AI bidrar i digitaliseringen av unik historia
Med hjälp av revolutionerande AI-teknik kommer flera hundra år gamla handskrifter kunna tolkas lättare. Nu kraftsamlar Riksantikvarieämbetet, Kungliga biblioteket och Riksarkivet för att tillsammans bevara och tillgängliggöra en unik del av vårt gemensamma kulturarv.
I Sverige har antikvarier sedan 1600-talet dokumenterat kulturhistoriska fynd, lämningar och miljöer, som exempelvis runstenar, mynt, vapensköldar och forntida gravar. I ett pågående projekt har unikt material som speglar den svenska kulturminnesvårdens äldsta historia gjorts tillgängligt. Tack vare fortsatt finansiering från Kungliga Vitterhetsakademien får nu projektet en spännande fortsättning.
– Vi är naturligtvis jätteglada för Vitterhetsakademiens stöd. Nu får vi möjlighet att fortsätta digitalisera och forska på ett unikt material som spänner över en lång tidsrymd och många olika ämnesområden. Att våra tre myndigheter och Vitterhetsakademien på detta vis kopplas samman har även ett symboliskt värde eftersom vi delar en lång gemensam historia, säger Ola W. Jensen, projektledare vid Riksantikvarieämbetet.
Riksarkivet går in som ny samarbetspartner
Hittills har projektet varit ett samarbete mellan Riksantikvarieämbetet och Kungliga biblioteket men nu kliver även Riksarkivet in. Riksarkivet har under lång tid utvecklat en avancerad teknik som använder artificiell intelligens för att tolka handskrift, så kallad HTR (Handwritten Text Recognition).
Nya insikter och förhoppningsvis överraskningar
Som ett resultat av det pågående projektet finns nära 500 handskrifter sökbara och tillgängliga för forskning. Ett team av forskare studerar materialet och publicerar löpande nya insikter om allt från antikvariernas forskningsresor till guldkorn i Vitterhetsakademiens handskriftssamling.
När det fortsatta projektet nu står för dörren väntar många unika och högintressanta samlingar på att bli fritt tillgängliga. Ett exempel är Richard Dybecks utkast till Sveriges nationalsång som han skrev 1844 där varje liten redigering är möjlig att följa.
Om projekten
Kungliga Vitterhetsakademien, Riksantikvarieämbetet, Kungliga biblioteket och Riksarkivet har en lång gemensam historia. Idag finns de äldsta handlingarna, som speglar den svenska kulturminnesvårdens historia, utspridda på de olika institutionerna. Det är handlingar från cirka 1630 till sekelskiftet 1900.
Kungliga Vitterhetsakademien finansierar det nya projektet med drygt 10 miljoner kronor. Tillsammans med myndigheternas egna finansieringar blir det totalt nära 17 miljoner kronor. Det nya projektet startar i augusti 2026 och pågår under två år. De beviljade medlen finansierar främst projektanställningar, digitalisering, konservering och AI-relaterad metodutveckling.
Handwritten Text Recognition (HTR)
HTR innebär ett helt nytt sätt att göra arkiven tillgängliga för fler. Det är en möjlighet att med AI-stöd tolka text från olika tidsperioder och med varierande handstilar. HTR kan både underlätta i traditionell forskning och öppna upp för nya forskningsfält.
I Sverige är Swedish Lion den mest omfattande HTR-modellen för svenska historiska texter, tränad på cirka 15 miljoner ord eller cirka 40 000 textsidor, ur originaldokument från 1600- till 1800-talet.