Lägesosäkerhet

Du hittar lagret Lägesosäkerhet under Lämningar och Geometrierier i lagerväljaren till höger i Fornreg och Fornsök, samt i wms- och nedladdningstjänsten för Kulturhistoriska lämningar på Riksantikvarieämbetets öppna data-portal.

Lagret Lägesosäkerhet förklarar på ett visuellt sätt var den kulturhistoriska lämningen bedöms finnas genom att du får en extra radie runt geometrin när du slår på det.

Storleken på radien baseras på noggrannheten i den mätmetod som använts vid inmätningen av lämningen. För punkt- och linjeobjekt har vi även lagt till ett värde för lämningens utbredning. Det är ett schablonvärde som vi kallar utbredningsosäkerhet.

Kvalitetsmärkning i tre grader

Med lagret Lägesosäkerhet följer även en kvalitetsmärkning kallad Inmätningskvalitet. Den visas i tre olika grader; BRA, SÄMRE och DÅLIG. Inmätningskvaliteten ger användaren en signal om positionens kvalitet utan att hen behöver vara särskilt insatt i de olika mätmetoderna som har använts för att mäta in lämningarna.

Inmätningskvaliteten hittar du på lämningskortet i Fornreg och Fornsök under Läge och utbredning. Det finns också med bland attributen i wms- och nedladdningstjänsten för Kulturhistoriska lämningar.

Definitionen av den tregradiga kvalitetsmärkningen är följande:

• BRA – De positioner som får inmärkningskvalitet BRA har en felmarginal på max 1 meter. Dessa positioner har mätts in med så kallad Totalstation eller RTK där precisionen är hög.

• SÄMRE – De positioner som får inmätningskvalitet SÄMRE har en felmarginal på max 5 meter. Dessa positioner har mätts in med så kallad DGPS eller GPS där den angivna felmarginalen varit upp till 5 meter. Även positioner som registrerats med manuell inprickning mot LIDAR-data får kvalitetsmärkningen Sämre.

• DÅLIG – De positioner som har en felmarginal på 10 meter eller mer får inmätningskvalitet DÅLIG. Det är framför allt de lämningar som har mätts in genom manuell inprickning på karta där skalan på kartan avgör noggrannheten. Även inmätningar gjorda med DGPS eller GPS där angiven felmarginal är 10 meter har denna kvalitetsmärkning.

På lämningskortet ser du också hur stor lägesosäkerheten är i meter.

Så räknar vi ut kvaliteten

För att få fram kvalitetsmärkningen som visas genom lagret Lägesosäkerhet och inmätningskvalitetens tregradiga skala har vi upprättat ett regelverk som alla lämningars angivna mätmetoder och medelfel körs igenom. Utifrån regelverket skapas en geometri som signalerar hur stor felmarginal positionen har. Det är också denna som genererar inmätningskvalitet BRA, SÄMRE och DÅLIG.

Medan ytor ger en verklig uppfattning om lämningens läge och utbredning är punkter och linjer schabloner. Punkterna representerar lämningar som är från en decimeter stora upp till 20 meter i diameter. Linjer ska följa längden på en lämning, men den säger inget om hur bred den är. Därför har vi tagit fram ett schablonvärde för varje lämningstyp som anger dess största utbredning eller bredd. Detta värde kallar vi för utbredningsosäkerhet.

I dokumenten nedan kan du se modellen för regelverket samt schablonvärden för utbredningsosäkerhet per lämningstyp.

• Regelverk för lägesosäkerhet (pdf)
• Utbredningsosäkerhet (pdf)

Inte fornlämningsområde

Vi vill vara tydliga med att den radie som Lägesosäkerhet visar kring en lämning endast är en kvalitetsmärkning av lämningens position och utbredning i registret. Syftet är att visa för användaren inom vilket område som lämningen förväntas ligga utifrån felmarginalen på inmätningen. Det är inte detsamma som ett fornlämningsområde eller ett skyddsområde.