En guide förevisar Rembrandts Nattvakten vid Rijksmuseum i Amsterdam. Foto: (CC BY-SA)

Vilken status har kulturarvspedagogik internationellt?

Diskussionen om huruvida kulturarvspedagogik är en profession går vidare. Den här gången riktas blicken ut i Europa. “Det är alltid svårt att visa pedagogers relevans, även om alla vill ha dem i sina verksamheter”, säger Thijs Gerbrandy på Rijksmuseum i Nederländerna.

“Är kulturarvspedagogik en profession?” frågade Charlotte Ahnlund Berg, utredare vid Riksantikvarieämbetet, i mars 2021. Frågan utgjorde inledning på en essästafett om kulturarvspedagogik som pågick i fem månader och resulterade i sju inlägg.

För att fördjupa svaret på den ursprungliga frågan har nu Lovisa Hedlund och Erika Holmén, studenter vid Kulturvetarprogrammet i Stockholm, riktat blicken utåt och talat med kulturarvspedagoger i andra länder om detta. Här är deras resultat:

 

Vår undersökning handlar om att utifrån dessa kulturarvspedagogers åsikter försöka förstå kulturarvspedagogikens roll och ställning i deras respektive land. Några av de slutsatser som drogs i essästafetten var bland annat att det inte finns en konkret utbildning för att kunna bli en kulturarvspedagog.

För att få en förståelse för hur branschen ser ut frågar vi de intervjuade vilka krav som de anser finns för att arbeta med kulturarvspedagogik. På detta svarar de samstämmigt att någon form av akademisk utbildning krävs, antingen inom humaniora eller pedagogik.

– Det som förändrats sedan tio år tillbaka är främst att kollegorna har någon typ av pedagogisk utbildning jämfört med förut, säger Dorte Villdasen pedagogisk utvecklingschef på Skoletjensten och Ane Riis Svendsen, kursledare på Skoletjensten på Skoletjensten samt undervisnings- och utvecklingsansvarig på Arbejdermuseet i Danmark.

De menar att pedagogisk utbildning inte är ett krav, men att det är meriterande.

Marianne Bager, dramaansvarig på Den gamle by i Danmark, instämmer och vidareutvecklar: man behöver inte vara en lärare, men man måste veta hur man ska lära ut och ha en känsla för det innan man börjar arbeta inom detta fält.

Flera av intervjuade svarar att erfarenhet är ett vanligt krav – dock att erfarenhet inte innebär enbart arbetslivserfarenhet.

– Personliga egenskaper är viktiga att ta i beaktning. Att jobba med kulturarvspedagogik är inte bara ett teoretiskt arbete, det krävs också mycket praktisk kunskap, säger Marit Berg, ledare för förmedlings- och kommunikationsavdelningen på Norsk folkemuseum i Norge.
– Att vara kvalificerad innebär ofta inte att man måste ha en master, säger Lucy Hockley, koordinator för informellt lärande på Weald and downland living museum i Storbritannien.

Yrkets status

– Om vi tittar på hur många som ansöker så är det ganska populärt. Däremot är yrkets status inte hög. Curatorer glömmer ofta bort att de behöver pedagoger. Det är alltid svårt att visa pedagogers relevans, även om alla vill ha dem i sina verksamheter, säger Thijs Gerbrandy, museipedagog på Rijksmuseum i Nederländerna.
När det gäller yrkets status kan det å ena sidan anses populärt eftersom det inkommer många jobbansökningar. Men å andra sidan, såsom Thijs påstår, betyder inte det att popularitet är lika med hög status, som en del av de andra intervjuade bekräftar. En möjlig förklaring anser de är att eftersom det kan vara svårt att visa hur viktigt kulturarvspedagogens arbete är för verksamheten, påverkas också yrkets status av det.

Mission

En del understryker att deras arbetsplatser har en generell mission för hur de ska definiera och arbeta med kulturarv, men att det finns ett glapp i kommunikationen mellan ledningen och kulturarvspedagogerna om hur missionen ska arbetas med rent praktiskt.

– Gott lärande och förmedling har alltid funnits som mål från början. Ledningar värdesätter däremot inte de målen. Men jag tycker att det aldrig kan vara ett alternativ att avstå från lärande, säger Lucy Hockley.

Anledningen till detta anser de alla är för att en förståelse för deras arbete saknas. De trycker också på att alla museer bestämmer själva vilken slags mission de vill ha, samt att det ändå inte finns en enda universell mission som täcker in alla aspekter i kulturarvspedagogik. Samtidigt påpekar andra att det också handlar om att de själva måste utveckla sig inom sina arbetsområden eftersom att det är dem som är experterna på kulturarvspedagogik.
– Missionen är att nå alla besökare och ge det de vill ha, säger Thijs Gerbrandy, vilket flera konkretiserar med att det kort och gott handlar om att lära besökare om kulturarv.

Slutligen: Kan kulturarvspedagogik då räknas som en profession?

En fara som de intervjuade tar upp är att även om en professionalisering av yrket kan innebära många möjligheter, kan det också få konsekvenser av att potentiella medarbetare som saknar den rätta akademiska utbildningen inte får chansen till anställning.
– Ett sådant exempel kan vara en farmor som är bra på att laga mat och som kan lära barn om det, säger Marianne Bager, och fortsätter med att kunskap från vilket håll som helst inte är att förakta.
Ytterligare nackdel till att det skulle anses vara en profession är att yrket är så komplext, vilket gör att det kan vara svårt att definiera det och upprätta fasta ramar kring vad som får räknas som kulturarvspedagogik eller inte.
Samtidigt blir det, enligt de intervjuade, problematiskt om det inte finns en arbetstitel för kulturpedagogiska arbetsuppgifter. Det jobb de utför är alltför viktigt anser de för att inte räknas som en profession.
– Förmedling och tolkning av historiska fakta är en profession, för det är en konst att anpassa det till målgrupper, och det görs av en person som har en pedagogisk bakgrund och i samarbete med annan som har specialist-kunskap, säger Bente Aster, ämnesansvarig på Kulturtanken i Norge.

Erika Holmén och Lovisa Hedlund
Studenter vid Kulturvetarprogrammet, Stockholms universitet.

 

Essästafett om kulturarvspedagogik

Artikeln är en fortsättning av essästafetten Är kulturarvspedagogik en profession?

Startartikeln kan du läsa här.

Vill du skriva en kommentar till denna och eller de andra artiklarna i ämnet? Kontakta Omvärld och insikt-redaktionen. 

Kategori


Omvärld och insikt

omvarld@raa.se


  • Publicerad:
  • Uppdaterad: