Om forskning och kunskap
I Riksantikvarieämbetets uppdrag ingår att stödja forskning inom områdena kulturlandskap, kulturmiljöer, kulturföremål och museer. Övergripande kallar vi det för kulturarvsvetenskap.
Kulturarvsvetenskap innefattar många olika ämnesområden. Arkitekturhistoria, byggnadsvård, konserveringsvetenskap, arkeologi, museologi, historia, konstvetenskap och etnologi är exempel på kunskapsområden som ryms inom begreppet kulturarvsvetenskap.
Följaktligen behandlas en mängd olika slags frågor inom kulturarvsvetenskap. Det kan till exempel handla om hur kulturhistoriskt material – som till exempel ett konstverk, en hällristning eller en gammal militär fana – kan analyseras med naturvetenskapliga metoder för att få fram information om den eller bevara den bättre inför framtiden. Det ämnesområdet kallas för heritage science.
Det kan också handla om hur kulturarvet kan skyddas från påverkan från klimatförändringar, eller om hur man bäst bevarar kulturarvet digitalt. Vidare kan det handla om hur kulturarvet kan användas för att bidra till ett hållbart samhälle eller om hur kulturmiljöer och det historiska kulturlandskapet bäst kan användas, bevaras och utvecklas.
Bidrar till förståelse av kulturarvet
Den forskningsstödjande verksamheten vid Riksantikvarieämbetet bidrar till en kunskapsbaserad och vetenskapligt förankrad hantering och förståelse av kulturarv. Därmed bidrar den också till innovation, kvalitetssäkrad kunskap och samhällsutveckling.
I Riksantikvarieämbetets instruktion står att myndigheten ska “verka för ökad kunskap grundad på forskning och samverkan med andra, exempelvis universitet och högskolor, och samla in och förmedla kunskap inom sitt verksamhetsområde.” Därför arbetar Riksantikvarieämbetet aktivt med att stötta och stärka svensk kulturarvsvetenskap.