”Vi ska inte vara i alla frågor samtidigt”

Hon skrattar avvärjande åt påståendet att hon skulle vara en ny sheriff i stan. I rollen som ordförande för Sveriges museer betraktar sig inte riktigt Cajsa Lagerkvist som en sådan.

Däremot kommer hon verka för ett hela-landet-perspektiv. ”Det är viktigt”, understryker hon. Branschorganisationen är till för hela Sveriges museer.

– Och vi behöver fortsätta se till att alla perspektiv, också lite utifrån museernas olika styrformer, oavsett om det är en kommunal, regional, statlig eller annan museiverksamhet, beaktas i arbetet framåt, säger den nyvalda ordföranden.

Cajsa Lagerkvist arbetar sedan 2025 som avdelningschef för Göteborgs museer och konsthall. Dessförinnan var hon länsmuseichef på Hallands länsmuseer. Hon har en bakgrund som kulturhistoriker och museolog och har bland annat också varit museichef för Mölndals stadsmuseum och utställningschef på Världskulturmuseet.

Denna bredd av erfarenheter, med såväl statlig och regional som kommunal verksamhet, men även i myndighet, stiftelse och förvaltning, ger en henne en nyttig förståelse för museisektorns organisatoriska komplexitet.

– Styrformen påverkar museernas villkor och ekonomi men också sammanhang och samverkansmöjligheter. Det finns sådana frågor som jag vill bidra med, säger hon.

Brinner för museernas samhällsroll

Från scenen på Vårmötet påtalade din företrädare Niklas Cserhalmi att Sveriges museer under de senaste åren har flyttat fram sin position i kulturdebatten. Vad kan du göra för att bibehålla den?

– Vi ska fortsätta vara synliga, fortsätta vara en röst. Det har gjorts ett jättefint arbete och det behöver vi hålla i. Men jag tror också att det är viktigt att ringa in vad som är de stora frågorna att driva just nu. För det finns så många. Och vi ska kanske inte vara i alla frågor samtidigt, utan tillsammans med branschen definiera vad vi ska göra.

LÄS ÄVEN: Sex röster från Vårmötet – Riksantikvarieämbetet

Som alla som är nya på sitt uppdrag ska Cajsa Lagerkvist börja med att, tillsammans med styrelsen och generalsekreteraren, sätta sig in i vilket arbete som pågår och vilka strategier som finns. Och även på sikt höra vad medlemmarna behöver och önskar för nästa steg.

Men det finns såklart frågor som hon särskilt brinner för. Som till exempel att verka för och synliggöra museernas samhällsroll som kultur- och bildningsinstitutioner som stärker demokratin genom att vara mötesplatser för samtal, lärande och nya insikter.

– Ett spår som jag personligen tycker är oerhört viktigt är breddat deltagande och att våra museer fortsätter verka för att nå så många som möjligt. Det har tagits ett initiativ till ett upprop för närmare samverkan mellan museerna och skolan så att barn och unga i hela landet ska få tillgång till sina museer. Det är jättepositivt. Det är en riktning som jag ser att vi ska fortsätta stärka, och jobba tillsammans med berörda parter för att se om vi kan få till.

Museikortet ska inte upplevas som en risk

Ytterligare en fråga som Cajsa Lagerkvist månar om är den underhållsskuld som finns hos många museer.

– Det är ganska kämpigt för många museer, med tunga förvaltningsansvar för samlingarna. Nu jobbas det mycket med beredskapsfrågor. Det kommer vi behöva fortsätta med, och skapa insikt hos huvudmän och politiken kring vad som händer om vi inte tar tag i de här frågorna. Vad det finns för risker med att inte kunna upprätthålla god samlingsförvaltning. Det riskerar ibland att försvinna i bruset, det här tunga förvaltningsansvaret som skiljer oss från en del andra kulturinstitutioner.

I Göteborg, där du arbetar nu, har ni haft ett museikort under flera år. Vilka erfarenheter av det tar du med dig in i arbetet med den förstudie om ett nationellt museikort som Sveriges Museer genomför?

– Det jag tar med mig in, även utifrån min bredd av erfarenheter, är att ta hänsyn till varje lokal kontext, utifrån vad museet har för entréavgift och intäktskrav. Vi behöver hitta en form för hur det här nationella museikortet, om det ska införas, kan samspela med de olika variationerna, så att museerna kan känna tillit till att kortet kommer att ge den effekten vi har sett i andra länder.

I en tid med ansträngda kulturbudgetar, neddragningar eller nolluppräkning av kultursamverkansmodellen är det angeläget att museerna inte upplever en risk att ansluta sig till ett museikort, menar Cajsa Lagerkvist.

– Så det kommer att vara en fråga om trygghet i att den här affärsmodellen verkligen stärker museerna – och människors möjlighet att ta del av museerna. Och en fråga som jag tror är viktig att bevaka är hur museikortet kommer att möjliggöra för många, inte för några få.

Du kliver in i den här rollen i en tid när museerna mer än någonsin behöver tala med en enad röst. Hur bra är du på att få politikerna att lyssna på dig?

– Vi har ju en skicklig generalsekreterare som är den som mest företräder oss. Ordföranderollen handlar om att leda styrelsens arbete och lyssna in medlemmarna. Men jag är van att prata för politiken i de sammanhang som jag jobbar i. Både nu, gentemot en nämnd, men också tidigare en styrelse som var politiskt tillsatt.

– Det som jag tror är viktigast är att ha underbyggda argument för det vi vill få fram. Och visa möjligheter. Och visa hur vi behöver ett stöd, om det är det vi behöver, för att ta oss till en ny position. Det är, utifrån mina erfarenheter, viktigt att vara tydlig med.