Nyhetsarkiv
Grå stor sten med röda runor, ligger i en hage med grönt gräs och får.
Hovgårdsstenen (U11), även kallad Håkanstenen, finns på Adelsö i Uppland. Runstenen dateras till tiden före 1080 och början av inskriften kan tydas: ”Tyd du runorna! Rätt lät rista Tole bryte i (rodd)farleden till förmån för konungen.” Foto: (CC BY)

Svenska runor uppmärksammas internationellt

Senaste veckorna har brittiska BBC och ABC Listen, som är den australienska motsvarigheten till Sveriges Radio, haft artiklar och inslag om svenska runstenar. De som för ut kunskap om svenska ”rune stones” i världen är Riksantikvarieämbetets runologer Magnus Källström och Laila Kitzler Åhfeldt.

Sverige har flest runstenar bevarade av alla länder i världen och det görs fortfarande nyfynd. Runstenar som inte har lästs på över tusen år hittas än i dag och de som hittats under 1800- och 1900-talet, men som sedan kommit på villovägar, återfinns.

– Det händer några gånger per år att jag och min kollega Laila får samtal att en runsten har återfunnits, berättar Magnus Källström, runolog vid Runverket på Riksantikvarieämbetet och docent i nordiska språk.

– Ibland är vi också med när man gör fynd, som när Botkyrka kyrka utanför Stockholm renoverades för ett par år sedan. Vi misstänkte att en försvunnen runsten kunde ligga dold under en senare dörrtröskel, vilket den också gjorde. Stenen blev uttagen och kan nu beskådas inne i den nyrenoverade kyrkan, fortsätter Magnus.

Sandfärgad stentrapp med svarta kablar ovanpå
Här ligger runstenen under trappan till kyrkan i Botkyrka, under tjocka granithällar och cement. Foto: (CC BY)

Nya fynd gör runstenar extra intressanta

Runstenarna berättar vikingarnas historia och är också Nordens äldsta bevarade skriftliga dokumentation. Det gör dem intressanta både för forskare och historieintresserade.

– Det faktum att vi än idag gör nyfynd av runstenar och runinskrifter gör det så klart extra intressant och spännande. Teknologin idag gör också att vi kan tyda runinskrifter på ett nytt sätt, säger Laila Kitzler Åhfeldt, runolog vid Runverket på Riksantikvarieämbetet och docent i arkeologi.

Nya tolkningar av inskrifter

Med hjälp av 3D-digitalisering kan skadade och vittrade inskrifter läsas bättre. Det går också lättare att  analysera ristningarna för att få veta mer om runristarna. Det går att undersöka om olika runstenar är gjorda av samma person eller om vissa delar i en inskrift har lagts till i efterhand.

Gråhårig kvinna som ler och tittar in i kameran tillsammans med man med mörkgrått hår som scannar runorna på en runsten.
Riksantikvarieämbetet har bidragit till ett av de viktigaste forskningsrönen om Jellingstenen någonsin. På bilden Henrik Zedig, Länsstyrelsen Västra Götaland, och Dr. Lisbeth Imer. Foto: Laila Kitzler Åhfeldt / CC BY 

– Med hjälp av 3D-analyser har vi tillsammans med en dansk forskare kommit fram till att den som ristade den berömda Jellingstenen i Danmark är en Ravnunge-Tue, samme ristare som på en annan berömd runsten i Læborg skriver: “Ravnunge-Tue högg dessa runor efter Thyra, sin drottning”, berättar Laila.

– Eftersom vi nu kan se att det är samma ristare så tror vi att Ravnunge-Tues härskarinna eller drottning är Harald Blåtands mor, drottning Thyra. Vi ser att hon nämns på fler runstenar än någon annan i sin samtid och var sannolikt en mäktig person med stora egendomar. Den nya tekniken ger nya tolkningar av vilken stor betydelse en drottning kunde ha i vikingatidens Danmark, avslutar Laila.

  • Publicerad:
  • Uppdaterad: