Lägesosäkerhet – var ligger fornlämningen egentligen?
Nu blir informationen om kulturhistoriska lämningars positioner tydligare i söktjänsten Fornsök. Riksantikvarieämbetet lägger till en ny funktion i kartlagren som förtydligar hur säker en positionsuppgift är. Den visar hur långt lämningen kan förväntas breda ut sig. Funktionen som förhoppningsvis ska minska skador på lämningar heter Lägesosäkerhet.
Förändringen tar höjd för att många uppgifter är insamlade med äldre och mer osäkra metoder än dagens. Funktionen Lägesosäkerhet införs i webbtjänsten Fornsök och inom kort i Riksantikvarieämbetets WMS- och nedladdningstjänster för datamängden Kulturhistoriska lämningar.
Lägesosäkerhet erbjuder en felmarginal
– Informationen om fornlämningar har sedan 1930-talet registrerats med olika mätmetoder. Den absolut största delen är inmätta manuellt med analoga metoder. Lämningen har stegats upp och ritats in på flygfoto. Felmarginalen är i genomsnitt 10 meter, men kan till och med vara så mycket som 50-100 meter, säger Johan Andersson på enheten Geografisk information och analys.
Genom att använda lagret Lägesosäkerhet får användaren en visuell förståelse för att lämningen kanske inte ligger exakt där den prickats ut, utan kan förväntas ligga till exempel med 10 meters felmarginal.
Punkter och linjer är förenklingar av verkligheten
Lämningarnas position och utbredning markeras på kartan med tre olika typer av geometrier; ytor, punkter och linjer. Medan ytor ger en verklig uppfattning om lämningens läge och utbredning är punkter och linjer schabloner. Punkterna representerar lämningar som är från en halvmeter stora upp till 20 meter i diameter. Linjer ska följa längden på en lämning, till exempel en gammal väg, men den säger inget om hur bred vägen är.
– Punkter och linjer gör det svårt att förstå hur stor lämningen verkligen är och man riskerar att skada den vid till exempel skogsavverkning. Med lagret Lägesosäkerhet går det nu att se hur stor lämningens utbredning kan vara utifrån vilken typ av lämning det rör sig om. Det blir en slags säkerhetsmarginal, säger Johan Andersson på enheten Geografisk information och analys.
Till exempel kan en forntida grav, ett röse, med en möjlig diameter på mellan en och 20 meter visas med en extra radie på 20 meter i diameter runt punkten på kartan.
Lämningarnas positioner får en kvalitetsmärkning
Med Lägesosäkerhet följer även en kvalitetsmärkning i tre olika grader; Bra, Sämre och Dålig. Kvalitetsmärkningen ger användaren en signal om vilken kvalitet positionen har utan att den behöver vara särskilt insatt i de olika mätmetoderna som har använts för att mäta in lämningarna.
Kvalitetsmärkning i tre grader
Bra
De positioner som får kvalitetsmärkningen Bra har en felmarginal på max 1 meter. Dessa positioner har mätts in med så kallad Totalstation eller RTK där precisionen är hög.
Sämre
De positioner som får kvalitetsmärkningen Sämre har en felmarginal på max 5 meter. Dessa positioner har mätts in med så kallad DGPS eller GPS där den angivna felmarginalen varit upp till 5 meter. Även positioner som registrerats med manuell inprickning mot LIDAR-data får kvalitetsmärkningen Sämre.
Dålig
De positioner som har en felmarginal på 10 meter eller mer får kvalitetsmärkningen Dålig. Det är framför allt de lämningar som har mätts in genom manuell inprickning på karta där skalan på kartan avgör noggrannheten. Även inmätningar gjorda med DGPS eller GPS där angiven felmarginal är 10 meter har denna kvalitetsmärkning.
När du vill veta mer
- Läs fördjupad artikel om ”Lägesosäkerhet” (k-blogg.se)
- Om Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök
- Direkt till Fornsök