Äldre tiders bruk stärker landskapet mot klimatförändringarnas påverkan
En utbredd användning av äldre tiders markanvändning och skötsel av slåtter- och betesmarker kan bidra till att skogs- och odlingslandskapen blir mer motståndskraftiga mot klimatförändringarnas effekter. Samtidigt gynnas den hävdberoende, biologiska mångfalden.
Ett varmare och våtare klimat leder bland annat till förändrade vegetationsperioder, nederbördsmängder och till värmeböljor. Det kan i sin tur påverka tillgången på foder och spannmål.
Under sommaren 2018 var det brist på foder i flera av landets regioner. Genom att förvalta kunskaper från äldre tider kan vi lära att hushålla till exempel i perioder med torka. En mängd växter, djur och svampar har dessutom visat sig kunna trivas i traditionellt skötta ängsmarker.
Våtslåtter – en form av kulturbaserad lösning för klimatanpassning
Sidvallsängar, fettjeslåtter, översilningsängar, raningar är olika ord och begrepp för våtslåtter. Själva idén är att dra nytta av den näringstillförsel som blir följden av att marker svämmas över om våren, och den förstärkta tillväxt som följer under sommaren, när vattnet sjunker undan igen. Våtslåtter har varit en viktig del av försörjningen av vinterfoder, under tider då vi fick hålla till godo med vad vi kunde bärga direkt i det omgivande landskapet. Det har varit vanligt i hela landet, från Skåne och ända upp till fjällnära trakter. Idag används markerna på andra sätt och kunskapen är nästan borta.
Än idag slås ängarna på gammalt vis på Svansele dammängar i Västerbotten (länsstyrelsen.se). Genom att tidvis leda ut åns vatten över ängarna gödslas marken med näringsrikt slam, vilket i sin tur ökar höskörden. Sensommaren är skördetid och då slås gräset med en lång, vass, kragförsedd lie, räfsas ihop och torkas på hässjor. När höet är torrt bärs det in i ladorna som har en upp till två meter hög undertimring för att inte höet ska bli blött vintertid.
- Läs mer om våtslåtter i Nätverket Svenska Kulturlandskaps nyhetsbrev nr 3.
- I Nordiska Museets film ”Myrslåtter i Dalarna” från 1929 skildras myrslåtter i byn Brunnsberg i Älvdalen (youtube.se).
Lieslåtter – en användbar metod i perioder av torka med risk för brand
Sverige hade en exceptionell skogsbrandssäsong under sommaren 2018. Brandrisken var extrem i nästan hela landet pga. torkan. Skogsbrandsflyget upptäckte under sommaren 2018 över 500 bränder. En normal sommar är det 100. Flera av de svåra bränderna orsakades av gnistor från tåg. (Betänkandet Skogsbränderna sommaren 2018, SOU 2019:7).
Även maskinell användning i jord- och skogsbruk innebar stora risker. Som en konsekvens av torkan, för att undvika bränder och för att kunna skörda alternativt foder till djuren, kom lieslåtter upp som en användbar metod. Dessutom gynnas den biologiska mångfalden. En mängd växter, djur och svampar har visat sig kunna trivas i traditionellt skötta ängsmarker. Ett nyväckt intresse innebar till exempel att många hembygdsföreningar arrangerade kurser i lieslåtter sommaren 2018.
- Läs mer om Ängshävd och lieslåtter hos Hantverkslaboratoriet, Göteborgs universitet (gu.se)
- ”Lieslåtter och tradtionell hässjning i Orsa” – Workshop anordnad av nätverket Svenska kulturlandskap, som filmades av Hantverkslaboratoriet (youtube.com)
Träd– en ekosystemtjänst och biologiskt kulturarv
Träd kan ha stora symboliska och estetiska värden och dessutom leverera olika typer av tjänster, så kallade ekosystemtjänster, som skugga, vatten- och temperaturreglering eller vind- och erosionsskydd.
- Läs mer om träd som biologiskt kulturarv
- Trädskötsel & hamling – nätverket Svenska Kulturlandskaps kunskapsbank (svenskakulturlandskap.se)
Ljunghedar– resilient mot stranderosion genom bränning
Det finns kulturlandskapstyper som är helt beroende av bränning, t.ex. ljunghedar och vissa talldominerade utmarksbeten. Ljunghedar i kustlandskapet binder sand vilket gör det resilient mot ökande strandnära erosion som konsekvens av havsnivåhöjning. Bränningen förstärker också den biologiska mångfalden och gynnar hotade arter.
Hägn och träkonstruktioner– bygga av naturen ger ett cirkulärt flöde
Bygga av material från naturen som återgår till natur efter sin levnadstid. Några exempel på det är byggnation av hägn.
- Exempel på hägn – Risgärdesgårdar, flätgärdesgårdar (båda publikationer, diva-portal.org) samt gärdesgårdar i trä i Värmland (lansstyrelsen.se).
- Trä och timmer (gu.se), stolpverk och samisk byggnadstradition (hallahus.se) är andra exempel på större konstruktioner.
Fetved– ”slow wood”
Traditionella metoder blir aktuella igen i sökandet efter mer hållbart virke. Metoden att få fram fetved går ut på att i slutet av tallens livscykel skada den ordentligt. Genom skadan aktiveras trädets försvarsmekanismer, vilket gör att kåda och hartsämnen utvecklas och impregnerar den så kallade splintveden.
Odlat kulturarv – en försäkring inför framtiden
Varför bevara gamla kulturväxter? Man kan kortfattat säga att bevarandet av gamla kulturväxter kan ses som en slags försäkring inför en oviss framtid. Gamla sorters kulturväxter kan i framtiden komma att bli mycket viktiga vid växtförädling. Till exempel när man behöver korsa in deras egenskaper med de moderna sorterna, för att klara helt nya krav på klimatanpassning och kvalitet.
Kulturbaserade lösningar
Ett begrepp som börjat etableras för klimatanpassningsåtgärder, hämtat från hur människan brukat, format och vårdat landskapet, är kulturbaserade lösningar. Några exempel:
- Nyhetsinslag från Sveriges Television 30/10 2023 om lösningar på vattenbrist och torka i norra Spanien: 1 000 år gamla vattenkanaler mot torkan i Spanien (svt.se)
- NIKU – Norsk Institutt for kulturminnesforskning har publicerat artikeln ”Short Overview on International Historic Climate Adaption of Built Heritage to Natural Hazards: Lessons for Norway” som innehåller en del exempel på kulturbaserade lösningar för bebyggelse (niku.no)