Svenskt deltagande vid Unescos världsarvsmöte

Mötet inleddes redan den 11 november i anslutning till Unescos 43:e generalkonferens som för första gången på många år hölls utanför Paris, i Samarkand, Uzbekistan med fastställande av dagordning samt val av ordförande, vice-ordförande och rapportör. Statspartsmötet genomfördes därefter vid Unescos högkvarter i Paris. 

Ny världsarvskommitté

FN:s världsarvskommitté består av 21 roterande statsparter där nya medlemmar röstas in vartannat år. Vid mötet avgick nio stater, bland andra Argentina, Italien, Japan och Qatar, vilka ersattes av Armenien, Azerbajdzjan, Bangladesh, Tjeckien, Grenada, Kuwait, Mongoliet, Peru, Polen, Schweiz, Togo och Tanzania. 

Valen till kommittén sker utifrån regionala valgrupper för att kommittén ska vara geografiskt representativ sett ur ett globalt perspektiv. 

– De invalda statsparterna röstas in i kommittén för en mandatperiod av fyra år, därefter lämnas plats till andra stater som väljer att kandidera till kommittén, säger Elene Negussie utredare vid Riksantikvarieämbetet. 

Världsarvskommittén träffas i regel en gång om året för att fatta beslut om nya världsarv och inskrivningar på listan över världsarv i fara. Kommittén ska verka för en balanserad och representativ världsarvslista i syfte att bevara kultur- och naturmiljöer med betydelse för hela mänskligheten. 

Världsarvsfonden – globalt stöd till världsarven

Diskussioner om världsarvsfonden kretsade kring finansiell hållbarhet, inte minst utifrån världsarvsfondens växande behov för att ge stöd till bland annat världsarv i fara.  

Världsarvsfonden finansieras genom en obligatorisk avgift som motsvarar en procent av medlemsstaternas avgifter till Unesco. Bland annat uppmärksammades att ett stort antal statsparter inte har betalat de obligatoriska avgifterna i tid. Sverige tillhör ett litet antal statsparter som utöver avgifterna bidrar med större frivilla bidrag. 

Världsarvsfonden skapades under Världsarvskonventionen som antogs av Unescos medlemsstater 1972. Den ligger till grund för konventionens mål om internationellt stöd i världsarvens bevarande, främst till länder som har särskilda behov, exempelvis i områden som drabbats av naturkatastrofer och konflikter. 

Unesco är FN:s organisation för att skapa fred genom ökat samarbete mellan medlemsländerna inom utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation/information. 

Debatt kring autenticitet

Vid mötet diskuterades även begreppet autenticitet i förhållande till kulturarv. Frågan har aktualiserats efter en internationell konferens i Kenya tidigare i år vars slutdokument – Nairobi Outcome on Heritage and Authenticity – beskriver afrikanskt kulturarv som dynamiskt, samhällscentrerat och djupt rotat i både konkreta och immateriella värden.  

En pluralistisk och kontextuell strategi för autenticitet efterfrågas för världsarven som erkänner kulturarvets föränderliga natur och lokalsamhällens centrala roll i att definiera och skydda det. Frågan väckte bred debatt kring frågor såsom kulturarvets kontextuella vis-a-vis universella värden.  

Sverige bidrog med flera inlägg under diskussionerna om autenticitet, finansiell hållbarhet och insatser för att stärka världsarvskonventions genomförande utifrån mänskliga rättigheter, kunskap och expertis.