Kraftfulla åtgärder behövs för att skydda kulturarv mot hot

Kulturarv är en viktig samhällsfunktion. Det handlar inte bara om att skydda historiska byggnader, föremål, arkiv och böcker utan också om att säkerställa möjligheten att använda kunskap, källor och gemensamma berättelser även under krig.

Rådet för skydd av kulturarv inrättades av regeringen 2024 för att bidra till en effektiv beredskapsplanering för skydd av kulturarv i Sverige. Rådet konstaterar nu att det finns behov av beredskapsåtgärder inom flera områden för att säkra skyddet av kulturarv vid en hybridattack eller krig.

– Många aktörer tar ett stort ansvar och har prioriterat arbete med att stärka beredskapen. Alla länsstyrelser arbetar till exempel med urvalet av den kulturegendom som ska märkas ut med den blåvita skölden. Hos centrala- och regionala museer har andelen som upprättat katastrofplaner ökat markant jämfört med tidigare år. Men trots många goda insatser är det mycket arbete som kvarstår, säger riksantikvarie Susanne Thedéen, sammankallande för Rådet för skydd av kulturarv.

Tre prioriterade områden

Rådet gör en samlad bedömning att takten i beredskapsarbetet måste öka för att möta regeringens mål om stärkt samhällsberedskap inom tre till fem år och att följande områden bör prioriteras.

1. Digital beredskap

Det digitala kulturarvet utgör en stor och växande del av Sveriges samlade kulturarv. Samtidigt är det sårbart för cyberattacker, sabotage och informationspåverkan. Rådet föreslår regeringen att utreda förutsättningar för en nationell skyddad lagringsyta för kulturarvsdata samt för en systematisk beredskapsdigitalisering av prioriterat skyddsvärt kulturarv.

Detta skulle både ge skydd för kunskap om fysiskt kulturarv om det förstörs eller plundras och av kulturarvsinformation som från början är digital.

2. Höjd förmåga genom kunskap och övning

För att skyddet av kulturarv ska fungera i ett totalförsvarsperspektiv krävs strukturer för grundläggande beredskapsarbete och kontinuitetshantering liksom praktisk övning mellan kulturarvsförvaltande aktörer.  Rådet ser här ett fortsatt mycket stort behov av gemensamma utbildningar och övningar för att stärka kompetensen, tydliggöra roller och förbättra samverkan mellan offentliga, privata och civila aktörer.

Rådet föreslår därför att regeringen ger länsstyrelserna i uppdrag att i ett eller några län genomföra en samverkansövning för skydd av kulturarv.

3. Skydd av kulturarv på plats

De flesta samlingar, byggnader och kulturmiljöer kommer inte kunna skyddas genom undanförsel eller digitalisering. Vid krig kommer majoriteten av de fysiska kulturarven behöva skyddas på plats. Därför krävs förberedelser för detta. Fasta kulturobjekt kan behöva skydd med till exempel sandsäckar eller genom att täcka för fönster för att minska risk för splitterskador.

En grundförutsättning är att de lokaler som innehar skyddsvärt kulturarv är säkra och väl underhållna och rådet påpekar i rapporten att det i dag inte finns någon myndighet med utpekat ansvar för anläggningar inom det civila försvaret som är viktiga för skydd av kulturarv.

Behov av tydligare ansvar och riktade resurser

Rådet konstaterar att ansvaret för beredskapsåtgärder är delat mellan kulturarvsförvaltande aktörer, statliga myndigheter och regeringen. Många aktörer arbetar aktivt med att stärka sin beredskap men brist på resurser som är prioriterade för beredskapsarbete och otydliga strukturer bromsar utvecklingen.

Arbetet fortsätter

Rådet för skydd av kulturarv är ett regeringsuppdrag som pågår till februari 2027 och som utförs av nio organisationer gemensamt. I slutredovisningen avser rådet att återkomma med fördjupade analyser, kostnadsbedömningar och ytterligare förslag.