Kyrkornas hemliga runinskrifter 3D-digitaliseras

En gråmulen novemberdag vid Närs kyrka på sydöstra Gotland är ett arbetslag från Gotlands museum och Riksantikvarieämbetet i färd med att belysa väggarna för att fotografera dem med fotogrammetri, en avancerad dokumentationsform som gör att detaljer kan närgranskas. Det är de tunna ristningarna i kalkputsen man vill få syn på för att 3D-digitalisera för forskning och eftervärld.

– De är inristade väldigt tunt i de medeltida kyrkornas bevarade puts. Ibland är de överputsade, men finns kvar i ett äldre lager under. Gotland har mer av det här än hela resten av Sverige sammantaget, berättar Laila Kitzler Åhfeldt, runolog vid Riksantikvarieämbetet, när hon håller ett improviserat föredrag för vår grupp som är på studiebesök från myndighetens kontor i Visby.

Inskrifterna är ristade med runor och de härstammar från 1100-talet till det sena 1500-talet. Ibland rör det sig om namninskrifter, men det kan till exempel också handla om vilka bönder som bidragit till kyrkan, eller vem som har rätt att färdas över marken.

– Väldigt ofta rör det sig om böner som Ave Maria eller Pater noster nedtecknade på latin eller forngutniska, säger Laila Kitzler Åhfeldt.

Många inskrifter är välkända

Att putsinskrifterna finns har varit känt i 100-tals år. På 1800-talet reste Per Arvid Säve runt och tecknade ner runinskrifter. Det är den kartan Laila Kitzler Åhfeldt tillsammans med arkeologen Mike Fergusson, tillika 3D-specialist, och Per Widerström från Gotlands museum och deras praktikant Wilda Swedborg nu följer som en skattkarta när de betar av södra Gotlands kyrkor.

De flesta runinskrifterna finns kvar. Några av dem har blivit dolda bakom kyrkbänkar sedan de nertecknades, medan andra gått förlorade. Inte sällan hittar de också nya i närheten av de tidigare kända.

Avancerad 3D-teknik

När en runinskrift påträffats hjälps man åt med belysning och fotografering. Per Widerström håller lampan i rätt läge, medan Mike Fergusson tar fram den specialbyggda kameran för att få precis rätt bilder med sig hem till 3D-dokumentationen. Bilderna läggs om lott och i datorn kommer forskare att kunna vända och vrida på ljuset för att med större säkerhet kunna ta reda på vad som faktiskt ristats in.

Från Sofiakatedralen i Kiev till Gotlands kyrkor

Dokumentationen av Gotlands kyrkor är ett FoU-projekt där Riksantikvarieämbetet står för finansieringen och har anlitat Mike Fergusson som 3D-specialist (Filo Factum AB). Det var efter att Riksantikvarieämbetet och Göteborgs universitet samarbetat kring att dokumentera Sofiakatedralens tusentals inskrifter i Kiev som idén föddes att äntligen göra slag i saken på hemmaplan.

– Inskrifter i de gotländska kyrkorna är en parallell till de månghundraåriga inskrifterna i Sofiakatedralen. Många är samtida och många gånger har syftena varit liknande. Även de norska stavkyrkorna har många runinskrifter som dokumenterats, säger Laila Kitzler-Åhfeldt.

Fuktigare klimat förstör putsen

Att vänta vore inte en god idé, då puts är ett känsligt material och i samband med klimatförändringarna har fukthalten i många kyrkor ökat, något som får putsen att åldras fortare.

– Nu vill vi helt enkelt säkerhetskopiera dem för eftervärlden. Det finns flera hundra kända runinskrifter på Gotland och vi hittar fler. Det räcker nästan att gå och lysa med en ficklampa på väggarna så träder de fram, säger Laila Kitzler Åhfeldt.

Dokumentationsteamet blir kvar, medan vi som fått komma ut på studiebesök fyller bilen och kör tillbaka mot kontoret i Visby. Ungefär halvvägs brummar det till i Sara Norreheds mobiltelefon, Lailas enhetschef:

– Det är från Laila! Hon tror att hon har hittat en runinskrift till, säger hon med en röst som lyser upp novemberskymningen.