Träd som biologiskt kulturarv

Träd intar något av en särställning bland det biologiska kulturarvet. Träd bildar flerårig vävnad och kan därför bli mycket gamla. De kan ”lagra” spår av tidigare förhållanden i stam och grenverk, exempelvis om trädet hamlats. På så sätt kan träden utgöra levande arkiv.

Träd – långlivade historiebärare

Träd har alltid varit viktiga i den traditionella försörjningen. Vilda träd har beskurits och huggits för att ge virke, ved och lövfoder. Vissa trädslag som fallit människan särskilt väl i smaken har planterats och gynnats på olika sätt. Människor har gärna planterat träd i sin närhet även av andra skäl än de rent praktiska: från enstaka vårdträd på gårdsplanen till omfattande parkanläggningar och alléer. Du kan läsa mer om träd och buskar och hur man kan tolka deras förekomst, växtsätt och form i broschyren Träd- och buskar – månghundraåriga historieberättare och i rapporten Inventering av biologiskt kulturarv.

Träd – seglivade historieberättare

Träd kan ofta utgöra de sista tydliga spåren efter en tidigare markanvändning. De kan stå kvar i många år även när miljön runt omkring har drastiskt förändrats. Vissa träd som vuxit upp i ett öppet landskap som numera vuxit igen eller omvandlats till skog tål dock inte de ändrade ljus- och konkurrensförhållandena. Men även som döende eller döda element kan de länge finnas kvar och berätta sin historia. Om man lär sig att förstå och tolka träd kan de användas för att blicka bakåt i tiden och för att få kunskap om hur landskapet kan ha sett ut och brukats, även när de flesta andra spår har försvunnit.

Kulturpräglade träd kan finnas kvar i de mest skiftande miljöerna som tidigare hävdats. Det kan till exempel röra sig om hamlade träd eller stubbskottsträd på eller invid gamla odlingsrösen, i före detta ängs- och hagmarker eller vid övergivna fäbodar. Det kan också röra sig om gamla spärrgreniga ekar i före detta jaktparker eller ängsmarker, om betespåverkade granar, så kallade getgranar, i tidigare betade utmarksskogar, om rester av alléer intill äldre vägsträckningar eller om kvarstående fruktträd vid övergiven bebyggelse.

Träd har många olika värden

Träd kan ha många egenskaper som vi idag betecknar som värdefulla ur olika perspektiv. De kan till exempel ha höga kulturhistoriska värden, biologiska värden och sociala värden. Ett träd kan vara kulturhistoriskt värdefullt om dess förekomst och placering i landskapet, växtsätt eller form berättar något om hur människan har levt och brukat landskapet. Trädet kan exempelvis vara del av en arkitektonisk gestaltning och bidra till förståelsen av den historiska utvecklingen av en miljö. Trädet kan också ha ingått i den agrara självförsörjningen och till exempel använts för täkt av lövfoder, bränsle, näver eller linbast.

Träd, särskild gamla, grova och ihåliga individer, kan ha stor betydelse för den biologiska mångfalden. Det finns en mängd olika insekter, svampar, lavar och andra organismer som lever på träd. Träd kan också vara viktiga för människor och bland annat användas för att gestalta miljöer. Träd kan ha stora symboliska och estetiska värden och dessutom leverera olika typer av tjänster, så kallade ekosystemtjänster, som skugga, vatten- och temperaturreglering eller vind- och erosionsskydd.

Du kan läsa mer om trädens olika värden i vägledningen Fria eller fälla.

Hamlade träd och stubbskottsträd

Hamlade träd, det vill säga träd som regelbundet beskurits för att skörda löv (lövtäkt) eller klenved, utgör kanske den viktigaste typen av kulturpräglade träd eftersom de var ett så viktigt inslag i det äldre odlingslandskapet. Även stubbskottsträd, det vill säga träd som regelbundet kapades ned vid marken för att skörda löv och ved, fanns allmänt i stora delar av landet. Idag finns endast en bråkdel av dessa träd kvar, men likväl utgör de viktiga levande historiska element i landskapet.

Det har skrivits mycket om hamlade träd, främst gällande de södra delarna av landet. Stubbskottsbruk har varit mindre väl utforskat. På senare tid har hamlade träd och stubbskottsbrukade träd även uppmärksammats i våra nordliga landskap (läs mer här). Mer information om hamlade träd finns även på hemsidan för Nätverket Svenska Kulturlandskap

  • Skriven av: Agneta Gardinge
  • Publicerad: 30 november 2017
  • Uppdaterad: 30 november 2017