yttre befästningar från olika tider och med fria utblickar mot inloppet till staden. Anläggningar för örlogsstadens försörjning kring Lyckebyåns fall i form av dammanläggning, lämningar av kronosmedja, stenvalvsbro och Kronokvarnen. Det äldsta varvets verksamhet på Vämö med spår efter repslagarbana och varvsplan.

De beslutade riksintressetexterna finns under Riksintressebeskrivningar.

Att tänka på inför revidering:

  • Varför behöver riksintresseområdet ses över?
  • Vilka uttryck ingår i riksintresset och hur bildar de en helhet?
  • Är uttrycken synliga i landskapet?

 

Fördjupat kunskapsunderlag

Som komplement till riksintressebeskrivningen tar länsstyrelsen ofta fram ett fördjupat kunskapsunderlag. Dessa finns hos respektive länsstyrelse.

Tips inför framtagande av kunskapsunderlag:

  • I vilket syfte tas kunskapsunderlaget fram och vem ska läsa det?
  • Det underlättar vid planeringsprocessen och vid eventuell prövning när det tydligt framgår vad som utgör en fördjupning av de uttryck som ingår i riksintressebeskrivningen och vad som redogör för eventuella övriga kulturhistoriska värden i området.
  • Använd gärna illustrationer och kartor med t.ex. pilar som visar utblickar och siktlinjer. Det underlättar för förståelsen av den riksintressanta kulturmiljön