Höjdpunkter i rapporten om svenskarnas internetvanor 2025
Rapporten ”Svenskarna och internet” är Internetstiftelsens flaggskepp, som årligen får stor uppmärksamhet när den släpps. I höstens tredje digitala samtal i webbinarieserien om digitalt kulturarv delade Jannike Tillå med sig av insikter från studien.
Internetstiftelsens rapport ”Svenskarna och internet” är Sveriges största undersökning om internetanvändning, där man kan följa utvecklingen och ta del av aktuella frågeställningar.
– Det är svenskarnas röster om deras internetanvändning, där vuxna och barn från 8 års ålder ingår i kartläggningen, säger Jannike Tillå, chef för avdelningen för samhällsnytta, påverkan och kommunikation på Internetstiftelsen.
– Var det någonting i årets rapport som överraskade dig? undrar Riksantikvarieämbetets samtalsledare Björn Sundberg.
– En sak som förvånade mig var den otroligt snabba förflyttningen från traditionella sökmotorer som Google till generativ AI. En viktig fråga för oss är hur vi hanterar källkritik i den digitala miljön, svarar Jannike Tillå.
Kivra och Mobilt Bank-ID dominerar
Nästan alla svenskar använder internet i dag, 97 procent av befolkningen. 76 procent använder en digital brevlåda, de allra flesta Kivra som är en privat aktör. Här finns en skillnad mellan olika åldersgrupper som är mer tydlig än när det gäller internetanvändning generellt.
Nästan hälften av alla i pensionsåldern saknar en digital brevlåda och det är stor skillnad mellan äldre och yngre pensionärer.
– Vi har en lång bit kvar att täcka hela Sverige när det kommer till att ta emot information och brev enbart digitalt, påpekar Jannike Tillå.
Även bland e-legitimationstjänster dominerar ett privat initiativ, Mobilt Bank-ID, som ägs av bolaget Finansiell ID-Teknik som i sin tur ägs av bankerna. Hela 95 procent av svenskarna använder Mobilt Bank-ID i dag.
– I princip alla under 65 år använder en e-legitimation, men 15 procent av pensionärerna gör inte det och en fjärdedel av de äldsta pensionärerna saknar e-legitimation. Det är svårt i dag att hantera samhällstjänster utan att kunna e-legitimera sig och man får inte glömma att det finns en grupp som inte har den möjligheten än.
Olika upplevelser av e-tjänster inom vården
I årets rapport har Internetstiftelsen undersökt vårdens e-tjänster närmare. De har ställt frågan om e-tjänsterna underlättar eller försvårar tidsbokning.
– De yngre åldersgrupperna är i vanliga fall mer positiva och tycker att det digitala förenklar, men här ser vi att en stor andel människor i alla åldrar tycker att det försvårar. Det är värt att fundera på om e-tjänsterna är tillräckligt bra utformade när nästan en fjärdedel av svenskarna har avstått från att boka ett läkarbesök på grund av att de är för krångliga, säger Jannike Tillå.
Färre på lågstadiet använder sociala medier
Svenskarna lägger mycket av sin tid på nätet på sociala medier och kommunikationsappar.
Youtube, Facebook och Instagram är i topp år 2025, men även Facebook Messenger och WhatsApp används av många. Det är stora skillnader mellan olika åldersgrupper, där de yngre i högre grad använder Snapchat och TikTok. Bland de yngsta finns en tillväxt i appen Roblox, en plattform där man kan bygga egna spel.
– Diskussionen om skärmtid för barn och ungdomar visar sig i statistiken, där färre på lågstadiet använder sociala medier i år. Debatten om eventuella åldersgränser när det kommer till sociala medier gör det intressant att följa utvecklingen, säger Jannike Tillå.
AI-teknikens snabba intåg
För tre år sedan kom ChatGPT och andra AI-verktyg in i våra liv och utvecklingen av tekniken går i rasande fart. Fyra av tio svenskar använder AI-verktyg i dag, där de unga går i bräschen. Drygt var femte svensk ersätter sökmotorer som Google med generativ AI och hela 44 procent av 00-talisterna gör det. Flest använder AI-verktyg till textbearbetningar, sedan kommer bild och en mindre andel använder det för programmering, ljud och film.
– Vi följer utvecklingen noga för att se hur tekniken kommer att påverka sysselsättning och yrkesroller inom bland annat programmering och kulturområdet.
Jannike Tillå framhåller vikten av att förstå vad AI är, vilka utmaningar, risker och möjligheter det finns med teknikskiftet som vi just nu befinner oss mitt i, så att det inte skapas alltför stora klyftor i samhället mellan till exempel olika åldersgrupper.
– Man kan bli omväxlande rädd, fascinerad och imponerad av att titta på hur vi har tagit till oss AI-verktygen och hur vi använder dem. Det är spännande att se hur snabbt vi har skapat en personlig relation och tillit till tekniken, säger hon och tillägger:
– Vi måste samtidigt vara medvetna om att de här tjänsterna är utformade utifrån språkmodeller för att vara oss till lags. Du kan ha en intressant dialog med din chattrobot och ställa komplexa frågor, men det är viktigt att ha med sig att det också ställer våra källkritiska utmaningar på sin spets.
När du vill veta mer
Läs mer om rapporten Svenskarna och internet (svenskarnaochinternet.se)
Håll dig uppdaterad om kommande datum och teman för webbinarieserien Digitala Samtal.