Svaret på gåtan om bronsålderns silvriga koppardolkar
Dolkar tillverkade av arsenik-koppar många tusen år före vår tideräkning försilvrades sannolikt medvetet av tillverkarna. Det är ett av de tidigaste exemplen på att människor på konstgjord väg ändrat färgen på metallföremål. Efter undersökningar i Riksantikvarieämbetets kulturarvslaboratorium i Visby har nu resultaten publicerats i den vetenskapliga tidskriften ”Surfaces and interfaces”.
Arsenik-koppar är den första avsiktligt tillverkade legeringen, som förekom så tidigt som ca. 5000 år f.Kr. på den iranska platån, och senare i Centraleuropa under det fjärde och början av tredje årtusendet f.Kr. Några av dessa föremål gjorda av arsenikkoppar uppvisar en silvrig yta; bland dem finns ett ovanligt stort antal dolkar från Kaukasus och Spanien.
– Koncentrationen av arsenik är betydligt högre vid föremålets yta och skapar en specifik kristallin form med koppar som ger en silvrig ton. Det vi visat är att ytan kunnat skapas av människorna som tillverkade föremålen och sannolikt ville de att föremålen skulle se ut så här, säger Elyse Canosa, heritage scientist vid Riksantikvarieämbetet och medförfattare till den vetenskapliga artikeln.
Internationellt samarbetsprojekt
Undersökningen av dolkarna är ett internationellt samarbetsprojekt där gästkollegorna Marianne Mödlinger, Giorgia Ghiara och Angelica Salanitro från universitetet i Genua och universitetet i Milano, ansökte om att få hjälp med undersökningar vid Kulturarvslaboratotiet.
Kulturarvslaboratoriet är en öppen nationell infrastruktur för heritage science, ett forskningsområde som förenar naturvetenskap och kulturarv. Besöket från Italien skedde genom ett forskningsprojekt beviljat från IPERION HS , idag ersatt av E-RIHS, den internationella infrastrukturen för heritage science.
Välutrustat laboratorium
De italienska kollegorna ansökte till kulturarvslaboratoriet för att få tillgång till den bredd av analysinstrument de behövde för sina undersökningar. Metoden var att på konstgjord väg påskynda processerna i föremål av arsenikkoppar med råvaror som bronsåldersmänniskor hade tillgång till, så som salt och äppelcidervinäger.
– Det kollegorna gjorde var att behandla ett antal arsenik-kopparprover på olika sätt, sedan undersökte vi dessa tillsammans här hos oss i Visby. Vi använde elektromikroskopi för att identifiera grundämnen och spektrofotometer för färgmätming, säger Elyse Canosa.
Tidigare har man antagit att förändringarna ägt rum efter att föremålen varit begravda i tusentals år, men det har varit tveksamt eftersom inte alla föremål av liknande material, ålder och kontext som legat i marken fått förändrad färg. Forskarna kunde nu visa att den silvriga ytan var möjlig att framkalla på konstgjord väg bara efter några veckor med för den tiden tillgängliga råvaror. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften ”Surfaces and interfaces”.
När du vill veta mer
Heritage science är ett internationellt etablerat forskningsområde som förenar naturvetenskap, humaniora och teknik i syfte att öka och förmedla kunskaper om kulturarvet.