Forskarrådet sammanfattar 2025 och blickar framåt
När Riksantikvarieämbetets forskarråd samlades förra veckan för årets sista möte var två frågor i fokus: den stora satsning på forskningssynteser som myndigheten gör under 2026 och de nya strategiska inriktningarna.
Forskarrådet som är knutet till Riksantikvarieämbetet har varit i gång i två år nu. De tio utvalda forskarna stöttar myndigheten i arbetet med att stärka svensk kulturarvsforskning.
Under 2025 har forskarrådet bland annat bistått med planeringen av nästa års stora satsning på forskningssynteser och deltagit med föreläsningar och panelsamtal vid myndighetens konferens Kulturarvsforskning i Sverige som ägde rum i mars.
– Kulturarvsarbete måste självklart vila på vetenskaplig grund. Därför har Riksantikvarieämbetet, som har hela kulturarvssektorn som målgrupp, ett nära samarbete med sitt forskarrråd. Omvärldsbevakningen som forskarrådet bidrar med är oerhört viktig för oss, säger Helena Victor, forskningssamordnare på Riksantikvarieämbetet.
Forskningssynteser för att stärka kulturarvssektorn
Under 2026 och 2027 genomför Riksantikvarieämbetet en omfattande satsning på att sammanställa forskningssynteser inom kulturarvsområdet i Sverige. Projektet är uppdelat på sex olika teman.
Frågan i fokus är: ”Vilken kunskap behöver kulturarvssektorns olika aktörer för att kunna bedöma, förvalta, analysera och tillgängliggöra kulturarv i framtiden”?
Forskningssynteserna tas fram genom riktade beställningsforskningsuppdrag till ett antal akademiska institutioner.
– Målet är att hjälpa kulturarvssektorn att rusta sig inför de utmaningar som den står inför inom den närmaste tioårsperioden. Förhoppningen är också att satsningen ska inspirera till riktade forskningsfinansieringsutlysningar, säger Cecilia Påhlsson-Notini, forskningssekreterare på Riksantikvarieämbetet.
Forskarrådets ledamöter
De tio ledamöter som valts ut till forskarrådet representerar den bredd som finns inom kulturarvsforskning och är alla välmeriterade forskare inom sina områden. De tio är:
- Anders Högberg, professor och lektor i arkeologi vid Institutionen för kulturvetenskaper, Linnéuniversitet.
- Anna McWilliams, docent och forskare vid FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.
- Christer Gustafsson, professor vid Konstvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet.
- Eva Stensköld, doktor i arkeologi och föreståndare för Svensk nationell datatjänst (SND), Göteborgs universitet
- Kristina Mjörnell, docent och adjungerad lektor vid Byggnadsfysik, Lunds tekniska högskola, forskare vid Institutionen för arkeologi, antik historia och kulturvård, Uppsala Universitet, Gästforskare vid Byggnadsdesign, Institutionen för Arkitektur och Samhällsbyggnadsteknik, Chalmers.
- Lone-Pia Bach, professor i restaureringskonst vid Kungl. Konsthögskolan.
- Margaretha Andersson, docent och avdelningschef vid Musik och museer, Uppsala universitet.
- Pelle Snickars, professor i digitala kulturer vid Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet.
- Per Nilsson, fil dr och forskare på avdelningen för arkeologi, Östergötlands museum och
- styrelseledamot i FOMU, Forskning vid museer, ett nätverk som samlar museer som bedriver forskning.
- Richard Pettersson, docent i museologi vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet.